Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Skogssällskapets statsarbeten med flera arkiv.


Basic data

Reference codeSE/RA/420192
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/h9C7yuZQioVNAW0nlyvWI8
Extra ID420192
Archive institutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Record creator / Origination
Skogssällskapets statsarbeten med flera arkiv (1916 – 1924)

Content

Introduction (older form)P.M. angående den statliga nödhjälpsverksamheten 1916-1924.*

För att motverka och mildra de till följd av krigsutbrottet väntade påfrestningarna på arbetsmarknaden, speciellt en befarad arbetslöshet, tillsattes Statens arbetslöshetskommission (S.A.K.) genom kungl. beslut den 10 augusti 1914. Den första tidens stagnation i näringslivet följdes emellertid från våren 1915 av goda konjukturer med stigande priser och förbättring på arbetsmarknaden. Först under hösten 1916 framträdde tecken på en avmattning av högkonsjukturen, avspärrningen 1917-1918 skärpte råvaru- och livsmedelsbristen, och arbetslöshet uppstod inom flera importberoende industrier, såsom textil-, gummi- och vissa tekniska industrier samt livsmedelsindustrierna. På en kort men häftig fredskris vintern 1918-1919 följde sedan en ny högkonjunktur på våren 1919, som likväl snart förbyttes i en deflationskris. Denna varade till 1924, då penningvärdet stabiliserades och arbetsmarknaden någorlunda återvann sitt normalutseende.
De första statliga hjälpåtgärderna av större omfattning kommo att gälla den redan genom krigsutbrottet hårt drabbade gatstensindustrien. Till de särskilt utsatta Blekinge samt Göteborgs och Bohus län beviljades alltifrån 1914 betydande anslag för anläggande av vägar och järnvägar samt (1916) för skogsodlingar och dikningar för arbetslösa stenarbetare. För organiserande och ledande av sistnämnda arbeten inrättades på våren 1916 Direktionen för statens diknings- och torvtäktsarbeten. Sedan de ursprungliga uppgifterna slutförts, erhöll direktionen 1918-1921 nya anslag för dikningar å vattenskadade marker, framställning av torvströ, vägbyggen m.fl. arbeten, till vilka arbetslösa stenarbetare hade företrädesrätt. Arbetsdirektionen bestod av ordförande och fem ledamöter. Dess kontor och expedition voro förlagda till Uddevalla. Närmast under direktionen sorterade en för arbetenas utförande ansvarig arbets- och kontorschef. Direktionen var underordnad statens arbetslöshetskommission. Sedan staten i Södra Sveriges statsarbeten fått ett särskilt organ för ledningen av nödhjälpsarbetena, avvecklades direktionen på våren 1922 (Kungl. brev 28 april 1922), och under dess ledning stående arbetsföretag och övriga engagemang övertogs av statsarbetena.
Direktionens arkiv inlevererades tillsammans med statsarbetenas arkiv av arbetsmarknadsstyrelsen åren 1952 och 1953 (se nedan) och har ordnats av undertecknad 1955. I sitt nuvarande skick är det mycket ofullständigt; företagsakter och andra handlingar torde vid övertagandet ha införlivats med Södra Sveriges statsarbetens arkiv.

Stenindustriens prekära läge påkallade även direkt statligt stöd för driftens uppehållande och gatstenens avsättning. En av statskontoret förvaltad lånefond bildades 1916, varur kommuner och väghållningsdistrikt kunde erhålla lån till inköp av gatsten. Genom kungl. brev den 2 juni 1916 inrättades ett särskilt provisoriskt statsorgan, statens stenleveranscentral, för övervakning och ledning av verksamheten. Då krisen skärptes och kommunala beställningar ej förslogo, gjordes även särskilda statsbeställningar av gatsten för Statens järnvägar och andra statliga förvaltningar samt för lagring till nödhjälpsarbeten och framtida behov.
Genom stenleveranscentralens förmedling avslötos kontrakt om betydande stenleveranser, som av centralen fördelades på olika stenfirmor. Centralen bevakade även leveransernas fulllgörande, kontrollerade att arbetarna erhöllo avtalsmässiga löner och biträdde vid behov vid transporter m.m. Vid fullgörande av sitt uppdrag hade stenleveranscentralen att ställa sig till efterrättelse de anvisningar, som meddelats av arbetslöshetskommissionen beträffande bl.a. antal sysselsatta stenhuggare, årstider för stentillverkningen, lönepolitik och rekryteringsprinciper. Något direkt inflytande på centralens löpande arbete utövade kommissionen däremot icke, men dess vice ordförande, sedan ordförande, tjänstgjorde som chef för centralen.
Stenleveranscentralen upphörde juni 1924 (kungl. beslut den 6 juni 1924), då arbetslöshetskommissionen övertog rörelsen och ombesörjde verksamhetens avveckling. Dess arkiv inlevererades av arbetsmarknadsstyrelsen 1952 (Ing. I:662, acc. 74) till riksarkivet, som likväl redan 1935 från Stockholms stads gatukontor erhållit en mindre del av detsamma. De båda leveranserna ha 1955 sammanförts och förtecknats av fil.dr. Hans Gillingstam. De äro f.n. placerade bland Förvaltande kommittéer, signum F.6.
Stenarbetarnas sysselsättning vid stenhuggerierna var ett säsongsarbete vintertid. För arbetarnas försörjning under sommaren kompletterades dessa arbeten med skogsvårdsarbeten, utförda under ledning av skogsvårdsstyrelsen i länet samt av skogssällskapet i Göteborg. Dessa institutioner skulle enligt kungl. brevet den 2 maj 1916 ställa sig vissa arbetslöshetskommissionens föreskrifter till efterrättelse. Lönerna till de arbetslösa utgingo av statsmedel men övriga konstnader gäldades av markägarna.
Till den av skogssällskapet bedrivna verkamheten anknötos fr.o.m. 1918 de vidgade hjälpåtgärder, som blevo nödvändiga för att bereda sysselsättning för i första rummet den stagnerande textilindustriens huvudsakligen kvinnliga arbetskraft. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 mars 1918 utsågs en särskild arbetsdirektion för att i samverkan med skogssällskapet och under arbetslöshetskommissionens ledning bedriva skogsodlingsarbete å till sällskapet anslutna allmänningsskogar m.m. Den nya institutionen erhöll namnet skogssällskapets statsarbeten och bestod av en arbetsdirektion, som inom sig utsåg ett arbetsutskott. Under arbetsdirektionen sorterade ett till Göteborg förlagt centralkontor med en arbetschef som närmaste chef och efterhand uppdelat på fem avdelningar, nämligen arbetsavdelningen, intendenturavdelningen, kontorsavdelningen, kassaavdelningen och revisionsavdelningen.
Denna första period i skogssällskapets statsarbetens veksamhet varade till omkring 1920. Under de följande åren drogs industrien över lag in i lågkonjukturen och den tidigare rätt lokalt begränsade arbetslösheten utbredde sig över landet. Nödhjälpsarbetena som dittills huvudsakligen berört Götaland, särskilt Västsverige, kom därefter att omfatta hela landet och ändrade karaktär. I stället för skogsvårdsarbeten blevo vägarbeten den väsentliga arbetsuppgiften. De vidgade uppgifterna medförde stora organisatoriska förändringar hos de offentliga hjälporganisationerna. Inom skogssällskapets statsarbeten omorganiserades centralkontoret i Göteborg i arbetschefsexpedition (A), skogsavdelning (B), socialavdelning (C), teknisk avdelning (D), ekonomisk avdelning (E), intendenturavdelning (F) och revisionsavdelning (G eller H). Verksamheten blev lokalt utgrenad på distrikt, vartdera underställt en distriktsingenjör och med teknisk, intendentur- och kameral personal. Distrikten voro sex med stationer i Malmö (I), Växjö (II), Göteborg (III), Stockholm (IV), Kristinehamn (V), och Falun (VI). För Norrland skapades en särskild arbetsledning i Norrlands statsarbeten. I analogi med denna benämning ändrades hösten 1921 skogssällskapets statsarbetens namn till Södra Sveriges statsarbeten (S.S.S.). Bidragande till namnförändringen var skogsarbetenas minskade betydelse som nödhjälpsobjekt samt behovet att undanröja vissa vanföreställningar hos kommuner och arbetare, att skogssällskapets statsarbeten vore ett privat företag, som hade profitintresse av verksamheten.
Norrlands statsarbeten (N.S.) tillkom genom kungl. beslut den 10 juni 1921. Ledningen handhades av en till Umeå förlagd arbetsdirektion och ett inom densamma utsett arbetsutskott. Chef för det löpande arbetet var en verkställande direktör, tillika arbetschef, som till sitt förfogande hade en arbetschefsexpedition, liksom hos S.S.S. uppdelad på underavdelningar, expeditionsavdelning, räkenskapsavdelning, intendenturavdelning, revisionsavdelning, socialavdelning. Lokalkontor voro placerade i Gävle, Sundsvall, Umeå, Luleå, Piteå och Harsprånget, förråd funnos i Ånge och Vännäs.
När deflationskrisen under 1923 började lätta, vidtogos åtgärder för att avveckla arbetslöshetshjälpen. Statsbidragen inskränktes eller avbrötos. Villkoren för arbetslösas placering vid de statliga nödhjälpsarbetena skärptes. Arbetena nedlades eller överfördes till öppna marknaden. Från den 1 januari resp. 1 april 1924 upplöstes arbetsdirektionerna för Norrlands resp. Södra Sveriges statsarbeten, varefter ledningen och avvecklingen av nödhjälpsarbetena direkt åvilade arbetslöshetskommissionen.
De arkiv tillhörande skogssällskapets, senare Södra Sveriges statsarbeten, samt Norrlands statsarbeten, som levererades till riksarkivet från arbetsmarknadsstyrelsen genom reversal 1952 och 1953 (Ing I : 662/1952 acc. 74 resp. Ing I : 579/1953 acc. 37) omfatta huvudsakligen tiden 1918-1924. Dock ha särskilt till företagsdossierna handlingar lagts även från de följande åren. Uppordningen av arkiven har verkställts 1955 av undertecknad, ordnandet av Södra Sveriges statsarbetens räkenskaper (Ekonomiavd., G) har utförts av fil.dr. Hans Gillingstam. Arkiven avspegla den administrativa ordning, som framträdde efter 1920, och äro uppdelade i arbetsdirektion och arbetsutskott samt ovan uppräknade avdelningar och distrikt. I Södra Sveriges statsarbeten ha för avdelningarna gemensamma serier, särskilt diarier och korrespondens, placerats i det odelade centralkontorets arkiv. Serierna äro buntade, när annat ej angives.
För arkiven hade sedan arbetsmarknadsstyrelsen utverkat gallringsbrev av den 30 april 1951 och 8 augusti 1952. Dessa brev ha under ordningsarbetet effektuerats, varigenom särskilt ekonomi-, revisions- och intendenturavdelningarna blivit kraftigt reducerade. Omfattningen av företagsdossierna å Södra Sveriges statsarbetens centralkontor har minskats med ungefär hälften. Av förteckningen framgår, ehuru ej med fullständig redovisning, vilka handlingar, som gallrats av olika serier. Utgallringen av arbetsplatsarkiv, som medgives i kungl. brevet den 1 augusti 1952, verkställdes hösten 1952, av kassarekvisitioner och andra gallringsbara räkenskaper följde endast ett eller annat typexemplat med leveransen.

*Huvudsaklig källa för de historiska partierna: Det svenska samhället och arbetslösheten 1914-1934. Berättelse avgiven av Statens arbetslöshetskommission, Stockholm 1929, 1937.

Stockholm juni 1955.

Control

Created30/08/2011 10:25:44
Amended21/08/2023 15:02:05