Arkiv

SVERIGES RIKSBANK 1901 - 1998

Basic data

Reference code

SE/AB189/RB_2-1

Link to archive record

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/9iOhiyGTzHFkmnBynnDF3C

Extra ID

RB_2-1

Extent

1550 Hyllmeter

9262 Volymer

Date

1901

–

1998

(Tidsomfång)

Archive institution

Sveriges Riksbank

Record creator / Origination

SVERIGES RIKSBANK 1901 - 1998 (1901 – 1998)

Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad (Myndighet)

Control

Created	08/08/2023 15:11:53
Amended	08/08/2023 15:11:53

Serier (263 st)

Reference code	Title	Note
A	PROTOKOLL
A 1	BANKOFULLMÄKTIGES PROTOKOLL	Riksbankens fullmäktige valdes av riksdagen. Fullmäktige valde inom sig en ordförande samt en viceordförande.
A 1 A	Bankofullmäktiges protokoll	Serien inbunden. Med bilagor. Registratur till bankofullmäktiges protokoll, se serie B1A . Sakregister till protokoll och handlingar, se serie D1B. Inkomna handlingar till bankofullmäktiges allmänna protokoll, se serie E1A. Åren 1986-1992 ingår även handlingar till direktionens protokoll.
A 1 B	Bankofullmäktiges särskilda protokoll	Serien inbunden. Med bilagor.Häri även Direktionens särskilda protokoll 1981-84 och 1986, jmfr serie A2B. Utgående skrivelser till bankofullmäktiges särskilda protokoll, se serie B1B. Register till särskilda protokoll, se serie D1C . Inkomna handlingar till fullmäktiges och direktionens särskilda protokoll, se serie E1B.
A 2	DIREKTIONENS PROTOKOLL
A 2 A	Direktionens protokoll	Serien inbunden. Riksbankens direktion inrättades 1933. Med bilagor. Häri även Lånedelegationens protokoll 1975-1983, jmfr serie A5, och Riksbankschefens beslutsgrupps allmänna protokoll 1997-1998.
A 2 B	Direktionens särskilda protokoll	Serien inbunden om inte annat anges . Med bilagor. Häri även Riksbankschefens beslutsgrupps särskilda protokoll 1997-1998.
A 3	VALUTASTYRELSENS OCH VALUTADIREKTIONENS PROTOKOLL
A 3 A	Valutastyrelsens protokoll	Serien inbunden. Den svenska valutaregleringen tillkom 1939 inför krigsutbrottet. Valutaregleringen administrerades från den 25 februari 1940 till och med den 30 juni 1957 av Valutakontoret, som var ett organ under Finansdepartementet. Detta arkiv överlämnades 1974 till Riksarkivet. Riksbanken har fr.o.m. 1 juli 1957 övertagit handläggningen av valutaregleringen. I januari 1989 var den avreglering som fullmäktige beslöt om 1986 genomförd. Serien består av ärenden rörande svenska investeringar i utlandet och utländska investeringar i Sverige.
A 3 B	Valutadirektionens protokoll	Serien i arkivkartonger. Direktionen bestod av ordförande i Valutastyrelsen, riksbanksdirektören i Valutastyrelsen och deras suppleanter. Valutadirektionen förberedde ärenden som skulle avgöras av styrelsen och under styrelsen ledde valutaregleringen. Se även volymerna F15A:46-68 med underlag till Valutadirektionens protokoll 1984-89.
A 4	PROTOKOLL I PERSONALÄRENDEN
A 4 A	Företagsnämdens och MBL protokoll	Serien i arkivkartonger om inte annat anges. Centrala/lokala företagsnämnden var föregångare till MBL informationer. Häri även protokoll från Utbildningsrådet, protokoll och kallelser från Skyddskommittén och MBL protokoll från revisionsavdelningen.
A 4 B	Jämställdhetsgruppens protokoll	Serien i arkivkartonger. I verksamhetsplanen 1986-1988 har behov av jämställdhetsinsatser formulerats som bl.a. att arbeta med attitydpåverkan och speciella utbildningsinsatser. Jämställdhetsgruppen tillsattes som ett led i detta arbete. Inför 1994 föreslogs nya former för jämställdhetsarbetet. Den partsammansatta jämställdhetsgruppen upphörde och ersattes av ett jämställdhetsråd med representanter enbart från Riksbanken. Med övriga handlingar tillhörande jämställdhetsgruppen.
A 5	Övriga protokoll	Serien inbunden om inte annat anges.
A 6	Föredragningslistor	Serien i arkivkartonger.
B	UTGÅENDE HANDLINGAR
B 1	REGISTRATUR
B 1 A	Registratur till Bankofullmäktiges protokoll	Serien inbunden. Bilagor till Bankofullmäktiges protokoll, se serie A1A. I Riksbanken upprättade handlingar, remisser och kungörelser. Häri även berättelser till Riksdagens Bankoutskott angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning.
B 1 B	Utgående skrivelser till Bankofullmäktiges särskilda protokoll	Serien i arkivkartonger. Innehåller kopior av utgående skrivelser.
B 1 C	Utgående skrivelser från Bankofullmäktiges expedition och deputeraden	Serien i arkivkartonger. Kopieböcker.
B 2	LAGSTIFTNING OCH REGELVERK
B 2 A	Lagar, instruktioner, reglementen, stadgar, arbetsordningar och handböcker	Serien i arkivkartonger.
B 2 B	Riksbankens författningssamling	Serien i arkivkartonger
B 3	Matriklar	Serien i arkivkartonger om ej annat anges. Matriklar över anställda
B 4	RIKSBANKENS PUBLIKATIONER
B 4 A	Statistisk årsbok/Statistical Yearbook	Serien i arkivkartonger. Redogörelse över Riksbankens rörelse och verksamhet.
B 4 B	Kredit- och valutaöversikt/Penning- och valutapolitik	Serien i arkivkartonger. Kredit- och valutaöversikt kallas från och med 1989 Penning- och valutapolitik.Tidskriften innehåller främst artiklar inom Riksbankens arbetsområde men också penning- och valutapolitiskt kalendarium samt tabeller och diagram över riksbanks-, finansmarknads- och betalningsbalansstatistik.
B 4 C	Quarterly Review	Serien i arkivkartonger. Den engelska utgåvan av serien B4B. Quarterly Review gavs ut varje kvartal i mars, juni, september och december.QR primarily contained articles on topics relevant to the Riksbank's field of operation, but also a monetary and exchange rate calendar, tables and diagrams depicting statistics concerning central banks, financial markets balances of payment.
B 4 D	Pressmeddelanden, presskommunikéer, ekonomiska nyheter i sammandrag	Serien i arkivkartonger. Riksbankens nyhetsbrev med ekonomiska nyheter i sammandrag, "Ur tidningarna" ändrade efter 18 juni 1990 namn till "Ekonomiska nyheter" (Ekot) och 25 april 1996 till "Riksbanksnyheter".
B 4 E	Översikt över Riksbankens tillgångar och skulder/assets and liabilities	Serien i arkivkartonger. Vecko- och månadsrapporter över Riksbankens tillgångar och skulder/assets and liabilities weekly- and monthly statement. Från och med 1946 med svensk och engelsk text. Inbudna volymer t. o. m 1993.
B 4 F	Statistiska rapporter	Serien i arkivkartonger. Serien innehåller Betalningsbalansstatistik , Finansmarknadstatistik, Direktinvesteringar och Portföljinvesteringar. Betalningsbalansen är en statistisk sammanställning av Sveriges alla transaktioner med utlandet, såväl löpande transaktioner som kapitaltransaktioner. De olika posterna i betalningsbalansen m.m. förklaras i serien. Vissa luckor finns i serien. Finansmarknadsstatistik/Financial Markets Statistics innehåller statistikuppgifter över svenska finansinstitut och de finansiella marknaderna och ersätter ett antal tidigare utgivna rapporter listade i nr 1.
B 4 G	Working Paper Series, Occasional Paper, Reprintserie och Stencilserie	Serien i arkivkartonger. I serien Working Paper publiceras forskningsrapporter som har anknytning till Riksbankens verksamhetsområde och som bedöms vara av intresse även utanför Riksbanken. Innehållsförteckning i volymerna. The Working Paper Series presents research reports on matters in the sphere of activities of the Riksbank that are considered to be of interest to a wider public. I serien "Occasional Paper" publicerades forskningsrapporter och utredningar som indirekt har anknytning till Riksbankens verksamhetsområde och som bedöms vara av intresse även utanför Riksbanken.
B 4 H	Övriga publikationer och rapporter	Serien i arkivkartonger.
B 5	Förvaltningsberättelser / Annual Report	Serien i arkivkartonger. Förvaltningsberättelsen bytte 1994-97 namnet till Årsberättelse, därefter används namnet Årsredovisningen.
B 6	INTERNA MEDDELANDEN
B 6 A	Personaltidningen Bancoposten	Serien inbunden om inte annat anges. Bancoposten utgavs från början av riksbankstjänstemännens förening. Dess förste redaktör och ansvarige utgivare var E. Wilhelmsson. I det första numret, den 7 januari 1916, anges följande motto: "Bancoposten vill göra de bästa kamraternas inflytande mäktigare, vill bekämpa allt översitteri och motarbeta intriger, förtal och kryperi. Den vill binda kamraterna - från Luleå till Malmö - samman till en krets av män, som i tillit till varandras redbarhet kunna arbeta för starka gemensamma intressen." 1976 bytte Bancoposten ägare. Från och med nr 1/1976 har Riksbanken fått överta tidningen och namnet Bancoposten. Tanken var att Bancoposten skulle vara hela personalens tidning, en personaltidning öppen för alla att medverka i. Till redaktör utsågs Ulf Karlsson och till ansvarig utgivare utsågs vice riksbankschefen Hans Lundström. I nummer 2 år 1970 finns en artikel av Torgny Lindgren som handlar om en av gåvorna till 300-årsminnet av bankens tillkomst. Det gäller den skål i s.k. ostindiskt - dvs kinesiskt - porslin vars insida är dekorerad med avbildningar av sex svenska sedlar utgivna under åren 1789-1790.
B 6 B	Interninformation Riksbanksnytt/Interninformation	Serien inbunden om inte annat anges. Intern information till riksbanksanställda. Informationsbladet kallades först Granitnytt men bytte från nr 7 1976 namn till Riksbanksnytt och sedan från nr 3 1997 till Interninformation.
B 6 C	Cirkulär och meddelanden	Serien i arkivkartonger om inte annat anges. Cirkulär och meddelanden till Riksbankens avdelningskontor har under åren utgivits i olika serier.
B 6 D	Nyhetsbrevet BMA-Dialogen	Serien i arkivkartonger. BMA-Dialogen var ett nyhetsbrev för anställda inom Betalningsmedelsavdelningen BMA som startade samtidigt som "Dialogprojektet" - ett projekt för att få all personal med i diskussion om hur man tillsammans skulle bli ännu bättre på att hantera sedlar och mynt. Skriften "Riksbanken i Göteborg 1824-1995" utgavs i samband med att Riksbanken lämnade Göteborg och fortsatte verksamheten i nyuppfört hus i Mölndal i augusti 1995 (enligt förordet av Kim Altsund).
B 7	Proklamaförteckningar	Serien i arkivkartonger om inte annat anges. Riksbanken utgav sedan 1898 en förteckning över inträffade konkurser och kallelser å okända borgenärer, den s.k. proklamaförteckningen. Riksbanken beslöt i februari 1971 att från och med den 1 april 1971 upphöra med utgivandet av proklamaförteckningar. Beslutet togs mot bakgrund av att Riksbanken, som för egen del saknade intresse av att fortsätta arbetet med utgivandet, under senare år utgivit denna väsentligen som service för bankerna och bankernas intresse av vidare prenumeration upphört.
B 8	Övriga utgående handlingar	Serien i arkivkartonger om inte annat anges.
B 9	Blanketter	Serien i arkivkartonger.
C	DIARIER OCH REGISTER TILL DIARIER
C 1	BANKOFULLMÄKTIGES OCH DIREKTIONENS DIARIER
C 1 A	Diarium till bankofullmäktiges och direktionens allmänna protokoll med register.	Serien inbunden om inte annat anges. Diarium över inkommna eller anmälda ärenden, med anteckningar om beslut och expedierade handlingar, till bankofullmäktiges allmänna protokoll 1901-93 och direktionens protokoll 1977-93 . Volymerna med sakregister till och med 1938. Med register 1977-89.
C 1 B	Diarium till bankofullmäktiges särskilda protokoll	Serien inbunden. Diarium över inkommna eller anmälda ärenden, med anteckningar om beslut och expedierade handlingar. Med sakregister till och med 1939.
C 1 C	Diarium över utgående handlingar till bankofullmäktiges allmänna protokoll	Band. Register över expedierade handlingar. Jämför serie C1A.
C 2	ADMINISTRATIVA AVDELNINGENS DIARIER
C 2 A	Administrativa avdelningens diarium	Serien i arkivkartonger. Med alfabetiskt register.
C 2 B	Byggnadskontorets med föregångare diarium	Serien i arkivkartonger. Bygggnadskontoret som enhet återfinns först på en organisationsplan från den 1 januari 1984 och ingår då i Administrativa avdelningen. För diarium för Förvaltningskontoret, efterträdare till Byggnadskontoret, efter 1991 se serie C4B.
C 3	INTERNATIONELLA VERKSAMHETENS DIARIER
C 3 A	Internationella sekretariatets med föregångare diarium med register	Serien i arrkivkartonger. Diarier 1960-77 i dossieordning. Ny diarie och dossieplan från och med 1/11 1977, diarier 1977-89 i kronologisk ordning. Sakregister till diarierna från och med 1/11 1977, se volymerna 25-42. Registret i dossieordning. Handlingar till diariet jämför serie F5A. Internationella sekretariatet bildades 1983.
C 3 B	Utrikesexpeditionens diarium	Serien i arkivkartonger. Brevdiarium.
C 3 C	Diarium över UD-rapporter	Serien inbunden. Diarium över till Riksbankens Utrikessekretariat för kännedom inkomna UD-rapporter. Handlingar till diariet jämför serie F2C.
C 4	GEMENSAMMA DIARIER
C 4 A	Gemensamma diarier för avdelningarna	Serien i arkivkartonger om inte annat anges. Diarier för Kreditmarknadsavdelningen, Ekonomiska och Kreditpolitiska avdelningarna, Ekonomiska-, Fond och Kreditmarknadsavdelningarna samt från 1989 för Finansmarknadsavdelningen.
C 4 B	Huvuddiariet med register	Serien i arkivkartonger. Gemensamt diarium för alla avdelningar: Revisionsavdelningen, Internationella sekretariatet, Penning- och Valutapolitiska avdelningen, Ekonomiska avdelningen, Finansmarknadsavdelningen, Betalningsbalansavdelningen, Redovisningsavdelningen, Administrativa avdelningen, Förvaltningskontoret, ADB-avdelningen, Betalningsmedelsavdelningen. Diariet 1990-93 finns även i elektronisk form på CD-skiva och arkiverat i e-arkivet.
C 5	BANKRÖRELSENS DIARIER
C 5 A	Betalningsmedelsavdelningens med föregångare diarium	Serien i arkivkartonger om inget annat anges. Diarier för Riksbankens lånerörelse. Under Kontorscentralen sorterade Kontorscentralsexpeditionen, Utlåningsexpeditionen samt 23 avdelningskontor.Kontorscentralsexpeditionen var ett organ för samordning och förmedling mellan avdelningskontoren och huvudkontoret. Utlåningsexpeditionen handlade bosättnings-, hypoteks- och avbetalningslåneärenden samt förvaltade egnahemslån och stödlån som var under avveckling. Kontorscentralens verksamhet övertogs 1976 av Bankavdelningen och 1985 av den nybildade Betalningsmedelsavdelningen BMA. Syftet var att föra samman all verksamhet som hade att göra med betalningsmedelsförsörjningen och Riksbankens tillhandahållande av avgiftsbelagda banktjänster till en enhet. Volymerna 7-33 i diarienummerordning.
C 5 B	Lånerörelsens diarier	Serien i arkivkartonger.
C 6	Övriga diarier	Serien i arkivkartonger om inget annat anges. Betalningsbalansavdelningen bildades 1989.
C 7	Valutaavdelningens diarium	Volymerna 1-57 inbundna, övriga volymer i arkivkartonger. Kontrollgruppens diarium 1972-1978 volymnr 49-57.Valutaregleringen och Valutaavdelningen avskaffades i allt väsentligt den 1 juli 1989.
D	REGISTER OCH LIGGARE
D 1	REGISTER TILL PROTOKOLL
D 1 A	Personregister till bankofullmäktiges och direktionens protokoll	Serien inbunden. Med register över handlingar. Personregister till bankofullmäktiges allmänna protokoll, jmfr serie A1A, direktionens allmänna och särskilda protokoll, jmfr serie A2A och A2B.
D 1 B	Sakregister till bankfullmäktiges och direktionens protokoll	Serien inbunden. Alfabetiskt sakregister. Med register över handlingar. Volymerna 1-9 innehåller sakregister till bankofullmäktiges och direktionens allmänna och särskilda protokoll, jmfr serie A1A, A1B och A2A, A2B. Volymerna 10-34 innehåller sakregister till bankofullmäktiges och direktionens allmänna protokoll.
D 1 C	Sakregister till bankofullmäktiges och direktionens särskilda protokoll	Serien inbunden. Med register över handlingar.
D 2	ARKIV- OCH GALLRINGSVERKSAMHET
D 2 A	Arkivförteckningar	Riksbankens arkivbestånd 1668-1900 bevaras i Riksarkivet.
D 2 B	Register över levererade och utgallrade handlingar från centralarkivet
D 2 C	Arkiv- och gallringsplaner, gallringsbeslut.
D 2 D	Utredningar och projekt rörande arkiv- och diarieföringsfrågor
D 3	BIBLIOTEKSVERKSAMHET
D 3 A	Biblioteksverksamhet	Riksbankens bibliotek
E	INKOMNA HANDLINGAR
E 1	INKOMNA HANDLINGAR
E 1 A	Inkomna handlingar till bankofullmäktiges allmänna protokoll	Bilagor till bankofullmäktiges allmänna protokoll. Inkomna handlingar till bankofullmäktige registrerade i löpande nummerföljd. Serien inbunden. Åren 1986 t.o.m. 1992 ingår även handlingar till direktionens protokoll.
E 1 B	Inkomna handlingar till fullmäktiges och direktionens särskilda protokoll	Inbunden serie av inkomna handlingar som förts som bilagor till fullmäktiges och direktionens särskilda protokoll, i löpande nummerföljd.
E 2	KORRESPONDENS
E 2 A	Allmän korrespondens
E 2 B	Korrespondens med avdelningskontor	Vol. 13 har sammanställts av Revisionskontoret och överlämnats till Arkivet i augusti 2000.
E 2 C	Verksamhetsberättelser från avdelningskontor	Utdrag ur berättelserna från direktörerna vid avdelningskontoren.
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR	Ämnesordnade handlingar ordnade avdelningsvis
F 1	RIKSBANKSLEDNINGENS ARKIV
F 1 A	Riksbankschefers arkiv	Denna serie består av riksbankchefers handlingar och utgörs mestadels av egna promemorior eller promemorior från andra tjänstemän, rapporter, utredningar, anföranden, korrespondens och minnesanteckningar som speglar på nära håll Riksbankens verksamhet. Volym 124-138, 140-145: Bankokommissarien C G Lemne har i en promemoria närmare beskrivit riksbankschefen Ivar Rooths personliga arkiv. Promemorian är daterad den 11 januari 1988 och finns i volym D 2D:1.
F 1 B	Vice riksbankschefers arkiv	Befattning som vice riksbankschef inrättades 1933. Efter grundlagsändring 1933 fastställdes samtidigt riksbankschefens ställning och en direktion inrättades. Det bör anmärkas att en stor del av RB:s valuta- och penningpolitik utformas under ledning av vice riksbankschefer. Därför belyses i denna serie, samlat i form av promemorior, rapporter och utredningar, en väsentlig del av riksbankens penning- och valutaekonomiska politik. Notera dock att under tiden 1938-1957 inga handlingar finns bevarade i denna serie.
F 1 C	Deputerades och bankokommissariers arkiv	Enligt det s.k. bankoreglementet skulle två av fullmäktiges ledamöter vara deputerade som enligt reglementet och fullmäktiges instruktion och bestämd fördelning av göromålen dem emellan, föredra ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, verkställa köp och försäljning av utländska växlar, utöva tillsyn över göromålen inom Riksbanken samt handha den löpande förvaltningen. (Källa: Nordisk familjebok 1904). Se även serie B1C. Titeln deputerad försvann i och med att den nya riksbankslagen träder i kraft den 1 januari 1989, den siste deputerade var Arne Gadd som valdes till vice ordförande i fullmäktige och deputerad den 17 oktober 1988. Bankokommissarierna var de förnämsta tjänstemännen vid Riksbankens huvudkontor. (Källa enl. ovan). Bankokommissarien Carl-Göran Lemne efterlämnade ett stort antal egna PM, inlägg och tankar om aktuella penningpolitiska ämnen. Därutöver samlade han ett antal PM och artiklar av Mats Lemne och andra författare. C-G Lemne anställdes den 1 oktober 1947 och innehade ett antal olika poster i banken under åren. Han blev bl.a. chef för statistikkontoret 1954, e o bankokommissarie med placering på kreditmarknadsavdelningen 1 nov. 1970, t.f. chef för internationella avdelningen 15 nov. 1977-31 okt. 1980 och sakkunnig åt riksbankschefen och vice riksbankschefen från 1 nov. 1980. C-G Lemne hade också ett antal uppdrag utomlands, bl.a. vid Svenska OEEC-delegationen i Paris, rådgivare på IMF: s uppdrag till Jamaicas regering i betalningsbalansfrågor i Kingston m.m. Lemne lämnade Riksbanken 1991. Det finns separata register och bilagor till C-G Lemnes arkiv, se bilagada filer.
F 2	DIREKTIONSSEKRETARIATET (DIR) MED FÖREGÅNGARE INKL FULLMÄKTIGES EXPEDITION
F 2 A	Direktionssekretariatet med föregångare inkl. bankofullmäktiges expedition
F 2 B	Ombudsmannaexpeditionen	Ombudsmannaexpeditionen tillhörde ursprungligen RB:s diskontverk. Vid 1862/63 års riksdag beslöts integrera det s.k. diskontverket med Riksbanken. Det var ursprungligen en från RB fristående organisation under en särskild styrelse. Men RB utövade ett så angörande inflytande att verket i praktiken var en avdelning i banken. Diskontverkets tillkomst innebar, att ett element av affärsmässig utlåning infördes i Riksbankens verksamhet. 1864 sammanslogs advokatsfiskalskontoret och diskontverkets ombudsmannaexpeditionen. Ombudsmannatjänsten indrogs 1953.
F 2 C	UD-rapporter	Rapporter från Utrikesdepartementet till riksbanksledningen om den ekonomiska utvecklingen i olika länder. Rapporterna har sitt ursprung i de svenska beskickningarna utomlands. Med viss korrespondens och referat av samtal mellan UD och Riksbanken.
F 2 D	Projekt, utredningar och promemorior om centralbanksfrågor	Denna serie består av promemorior och rapporter från arbetsgrupper eller enskilda personer. Serien är ordnad efter författare eller sakfråga. GEM-gruppen, styrgrupp för system på DIR och ADM, se F 10B.
F 2 E	Juridiska ärenden
F 2 F	Diarieförda ärenden	Diarieförda handlingar, som ej är protokollförda. Protokollförda ärenden som är diarieförda, arkiveras i två särskilda serier; avgående handlingar från riksbanksledningen finns i en serie kallad för registratur (serie B 1A) fr o m 1902 till 1992 och inkommande handlingar i en serien kallad för handlingar till bankofullmäktiges allm. protokoll resp. särskilda protokoll (serie E 1B) fr om 1901-1992.
F 2 G	Ärenden som varken är diarieförda eller protokollförda	Direktionssekretariatets korrespondens som är ej protokollförd och ej heller diarieförd.
F 2 H	Utlandsetableringar	Svenska affärsbankers utlandsetableringar och utlandsägda bankers etableringar i Sverige
F 3	ADMINISTRATION (ADM)
F 3 A	Projekt, utredningar och promemorior från administrativa avdelningen med föregångare	Volymerna 63-66 innehåller promemorior från administrativa avdelningen som numrerats och inbundits. Förteckning i varje volym.
F 3 B	Riksbankens automatiska databehandling och system, ADB. Projekt, utredningar och avtal.	Det första ADB-systemet i RB infördes 1968 inom in- och utlåningsverksamheten. Fr o m 1 jan 1990 bildar ADB-gruppen en egen avdelning, se serien F 10, där diarieförda ärenden, som är inledda efter detta datum, samt avtal och systemfrågor, återfinns. GEM-gruppen, styrgrupp för DIR och ADM, se serie F10 B.
F 3 C	Diarieförda ärenden från de administrativa avdelningarna	Organisations- och förvaltningsavdelningen (OFA) bildades vid en omorganisation 1995 (beslut den 19 oktober) som en del av det administrativa blocket. Den nya organisationen började gälla den 13 november. Avdelningen ansvarade för organisations- och administrativt rationaliseringsarbete, diarium, fastighetsförvaltning, transport, bevakning, intendentur och övrig intern service. Personal- och kompetensförsörjningsavdelningen (PKA) med ansvar för bankens personalpolitik och kompetensförsörjning, dvs rekrytering, personalutvecklingsfrågor, personalrörlighetsfrågor, arbetsmiljöfrågor och övrig personal- och löneadministration ingick också i det administrativa blocket. Den 1 juni 1997 bytte avdelningen namn till personalavdelningen (PER). I denna serie återfinns merparten av ADB:s avtal och kontrakt med leverantörer och konsulter.
F 3 D	PERSONALÄRENDEN
F 3 DA	Personakter över Riksbankens personal	Personalkontorets avställda personakter i alfabetisk ordning.
F 3 DB	Tjänstgöringsbetyg/intyg och Tjänstgörings-/Anställningsbevis	Serien består av tjänstgöringsbetyg/intyg och tjänstgörings-/anställningsbevis de senare kallade "Protokollsutdrag". Häri även entlediganden. Personalärenden har under åren handlagts på avdelningar vars beteckning varierat ex. på administrativa avdelningen, organisations- och personalkontoret 1943-1976, personalkontoret (adm.avd.) 1976-1995, personal- och kompetensförsörjningsavdelningen 1996-april 1997 och fr.o.m. 25 april 1997 personalavdelningen.
F 3 DC	Tjänstgöringsjournaler och liggare	Denna serie består av spridda handlingar innehållande tjänstgöringsuppgifter. En del har bevarats som arkivexemplar och andra ger mer periodiska uppgifter.
F 3 DD	Beviljade tjänstepensionsförmåner
F 3 DE	AVLÖNING
F 3 DE1	Avlöningslistor och SLÖR	Serien inbunden om inget annat anges. Häri även SLÖR, statens löneredovisningssystem. Personalens löner och tjänstgöringsuppgifter hanterades från 1999 i det löneadministrativa systemet Respons som finns redovisat i E-arkivet.
F 3 DE2	Avlöningskort	Inbunden serie
F 3 DF	Personalkort	Riksbankens personalkort med personuppgifter, antagningsdatum, avlöning, semester, ledigheter, m.m.
F 3 DG	Bemanningsplaner, tjänsteförtekningar	Bemaningsplaner, tjänsteförtekningar årsvis, avdelningsvis efter befattning. Personregister och aktualiserade tjänstematriklar för året 1983. Lönematriklar.
F 3 DH	Personalutbildning	Riksbankskurser för personalen, personalutbildning och ledningsutveckling.
F 3 DI	Verksamhet, utredningar, kommittéer - personal	Kollektivavtal, arbetsgivaravgifter, kontorsorganisation, skyddskommittén, arbetsmiljökommittén, jämställdhetsgruppen och attitydundersökningar.
F 3 DJ	Övriga personalhandlingar
F 3 E	FASTIGHETER OCH INTENDENTUR
F 3 EA	Handlingar rörande Riksbankens fastigheter och intendentur	Häri byggnationsärenden, bl.a. projektering, nybyggnad och ombyggnad av Riksbankens huvudkontor på Helgeandsholmen, Riksbankens avdelningskontor och Tumba bruk. Lagfartsbevis, köpekontrakt, gravitationsbevis, inventarieförteckningar och förvaltningsärenden.
F 3 EB	Fastighetshandlingar från Byggnadskontoret och Förvaltningskontoren 1965-1998	Med byggnadskommitténs protokoll. Byggnadskommitté för nybyggnad av Sveriges riksbanks huvudkontor på Brunkeberg. Avtal, hyreskontrakt, ritningar, besiktningar, fastighetsskatter och byggnadsärenden samt handlingar från Riksbankens avdelningskontor. Häri även verifikationer till persedlar, nya Riksbankshuset, Brunkeberg, se PDF bilaga.
F 3 EC	Konstinventarier	Konstinventarier från Riksbankens huvudkontor och avdelningskontor, övriga inventarier. Depositioner och inventarieförteckningar. Häri även handlingar från konstrådet och estetiska rådet.
F 4	PENNING- OCH VALUTAPOLITISKA AVDELNINGEN (PVA) MED FÖREGÅNGARE
F 4 A	Projekt, utredningar, avtal och promemorior	Serien består av handlingar från expeditionen för utrikes affärer t o m 1942. Fr o m 1943 benämnd arbitrageexpeditionen och från jan 1990 penning- och valutapolitiska avdelningen (PVA). I denna serie ingår även handlingar från Washingtonöverenskommelsen rörande s.k. "Looted Gold" 1946. Häri även handlingar samlade av Eva Srejber avd. chef 1990-1993 som innehåller till stora delar material från andra avd.
F 4 B	Diarieförda ärenden
F 4 C	VALUTAKURSER
F 4 CA	Växelkursserier	Denna serie innehåller uppgifter över växel- och valutakurser på den internationella valutamarknaden.
F 4 CB	Marknadskursnoteringar	Kursnoteringar av valutakurser.Valutabörsen i London, New York, Frankfurt, Paris, Bryssel, Zurich, Amsterdam, Köpenhamn, Oslo, Rom, Lissabon och Wien.
F 4 CC	Övriga valutanoteringar och behållningar	Serien består av handlingar som har bevaras som arkivexemplar under enstaka år.
F 4 CD	Valuta- och ränteöversikter	Serien består av löpande valuta- och ränteöversikter från Penning- och valutapolitiska avdelningen (PVA). Månadsrapporter över valuta- och ränteutveckling på valutamarknad.
F 5	INTERNATIONELLA SEKRETARIATET (INT) MED FÖREGÅNGARE
F 5 A	Diarieförda ärenden och promemorior	Denna serie består av bl.a. handlingar från Valutagruppen och Utrikessekretariatet som ansvarade för både handels- och betalningsärenden med utlandet. Utrikessekretariatet bytte namn till Internationella sekretariatet. 1998 bytte sekretariatet namn til Internationella avdelningen.
F 5 B	Utlandsupplåning
F 5 C	Utrikessekretariatets korrespondens	Bevarad korrespondensserie från Utrikessekretariatet mellan 1939 och 1959. Alfabetiskt och kronologisk ordnad.
F 5 D	Övrig internationell samarbete
F 5 E	Utrikesexpeditionens korrespondens	Korrespondens med utländska centralbanker gällande svenska och utländska sedlar och mynt, i bokstavsordning. Uppgifter rörande andra länders valutor, sedlar och mynt, specimensedlar, tabeller, myntreformer, nya myntenheter, urklipp, m m. Serien innehåller diarieförda handlingar.
F 6	EKONOMISKA AVDELNINGEN (EKO)
F 6 A	Projekt, utredningar och promemorior	Ekonomiska avdelningen bildades 1975 och hade som uppgift att analysera penning- och valutapolitiska frågor och långsiktiga finansiella strukturfrågor och att utveckla modeller inom RB:s verksamhet. Hushållsenkäten 1993 (IMU-Testologen återfinnes i serie F6B: 7, diarieärenden).
F 6 B	Diarieförda ärenden
F 6 C	Rapporter	Ekonomiska prognoser och rapporter
F 6 D	Internationellt samarbete	Ekonomiska avdelningens samarbete med internationella organisationer
F 6 E	Statistik från ekonomiska avdelningen	Statistisk rapportering från Sverige till internationella organisationer. Statistiska serier ex. serien "Snabbanalys"
F 6 F	Kredit- och valutapolitiska åtgärder	Lars Hanssons -chef för ekonomiska avdelningen år 1974-1985- insamlade projekt, rapporter, promemorior och internationellt deltagande. Serien innehåller även upprättade handlingar från andra avdelningar, vol. 21 ex.vis innehåller promemorior upprättade på direktionssekretariatet, men arkiverade på ekonomiska avdelningen. L. Hansson har varit sakkunnig på Direktionssekretariatet år 1986-1995 och på Betalningssystem avdelningen under år 1996. Serien innehåller även ett PM-register.
F 7	FINANSMARKNADSAVDELNINGEN (FIN) MED FÖREGÅNGARE
F 7 A	Diarieförda ärenden	Kreditmarknadsavdelningen tillkom 1953 genom ombildning av det ekonomiska sekretariatet. Avdelningen bestod från början av en statistikgrupp, en direktionsexpedition, en fondexpedition och en grupp som handlade kreditmarknadsärenden. 1959 förs dir. expeditionen till en nybildad juridisk avdelning. Fondexp. förs 1963 till en ny fondavdelning. 1968 ändras indelningen av kreditmarknadsavd. till ett statistikkontor och en utrikesgrupp. 1 jan. 1975 överförs fondavd. till en på kreditmarknadsavd. baserad kreditpolitisk avdelning. På kreditpolitiska avd. finns vid denna tid kapitalmarknadsgruppen, bankinstitutgruppen och fondgruppen. 1982 delas kreditpolitiska avd. i kreditpolitiska avd. (omfattande bankinstitutgruppen) och kapitalmarknadsavd. (omfattande kapitalmarknadsgrupp och fondgrupp). Den 1 juli 1984 ersätts kreditpolitiska avd. och kapitalmarknadsavd. med kreditmarknadsavd. och fondavdelningen. Fondavd. upphör vid maj månads utgång 1989. Den 1 juni 1989 bildas finansmarknadsavdelningen, till vilken sammanförs institutionella/strukturella frågor oberoende av om verksamheten riktas mot Sverige eller utlandet. Inom finansmarknadsavdelningen handläggs därmed etableringsfrågor för finansinstitut inom och utom landet, rörelseregler och koncernregler ned hithörande lagstiftning och allmän institutionell lagstiftning. För att organisatoriskt skilja back-office från handlarsidan förs Backoffice-funktionen för samtliga marknadsoperationer till finansmarknadsavdelningen. Avdelningen upphör vid en ny organisation som fullmäktige beslutar den 19 oktober 1995 och som träder ikraft den 13 november 1995. Korrespondens mellan 1953 och okt. 1977 gallrades 1984 06 15.
F 7 B	Projekt, utredningar och promemorior	Samlade promemorior från Finansmarknadsavdelningen med föregångare rörande penning- och valutafrågor. Häri även promemorior m.m. från statistikkontoret inom Kreditmarknadsavdelningen, Kreditpolitiska avddelningen och från konjunkturanalysgruppen inom Ekonomiska avdelningen samt några inköpsanmälningar från Valutaavdelningen, m.m. Handlingar från Fondavdelningens chef Eva Srejbers deltagande vid styrelsen för Försäkringsisnpektionen 1988-1991.
F 7 C	Statistiska rapporter	Statistiska rapporter till Riksbankens fullmäktige. Statistikens grunddata finns förtecknade i H-serier.
F 8	AVDELNINGEN FÖR FINANSIELL STABILITET (AFS) MED FÖREGÅNGARE
F 8 A	Diarieförda ärenden	Betalningsbalansavdelningen BBA bildades 1989 vid en omorganisation genom sammanföring av tjänstemän inom ekonomiska avdelningen sysselsatta med statistikproduktion och gamla valutaavdelningens statistikgrupp för produktion av betalningsbalansstatistik. Volymerna i diarienummerordning med undantag av 1989 där en volym (nr 25) är ordnad i alfabetisk ordning. 1995 genomfördes en ny omorganisation att gälla fr o m den 13 november. Avdelningen byter namn till avdelningen för finansiell statistik AFS och består av den gamla betalningsbalansavdelningen samt övriga statistikfunktioner inom det finansiella området. Ansvarsområde för avdelningen är betalningsbalansstatistik och finansmarknadsstatistik. (se även trycksaksserien B4 för statistiska publikationer)
F 8 B	Prognoser och modeller	Betalningsbalansavdelningen (BBA), som bildades 1989, var föregångare till AFS. För närmare beskrivning se F 8A.
F 8 C	Rapporter	Betalningsbalansavdelningen (BBA) var föregångare till AFS. För närmare beskrivning se F 8A. Häri: Statistiska sammanställningar av Sveriges samtliga transaktioner med utlandet, såväl löpande transaktioner som kapitaltransaktioner. För Analys; Månadsrapport med förhandsinformation om bytesbalansen som utgavs 1995/1996 och Månadsblad, Diagram i fokus 1995/1996 se serie F8A:50.
F 8 D	Utredningar, projekt, PM och internationellt samarbete	Betalningsbalansavdelningen (BBA) var föregångare till AFS. För närmare beskrivning se F 8A.
F 9	BANK- OCH BETALNINGSMEDELSAVDELNINGEN (BMA)
F 9 A	BANK- OCH BETALNINGSMEDELSAVDELNINGENS ÄRENDEN
F 9 AA	Diarieförda ärenden	Tidigare bankavdelningens ärenden fördes till centrala enheten inom Betalningsmedelsavdelningen (BMA) vid bildandet den 1 mars 1985. Ett centraliserat diarieföringssystem infördes 1994.
F 9 AB	Verksamhet, projekt, utredningar
F 9 B	RIKSBANKENS LÅNERÖRELSE
F 9 BA	Riksbankens lånerörelse, olika lån	Denna serie är sammanställd av typexemplar. Riksbanken hade i enlighet med lagen för Sveriges riksbank och bankoreglementet under en tid en omfattande låneverksamhet. Utlåningen omfattade, 1904, diskontering av växlar, utlåning mot pant av obligationer, aktier och andra värdepapper eller i vissa fall ensamt mot låntagarens förbindelse, utlåning mot pant av varor, beviljande av kassakreditiv och kredit i löpande räkning och beviljande av lån från avbetalningslånefonden. Avbetalningslånefonden var en av Riksbankens tre grundfonder. Lånen indelades i A, B respektive C-lån. Lånen skiljde sig i lånetids- och amorteringsvillkor. Låneansökan ingavs till det kontor inom vars område sökanden var mantalsskriven. Under årens lopp har följande låneformer förekommit: Spannmålskreditfonden 1930-1955, Bosättningslån 1937-1981, Lån för anordnande av skyddsrum 1940-1957, Fonden för lån till hantverks- och småindustrikredit 1940-1960, Industrigarantilån och Hotellgarantilån, Skogskonto 1, 2, 3 1943-1953, Investeringsfonden för konjunkturutjämning för rörelse och skogsbruk 1961- , Fonden för supplementär jordbrukskredit 1956-1960, Stödlån till jordbrukare 1951-1960, Fiskredskapslån 1962-1978. De av Riksbanken 1 juli 1948 övertagna lånen från Egnahems- och hushållningssällskapen förvaltades på Riksbankens olika kontor.
F 9 BB	Hypotekslån	Föredragningslistor för lån mot pant av obligationer, aktier m.m.
F 9 BC	Egnahemslån
F 9 BD	Växelhantering, typexsamling	Hela serien består av typex. de flesta i storformat
F 9 BE	Bosättningslån - Återbetalningsärenden	Arkivkartonger. Förordningen om statliga bosättningslån upphörde 1981. Riksbankens Obligationsenhet administrerade återbetalningen och indrivningen av återstående lån fram till 1999 då hanteringen överfördes till Kammarkollegiet. Ett visst material blev dock kvar på Riksbanken. Serien består av kvarlämnade akter rörande lån som skulle återbetalas däribland så kallade eftergiftsärenden och diarieförda indrivningsärenden hos kronofogden. Se bilaga. Den angivna tiden för volymerna är en ungefärlig tid. För bosättningslån se även serie F9BA, volymerna 32-43, 104.
F 9 C	SEDELKONTORET
F 9 CA	Förrådsböcker	Förrådsböcker över alla sedelvalörer.
F 9 CB	Sedelkontoret: Tryckningslistor, utstakningsböcker
F 9 CC	Sedelkontorets kredit- och debetböcker	Kreditböckerna upptar de utgivna sedlarna i serie- och nummerordning vid inlösen av sedlarna. Inbundna typexemplar.
F 9 CD	Liggare över inkomna förslitna sedlar	Inbundna arkivexemplar
F 9 CE	Kassa- och sedelräkningsböcker
F 9 CF	Sedeltillverkningsböcker
F 9 CG	Sedelräkningens balanser och differensböcker
F 9 CH	Sedeltryckeriets och sedelförstöringskontorets övriga handlingar
F 9 D	SEDELFÖRSTÖRINGSKONTORET
F 9 DA	Sedelförstöringskontoret - liggare	Liggare för makulerade sedlar (vol. 1-29). Liggare för brända makulerade sedlar och sedelpappersmakulatur (vol. 30-33). Liggare för myntbehållning - skadade mynt (vol. 34-35)
F 9 E	KASSAEXPEDITIONEN
F 9 EA	Kassaexpeditionen, mynt och sedelstatistik	Statistik över sedelbehållning; emottagna, makulerade, utlämnade eller översända sedlar. Nya och begagnade sedlar, m.m.
F 9 F	DEPOSITAEXPEDITIONEN
F 9 FA	Handlingar tillhörande Depositaexpeditionen	Volymerna F9FA:1-8 förvaras på hyllan längs gången. Volymerna F9FA:9-14 förvaras i arkivets stora kassaskåp. Serien består av Slutna Depositioner och Valutadepostioner. Depositioner i utmätningsmål. Fordringsbevis nedsatta hos Riksbanken som förvaras i konvolut.
F 10	IT- AVDELNINGEN (ITA) MED FÖREGÅNGARE ADB-AVDELNINGEN
F 10 A	Diarieförda ärenden	Fr o m 90 01 01 bildar ADB egen avdelning. Efter en omorganisation 1995 heter avdelningen fr o m den 13 november IT-avdelningen och svarar för huvudsakligen samma uppgifter som ADB-avdelningen samt telefonifrågor. För tiden före 1990 se serie F 3.
F 10 B	Projekt och rapporter	ADB-frågor tillhörde tidigare administrativa avdelningen (se serie F 3). ADB-frågorna lyftes ut och bildade en egen avdelning fr.o.m. 1990-01-01. Vid en omorganisation 1995 bytte avdelningen namn till IT-avdelningen (ITA). Häri även IT-rådet.
F 11	REVISIONSAVDELNINGEN (REV)
F 11 A	Diarieförda ärenden	Register över diarieärendena i form av s.k. slippsidor 1977- 1989 i serie C6.
F 11 B	Revisioner
F 11 C	Korrespondens	Sammanställningen överlämnad till arkivering i augusti 2000.
F 12	BETALNINGSSYSTEMAVDELNINGEN (BSA) MED FÖREGÅNGARE (BACK OFFICE)
F 12 A	Diarieförda ärenden	Betalningssystemavdelningen BSA bildades vid en omorganisation under hösten 1995. Den nya organisationen började gälla den 13 november. Den nya avdelningen svarade för analys av finansiella institut, marknader och betalningssystem, den operativa driften av Riksbankens system för clearing och avveckling av betalningstransaktioner RIX-systemet, Back Office-funktion samt analys- och kontrollverksamhet av valutareservförvaltningen. Redovisningsavdelningen RED bildades 1990 efter beslut den 28 juni med ansvar för uppgifter som tidigare sköttes inom Back office på FIN och redovisningskontoret inom administrativa avdelningen.
F 12 B	Yttranden, projekt och promemorior	Redovisningsavdelningen RED bildades 1990 efter beslut den 28 juni med ansvar för uppgifter som tidigare sköttes inom Back Office på finansmarknadsavdelningen FIN och redovisningskontoret inom administrativa avdelningen. Betalningssystemavdelningen BSA bildades vid en omorganisation under hösten 1995. Den nya organisationen började gälla den 13 november. Den nya avdelningen svarade för analys av finansiella institut, marknader och betalningssystem, den operativa driften av Riksbankens system för clearing och avveckling av betalningstransaktioner RIX-systemet, Back Office-funktion samt analys- och kontrollverksamhet av valutareservförvaltningen. Serien innehåller bl.a. handlingar rörande kapitalförvaltning.
F 13	FORSKNINGSAVDELNINGEN FOA
F 13 A	Diarieförda ärenden	Serien är en luftserie. En volym med diarieförda handlingar1997-98 överflyttades till arkivet Sveriges Riksbank 1999-2014 för bättre sammanhang. Forskningsavdelningen var verksam under åren 1997-2004.
F 14	INFORMATIONSSEKRETARIATET (INF)
F 14 A	Pressklip	Pressklipp om RB:s verksamhet. Informationssekretariatet inrättades 1993 och dess informationscentral (på försök) genom direktionsbeslut samma år.
F 14 B	Diarieförda ärenden	Informationssekretariatet bildades genom beslut i fullmäktige den 25 mars 1993. Riksbankens information sköttes dessförinnan av en informationsgrupp organiserad inom den ekonomiska avdelningen. Volym 11 innehåller även ej diarieförda handlingar rörande läsarundersökning av Finansmarknadsrapporten.
F 15	VALUTAAVDELNINGEN
F 15 A	Valutaregleringen	Den svenska valutaregleringen tillkom 1939 inför krigsutbrottet. Valutaregleringen administrerades från den 25 februari 1940 till och med den 30 juni 1957 av Valutakontoret, som var ett organ under Finansdepartementet. Valutakontorets arkiv avlämnades 1974 till Riksarkivet. Sedan den 1 juli 1957 har valutaregleringen handhafts av Riksbanken. I januari 1989 var den avreglering som fullmäktige beslöt om 1986 genomförd.
F 15 B	Åtalsärenden
F 15 C	Typexemplar av valutaavdelningens ärenden	Bevarade typexemplar av valutaavdelningens ärenden. Handbok för valutaavdelningen, arbetsinstruktion för ärendens handläggning inom Riksbanken, se F 15A:32. För juridisk förklaring av s.k. Höganäsvillkor se F 2E: 2 (jfr även F 15A: 1).
F 16	PLANERINGS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN (PEA) MED FÖREGÅNGARE
F 16 A	Diarieförda ärenden	Planerings- och budgetsekretariatet (PBS) inrättades 1992. Vid en omorganisation 1995 bildades planerings- och ekonomiavdelningen (PEA). Den nya organisationen trädde i kraft den 13 november 1995. Avdelningen (PEA) har ansvar för styrnings- och uppföljningssystem, verksamhetsplanering och budget, huvudbok, bokslut och årsredovisning samt Riksbankens övriga redovisningsadministration.
F 16 B	Utredningar, budget och verksamhetsplaner
F 17	RIKSBANKENS HISTORIA OCH JUBILEUM
F 17 A	Riksbankens historia	Riksbankens fullmäktige, under ordförandeskap av Sixten von Friesen, beslöt den 17 maj 1913 på förslag av förste deputerande V. Moll att till bankens 250-årsjubileum den 22 september 1918 utge en historik över Riksbankens tillkomst och verksamhet under den gångna tiden. Fullmäktige överlämnade under ledning av Adolf af Jochnick sedermera i september 1918 till offentligheten det första bandet av historiken. Volym 1-5 inbundna i halvfranskt band. I volym 5 (avsnittet om statistik) och volym 6 (i klotband) med statistiska tabeller finns bl.a. uppgifter om metallisk kassa. I volym 1 band I av Riksbankens historia, 1918, beskrivs den planerade historiken för verket. Historiken reviderades tydligen senare eftersom det tryckta alstret efter volym IV inte helt överensstämmer med planeringen. I förordet till volym I av Sveriges Riksbank 1668-1918 skriver Sven Brisman om Fredrik Silverstolpes verk "Berättelse om Banco-Wärket i Sverige 1668-1800" detta verk och flera andra återfinnes i Riksarkivet.
F 17 B	Riksbankens jubileumsfond, 300-årsjubiléet och invigningen av nya riksbankshuset	Riksbankens jubileumsfond skapades genom beslut i riksdagen i april 1962. På fullmäktiges i riksbankens förslag avsattes av riksbankens vinst för 1961 ett belopp om 250 mkr i form av värdepapper ur riksbankens portfölj. Jubileumsfonden har till ändamål att främja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning. I första hand skall fonden stödja stora och långsiktiga projekt varvid särskilt områden för forskning, vars medelsbehov inte tillgodoses på annat sätt, liksom nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, skall beaktas. Den 3 juli 1980 beslöt fullmäktige om en översyn av formerna för finansiering av jubileumsfondens verksamhet. Direktiv i bilaga till fullmäktiges protokoll 1980-07-03, § 4. Riksbankens 300-årsjubileum celebrerades 1968. Den 6 juni 1968 upprättades ett donationsbrev av innebörd att instifta ett pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Detta var ett led i högtidlighållandet av Riksbankens trehundraårsjubileum.
G	RÄKENSKAPER
G 1	HUVUDBOKFÖRING
G 1 A	Huvudböcker	Huvudböcker före 1902 bevaras på Riksarkivet. 1985-92 användes systemet Utrikes/RED för att hantera huvudbokföringen. Huvudboken för denna tid har överförts till mokrofilm och består av följande serier RB002 - verifikationer, RB003 - verifikationer fördelade på kontotyp/månad, RB004 - verifikationer fördelade på kontotyp/dag. Volymerna 347-368 innehåller brukskopior av mikrofilm. Masterkopior finns för mesta delen av redovisningen 1985-95, se voymerna 369-422. Volymerna 347-422 förvaras i Mediaskåp 2.
G 1 B	Avräkningsböcker för utrikesrörelsen	1903-1930 se G 1A huvudböcker vol. IV med underavd. inom varje årgång. Ryggtitel: "Avräkningsböcker utrikesrörelsen".
G 1 C	Avräkningsböcker för avdelningskontor	1902-1930 se G1 A. Ryggtitel: "Avräkningsbok avdelningskontoren".
G 2	BOKSLUT
G 2 A	Bokslut	Vol. 1-39 har ryggtitel: "Sveriges Riksbanks Bokslut" resp."Avbetalningslånefondens bokslut". Serien inbunden.
G 2 B	Balansbok
G 2 C	Extrakter m.m. till Bokslutet
G 2 D	Översikt över Riksbankens bokslut	Inbunden serie
G 3	Sammandrag och översikter av Riksbankens ställning	Typexemplar
G 4	FÖRVALTNINGSUTGIFTER
G 4 A	Special över förvaltningsutgifter och extra arvoden
G 4 B	Specifikation av förvaltningsutgifter och extra arvoden
G 5	Typexemplar av räkenskapshandlingar
H	STATISTIK
H 1	RÄNTEANALYS, STATISTIK
H 1 A	Riksbankens ränteanalys för samtliga bankinstitut och samtliga kreditinstitut 1970-2001
H 1 B	Riksbankens ränteanalys för försäkringsbolagen 1975-1987	Uppgifter baserade på försäkringsbolagens inteckningslån. Se vol. H1B: 16 om ränteanalysens utformning.
H 2	LIKVIDITETSKVOTSRAPPORTER, STATISTIK
H 2 A	Affärsbankernas likviditets- och likviditetskvotsrapporter 1949-1986	Affärsbankernas rapport till Riksbanken om likvida tillgångar. Likviditetsrapporter t o m 1964, Likviditetskvotsrapporter fr o m 1966. Häri även Postbankens likviditetskvotsrapporter 1971-1974, i volym H2A: 8.
H 2 B	Sparbankernas likviditetskvotsrapporter 1969-1983.	Sparbanlkernas likviditetskvottsrapporter, s. k. placeringskvot. Häri även Likviditetskvotsrapporter för Föreningsbanker 1972-1983, H2B: 108.
H 3	BYGGNADSKREDITER, STATISTIK
H 3 A	Rapporter om byggnadskrediter. Affärsbanker 1956-1996	Utlåning till allmänheten.
H 3 B	Rapporter om byggnadskrediter. Sparbanker 1975-1988	Från volym 53 Utlåning till allmänheten. Mindre sparbanker. Från volym 71 Utlåning till allmänheten. Små sparbanker.
H 3 C	Rapporter om byggnadskrediter. Föreningsbanker 1976-1989	Utlåning till allmänheten.
H 3 D	Rapporter om byggnadskrediter. Bostadsinstitut 1973-1993	Häri nya slutliga lån från bostadsinstitut. Rapporter om bostadsinstitutens ställning, utlåning och upplåning, ränteanalyser.
H 4	STATISTIK ÖVER KASSAKRAV
H 4 A	Rapporter om genomsnittlig kassabehållning. Sparbanker 1980-1994	Rapport över genomsnittlig kassabehållning. Fullmäktige beslutade den 17 mars 1994 (fullm. prot § 2) att sänka kassakravet för banker från 2 procent till 0 procent från och med den 1 april 1994. Författning utfärdades i RBFS 1994:1.
H 4 B	Rapporter om genomsnittlig kassabehållning. Affärsbanker och Föreningsbanker 1984-1994
H 4 C	Rapporter om genomsnittlig kassabehållning. Finansbolag 1987-1991	Kassakravsrapporter från finansbolag till RB. Diverse korrespondens om fastställande av s.k. särskild avgift i de fall bolagen inte uppfyllt kassakraven.
H 5	STATISTISKA RAPPORTER
H 5 A	Affärsbankernas rapporter rörande utländska tillgångar och skulder 1961-1978	Statistikkontoret. Vecko- och månadsapporter till riksbankschefen. Fortsätter som RUTS i serie H8A.
H 5 B	Sparbankernas kreditgivningsrapporter 1953-1967	Kreditgivningsrapporter månadsvis från större sparbanker. Serien upphör efter 1967.
H 5 C	Försäkringsbolagens rapporter rörande tillgångar och placeringar 1953-1972	Livförsäkringsbolag och sakförsäkringsbolag. Se också serie H5E.
H 5 D	Försäkringsbolagens rapporter rörande beräkning av placeringskvot 1972-1991	Häri även värdepappersrapporter och utlåningsräntor
H 5 E	Bankernas och försäkringsbolagens värdepappersrapporter 1984-1991	Långfristiga värdepapper emitterade i svenska kronor.
H 5 F	Fondkommissionsbolagens månadsrapporter 1986-1989
H 5 G	Rapporter över bankcertifikat. Certifikatsprogram 1981-1991
H 5 H	Finansbolagens kvartalstatistik och utlåningsrapporter 1984-1991	Uppgifter och rapportering om finansbolagens kvartalstatistik. Utlåning till allmänheten, leasing, kapitalmarknadsreserver, obligationer och förlagslån. Från volym 55 Räntor på upplåning från allmänheten i svenska kronor. Korrespondens.
H 5 I	Allmänna pensionsfondens placeringsrapporter 1960-1991	AP-fondernas placeringsobjekt - The National Pension Insurance Fund
H 6	VAL Affärsbankernas rapporter enligt gällande valutahandelstillstånd 1969-1978
H 7	Affärsbankernas garantiförbindelser 1975-1983	Garantiförbindelser, i utlandet refinansierade krediter samt utlovade ej kontrakterade krediter. Samtliga banker
H 8	RUTS RAPPORTER ÖVER UTLÄNDSKA TILLGÅNGAR OCH SKULDER
H 8 A	RUTS Affärsbankernas utländska tillgångar och skulder 1978-2002	Månadsrapporter BA51, volym 1-18. Riksbanken producerade RUTS fram till rapporteringen per mars 2003 då SCB tog över på uppdrag av Riksbanken.
H 8 B	RUTS-S Affärsbankernas utländska tillgångar och skulder. Specifikation 1978-1990	BA60
H 8 C	RUTS-T Affärsbankernas terminhandel med valutor 1984-1990	BA70
H 8 D	RUTS-D Majoritetsägda dottersbankers tillgångar och skulder 1982-1987	BA52
H 8 E	A Valutabankernas länderfördelade utländska tillgångar och skulder 1979-1981	Kvartalsrapport A. Fortsätter i H8G och H8H.
H 8 F	B Valutabankernas länder- och valutafördelade utländska tillgångar och skulder 1979-1985	Kvartalsrapport över utländska tillgångar och skulder. BA010. Fortsätter i H8I.
H 8 G	A 1 Valutabankernas länderfördelade utländska tillgångar 1982-1991	Kvartalsrapporter A1. Länderfördelade utländska tillgångar. BA010 Fortsättning på H8E.
H 8 H	A 2 Valutabankernas länderfördelade utländska skulder 1982-1991	Kvartalsrapporter A2. Länderfördelade utländska skulder. BA010 Fortsättning på H8E.
H 8 I	A 3 Valutabankernas länder- och valutafördelade utländska tillgångar och skulder 1985-1991	Kvartalsrapport A 3. BA011. Fortsättning på H8F.
H 8 J	A 4 Valutabankernas innehav av långfristiga utländska värdepapper 1986-1991	Kvartalsrapporter. BA012
H 8 K	Tidsstafflerade fordringar mot vissa länder 1979-1990	Halvårsrapporter. BA010
H 9	Bankinstitutens specialinlåning 1975-1983	Månadsöversikter från bankinspektionens inlåning med särsklida villkor.
H 10	Krediter i räkning - små sparbanker. Reduktion av ränteersättning på kassakravsmedel 1982-1985	Rapport avseende krediter i räkning till allmänheten, disponerat belopp
H 11	Mellanhandsintitut utlånings- och upplåningsstatistik 1958-1992	Statistiska rapporter över samtliga mellanhandsintitut. Mellanhandsinstitut (M) är hypoteksinstitut och andra kreditmarknadsbolag som gav långfristiga lån till bostäder, kommuner och näringsliv; t ex AB Svensk Exportkredit. M finansierar sin verksamhet genom att ge ut obligationslån och ta upp reverslån, bl a i allmänna pensionsfonden. M tar inte emot inlåning. Se även H14C:1-10 och H13:70-71
H 12	Övrig statistik 1959-1995
H 13	Finansmarknadsstatistik 1949-1999	Den finansiella statistiken framställs med syfte att presentera och förklara statistik över betalningsbalansen och finansmarknaden. Statistiken utgör ett underlag för Riksbankens penning- och valutapolitiska beslut samt i övervakningen av det finansiella systemets stabilitet. Statistiska serier från Statistikontoret, Kreditmarknadsavdelningen, Kreditpolitiska avdelningen, Ekonomiska avdelningen och Avdelningen för finansiell statistik. För varje statistiskserie finns det ett utförligare register i varje volym. Serien ordnad av Annelie Bernström 2003. Med förteckning över regelbundet återkommande tabeller 1979 i första volymen.
H 14	FINANSMARKNADSSTATISTIK 1998-2003
H 14 A	Statistik för monetära finansinstitut (MFI)
H 14 B	Värdepappersbolag 1998-2002
H 14 C	Mellanhandsinstitut 1998-1999	Se även H11:1-12 och H13:70-71
H 14 D	Bostadsinstitut 1998-2003
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR	Förteckning upprättad av Claudio Carillo och Inger Kindgren, arkivarier.

Success! You have made an order!

An error ocurred!