Brev till J A Lindblom 1791-1793

Brevsamlingar och korrespondens

Avsändare
Avsändare "Wälment"
En anonym brevskrivare som på sina "få lediga stunder" under åren 1790-91 skriver 20 brev till biskopen i Linköping, Jakob Lindblom. "Wälment" tar i varje brev upp teologiska, kyrkliga och sociala ämnen där han ger kritiska men välmenande synpunkter och förslag att bearbetas av Lindblom inför den stundande jubelfesten i Uppsala 1793. "Wälment kallar sig "en sjuk man, en åldersman" som av brevens innehåll att döma är teologiskt bevandrad, retoriskt välformulerad och bildad. Han kombinerar en luthersk teologisk grundsyn med vissa upplysningsidéer och reformförslag. Han skriver i ett tydligt landsortsperspektiv som han belyser med erfarenheter från städernas och andra länders kyrkoliv. Någon gång under 1791 avbryter han korrespondensen med motiveringen att han "kallas av angelägna ährender och skyldigheter på andra sidan om havet".
Mottagare
Mottagare Lindblom, Jacob Axelsson f. 1746 d. 1819
Skytteansk professor, biskop i Linköping, ärkebiskop.
År och antal
År och antal 1791 (1)
Anmärkning
Anmärkning Brev nr 14 Sundby 10 mars Referat: Tionde brevet från "Wälment". Ämnet i detta brev är likpredikningar vilka enligt "Wälment" helt borde avskaffas. Som argument för sin ståndpunkt påpekar han att detta bruk saknar grund i skriften, att det äventyrar åhörarnas hälsa samt att det ger för stort utrymme för prästen att ha ett godtyckligt anseende till personen. Det första argumentet utvecklas inte nämnvärt men vad beträffar det andra anser "Wälment" likpredikningar under det kalla vinterhalvåret skapar outhärdligt långa sermonier för de redan hårt drabbade anhöriga. Vad gäller det tredje argumentet mot likpredikningar hänvisar "Wälment" till sin egen erfarenhet. "Jag har på en gång afhört twänne, den ene efter en rik socknebo, lång, wäl sammansatt, den döde på det högsta berömd och uphöjd till tredie himmelen. Den andre, war efter en fattig hustru, hwilken under lifstiden war allmänt känd för gudsfruktan och ett skrifteligt lefwerne. Om henne sades ingenting och predikan war afslutad utan att wara wäl påbörjad." Han menar således att prästen gör en otillbörlig åtskillnad mellan personer och går för långt när han i vissa fall sätter den avlidnes salighet i fråga och förtalar ett under livstiden gott namn och rykte. I ett postskriptum till detta brev ifrågasätter "Wälment" även bruket med själaringning och ringning vid gravöppningen "hwilka onödigt widnöta klåckorne, borttaga arbetsstunder, förorsaka kostnader men framför allt hafwa smak af katholismen".
Arkiv
Arkiv Lindblomska brevsamlingen (E005/Br 29)
Volym
Volym 9
Upprättad av
Upprättad av Linköpings stadsbibliotek


Kommentera post/rapportera fel