Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

M A Hertzmans arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/VALA/02050
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/yyMzFfET6e8tUE0Q5kVFKB
Omfång
0,1 Hyllmeter 
Datering
1819–1882(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Vadstena (depå: Slottet)
Arkivbildare/upphov
Hertzman, Magnus Adam (kyrkoherde) (1794 – 1882)
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckning över brevskrivare i fascikel nr 4.
Bredberg, A, Ingestorp 1854 (1)
Dödsboet efter kyrkoherde C F Fagerlund (inbjudan till begravningsakt) 1850 (1)
Hertzman, Anders Olof, kyrkoherde 1844 (1), 1857 (1), 1864 (1), 1866 (2)
Hertzman, Carl Jakob, skollärare (+i ett fall systern Carin) 1877 (1), 1878 (1), 1879(1), 1880 (1)
Hertzman, Christina Maria, Hegerstad och Årastad 1834 (1), 1843? (1), odat. (1)
Hertzman, Katarina Maria f. Fröling, Hägerstalund 1830 (1), 1835 (1), 1836 (2)
Hertzman, Robert, Djupsund 1865 (1)
Lundberg, G E, Marbäck (eg=avskrifter av skrivelser rör Marbäcks kyrkokassa) 1865 (1)
Brev ställt till "farmor" från en Ad. Pettersson (läsningen av namnteckningen mycket osäker), Notebäck 1877 (1)
Inledning (äldre form)Handlingarna kan karaktäriseras som M A Hertzmans arkiv, även om i det samma ingår vissa handlingar härrörande från sonen, Robert Hertzman.

Magnus Adam Hertzman föddes den 6/11 1794 i Motala som son till komministern därstädes, Per Olof Hertzman (1755-1817) och dennes hustru Katarina Maria Fröling (1767-1845; Motala C I:3, s. 214; jfr Linköpings stifts herdaminne, del 4, s. 213 f). Per Olof Hertzman blev 1810 kyrkoherde i Hägerstad där han också avled.

Magnus Adam Hertzman hade tio syskon, varav tre bröder. Två av dem, Anders Olof och Per Johan, blev präster som fadern. Den förstnämnde slutade som kyrkoherde i V. Ny och den sistnämnde som komminister i Rystad. Den tredje av bröderna, Karl Johan, blev skollärare. Av systrarna gifte sig en, Gustava Karolina, med komministern i Fornåsa och Lönsås, N Westerholm.

Magnus Adam Hertzman gavs inte under faderns livstid möjlighet att studera. Magnus Adam uppger själv att han efter faderns död 1817, alltså i 25-årsåldern-"ingick...såsom barn i Eksjö trivialskola", men att han på grund av bristande medel fick sluta härmed för att gå i garvarlära varefter han "med mödosamma ansträngningar blev utlärd gesäll". Av en rad bevarade intyg framgår att Magnus Adam 1819-1842 förde en ambulerade tillvaro som garvaregesäll. Han uppger själv att yrket emellertid var för tungt för honom, varför han från 1835 även var verksam som "barnalärare". Han synes ha "debuterat" som lärare i Frinnaryd år 1835. Han synes även senare ha undervisat där, då i arkivet ingår en lista från höstterminen 1850 över barnen i Frinnaryds skola. En ofullständig sådan lista finns även från S. Ralingsås (i Lommaryds sn) avseende tiden 22/3-8/7 1836.

Magnus Adams ambulerande tillvaro synes ha gjort det svårt för honom att bli fast mantal-och kyrkoskriven. Härom vittnar ett brev från brodern Anders Olof från år 1844. Magnus Adam vistades då i Marbäcks sn där han så småningom-från år 1851-blev fast bosatt i backstugan Nåtebäck (Marbäck A I:10, s. 205).

Att Magnus Adam i flera omgångar vistades i Frinnaryd torde bl.a. berott på det förhållandet, att en av hans systrar, Katarina Sofia, gift med en Johannes Larsson, tidvis var bosatt i Frinnaryd i backstugan Strömslund. Hos dem bodde även pigan Maria Charlotta Nilsdotter, född i Marbäck 3/1 1806. Med henne fick Magnus Adam två utomäktenskapliga barn: Alfred Magnus född 11/9 1846, död 27/12 å samt Robert, född den 27/3 1848 (Frinnaryd C:5, s. 62, 74- i den första födelsenotisen nämnes ej Magnus Adams namn, men man torde kunna utgå ifrån att han var fadern; som dopvittnen uppträdde bl.a. systern och hennes namn-samt Frinnaryd A I:7, s. 68). Den 1/5 1854 gifte sig Magnus Adam och Maria Charlotta Nilsdotter i Frinnaryd (Frinnaryd C:5, s. 25), varefter hustrun och sonen Robert flyttade till Magnus Adam i Marbäck.

Maria Charlotta Hertzman avled den 18/1 1877 och Magnus Adam den 28/7 1882, båda i Marbäck (A I:15, s. 105 resp. A I:16, s. 118). Magnus Adam står hela tiden i kyrkoböckerna som garvare eller garvargesäll. Stundom kallas han garverifabrikör. En del av breven från syskonen är dock stundom adresserade till skolläraren M A Hertzman, men det synes klart, att han aldrig officiellt betraktades som en riktig lärare, utan förblev garvare livet ut. Sonen Robert, som gifte sig med en Emilia Augusta Adehn, född 24/2 1850, bodde kvar länge i Marbäck där paret fick åtminstone fem barn. Robert blev, liksom fadern, garvare och synes, att döma av det tryckta brevhuvudet till en handling ingående i det översända arkivet, senare ha drivit garverirörelse och limtillverkning i Frinnaryd. Han kallas även handlande och saluförde läder, skinnvaror och skomakeriartiklar( se bl.a. Marbäck A I:106, s. 118).

Som framgår av bilagan återfinnes i M A Hertzmans arkiv bl.a. handlingar (intyg m.m.) rörande hans person samt en rad brev främst från modern och några av syskonen. Det finns även brev från sonen Robert samt enstaka brev från andra personer. I arkivet ingår även koncept till tal och religiösa framställningar samt anteckningar av olika slag. Det sistnämnda materialet vittnar om Magnus Adams religiositet som möjligen hade en frikyrklig anstrykning eller var av "väckelse-karaktär". Här återfinnes även en annotationsbok förd av sonen Robert, en handskriven ABC-bok m.m. Nämnas kan även vissa strödda räkenskapshandlingar, bl.a. ett häfte upptagande utestående fordringar. Om M A Hertzmans härkomst ur ett högre socialt skikt i samhällets vittnar, slutligen, några bevarade tillfällighetsdikter.

Werner Pursche
Landsarkivarie

Kontroll

Skapad1995-08-23 00:00:00
Senast ändrad2022-05-02 11:32:55