Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Volym

[Dossierer, huvudserie]

Storfors bruk

Grunddata

ReferenskodSE/VA/50379/F 1/81
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/sPSQ9PoPe4EsNm6joqgKH0
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland

Innehåll

Allmän anmärkningVägväsendet. Väghållning vintertid: Förteckning å vintervägsträckornas längd, räknat från Bjurkärnsrået på Ullvettern till Filipstadsrået på Daglösen vid Skvallerbäcken m.m. 1782 (mapp 2/4).
Projekt till snöplogsinrättning i Kroppa och Lungsunds socknar 1782, uppvisat vid häradsrätten 16/11 1782, samt fastställt av Kon. Befh. de 21/12 1782 (mapp 2/4).
Uträkning av snöplogsinrättningen i Kroppa socken, varefter snöplogfogdarna komma att uppbära sin betalning 1783 (mapp 2/4).
Kon. Befh. des resolution på samtliga Kroppa och Lungsunds socken innevånares genom kaptenen Carl Axel Linroth gjorda anhållan att den år 1782 fastställda snöplogsordningen måtte upphöras av anledning att den innehöll bestämmelser att hålla vägarna öppna över sjöarna, då det däremot vore av större vikt att hålla landsvägarna i farbart skick. Ansökningen beviljades med erinran om landsägarnas underhåll vintertiden, varöver kronobetjäningen skulle komma att hava tillsyn 21/12 1788 (mapp 2/4).
Häradsrättens protokoll och betänkande angående inrättandet av snöploglag inom Färnebo härad för vägunderhåll vintertiden 21/10 och 7/12 1850 (mapp 2/4).
Förordnande för bruksförvaltaren C. Bergenström på Storfors att vara snöplogfogde för ploglaget No 30 från Bjurbäcken till Storfors och för No 31 från Storfors till övre vägen 271 1865 (mapp 2/4).
Konungens Befallningshavandes utslag angående underhållet av de allmänna vägarna vintertiden inom Färnebo härads väghållningsdistrikt 31/1 1900 (mapp 2/4).
Uppgift å den fastställda snöplogskörningen inom södra delen av berörda väghållningsdistrikt 1902 (mapp 2/4).
Kon. Befh. des utslag angående ny ploglagsindelning inom Färnebo härad med uppgift å de inrättningar , som tillkomma de särskilda ploglagen 23/2 1903 (mapp 2/4).
Broar och färjor. Bjurbäcksbron: Filipstads Bergslags Tingsrätts utslag, varigenom Bjurbäcks hytteintressenter tillika med alla torpare i Lungsund, särskilt Hallom och Hallåsen, dömmas att hålla Bjurbäcksbron över älven ovanför nedre hammaren 19/3 1666 (mapp 1/2).
Hindrich Schröders order å samma handling till länsmannen Nils Nilsson Österling att tillhålla hytteintressenterna och de övriga att förfärdiga och hålla vid makt årligen Bjurbäcksbron över älven ovanför nedre hammaren 14/9 1674 (mapp 1/2).
(å samma handling) Landshövdingen Gustaf Lilliecronas resolution, varigenom landsgevaldigern beordras att tillhålla vederbörande att fullgöra rättens utslag 20/8 1682 (mapp 1/2).
(å samma handling) Landssekreterarens resolution, varigenom, i anledning av klagomål att bron ifråga ännu icke vara byggd, landsgevaldigern i Värmland anbefalles att genast utan någon försummelse tillhålla vederbörande att förfärdiga den omförmälda bron. Skulle någon tredskas, hade gevaldigern att tingsföra denne och låta honom plikta 7/3 1689 (mapp 1/2).
Ett tillkännagivande för samtliga inbrukare i Nordmarks-Stjelps och Grundsjö hyttelag, vilka vore delägare i den s.k. Bockbron över strömmen vid Bjurbäcks nedre hammare, att nuvarande ägaren av Bjurbäcks bruk majoren Johan Linroth avsade sig det kontrakt, som hans fader assessorn Johan Linroth år 1718 ingått med bemälda hyttelag om samma bros underhåll, och fritage sig från nyåret 1773 allt ansvar rörande ifrågavarande bro 16/10 1772 (mapp 1/2).
Protokoll vid sammanträde inför kronobefallningsmannen i orten med samtliga brodelägare angående nybyggnad av den förfallna Bjurbäcksbron samt ombyggnad av Lungälvsbron 20/5 1793 (mapp 1/2).
Protokoll vid nytt sammanträde med intressenterna i Bjurbäcksbron angående dess beslutade nybyggnad, vilken icke kommit till stånd, emedan från Dalarna betingade byggmästaren, som genom kontrakt åtagit sig brobyggnaden, ej låtit sig avhöra. Med bestämmelse att brobyggnaden måste vara färdig nästa år samt mot andra villkor skulle arbetet upplåtas åt byggmästaren Jakob Nilsson från Godegård, varom inspektoren Ekelund vid Bjurbäcken lovade gå i författning 11/11 1793 (mapp 1/2).
Kontrakt om brobyggnaden med Jakob Nilsson i Hinstorp, Godegård 23/12 1793 (mapp 1/2).
Byggmästarens erkännande av sin ansvarighet i 10 år för den färdigbyggda bron 27/7 1794 (mapp 1/2).
Det här ovan omförmälda kontraktet med Olof Nilsson från Malung 5/12 1791 (mapp 1/2).
Förteckning å intressenterna i Bjurbäcks bro, som var 59 alnar lång och 5 alnar bred samt blev färdig i början av 1800-talet (mapp 1/2).
Protokoll vid sammanträde med brobyggnadsskyldige, varvid det avsågs nödigt att ombygga östra brovalvet 2/5 1865 (mapp 1/2).
Förteckning å brobyggnadsskyldige, en dagsverksbok över brobygget samt fördelningslängd å kostnaderna 1865 (mapp 1/2).
Västra Asphyttebron: Protokoll med inneliggande kallelser till sammanträde med byggnadsskyldige i Västra Asphyttebron, därvid beslöts, att bron under instundande sommar skulle ombyggas 15/12 1884 (mapp 1/1).
Uppgift å delägarna i denna bro samt å till brobyggnaden uppmätt timmer 9/4 1884 (mapp 1/1).
Kostnadsräkning över ombyggnaden jämte fördelningslängd 9/8 1884 (mapp 1/1).
Kallelse till sammanträde för avsyning av den nybyggda bron för delgående av kostnaderna 6/8 1884 (mapp 1/1).
Lungälvsbron: Häradsrättens protokoll rörande en mellan samtliga delägare i Skarphyttan, Svartsången, Gammelkroppa, Herrhult och Åskogshyttan, å ena , samt Lungsunds socken, å andra sidan, ingången förening, varigenom Kroppa sockens nämnda hyttägare medgivas att för denna gången med en fjärdedel deltaga i kostnaden för Lungsundsbrons ombyggnad 2/11 1771 (mapp 1/3).
Protokoll vid sammanträde ang. nybyggnad av Bjurbäcks bron och ombyggnad av Lungälvsbron 20/5 1793 (mapp 1/3) se även Bjurbäcksbron 81 1/2.
Förteckning å delägare i Lungälvsbron 1829 (mapp 1/3).
Ett häfte innehållande räkenskaper m.m. visande Lungälvsbrons om och nybyggnad 1834 (mapp 1/3).
Kostnadsräkningar å reparation av Lungälvsbron åren 1857, 1859, 1863, 1868, 1869 och 1877 (mapp 1/3).
Uppgift å byggnadsskyldige i Lungälvsbron samt kostnadsräkning över dess ombyggnad 16/7 1883 (mapp 1/3).
Förteckning å hemman, som skola underhålla Lungälvsbron 1890 (mapp 1/3).
Skälstabacksbron: Färnebo häradsrätts tvenne uppskovsprotokoll i ett av Nils Andersson och Anders Staffansson i Norra Kärn instämt mål mot ägarna av norra och södra Skälstabacken med påstående om åläggande för dessa att uppbygga och underhålla den s.k. Skälstabacksbron, över vilken körandenas sommarväg från äldre tider ginge 15/2 1797, och 14/2 1798 (mapp 1/4).
En mellan parterna ingången förening , som fastställdes av häradsrätten 14/11 1798 (mapp 1/4).
Väg och brodelning: Filipstads Bergslags Häradsrätts protokoll vid vederbörande väg och brohållningsskyldiges hörande över ett av landsgevaldigern Anders Todin uppgjort förslag till väg och brodelning inom Filipstads bergslag 17/9 1773 (mapp 1/5).
Väg och brodelningslängd inom Filipstads bergslag, upprättad av Anders Todin 1774 samt av Kon. Befh. de fastställd 29/6 1774 (mapp 1/5).
Kungl. Maj:ts brev angående skyldighet för posthemman att deltaga i väg och brobyggnad 7/3 1780 (mapp 1/7).
Kon. Befh. des utslag på jordägarnas och åboarnas å hemmanen Lungstorp, Slädbråten, Lervik, Östra Kärret, Lillebäck, Hulta, Lämås, Galtskär och Snårbotten anförda klagomål, att de vid ovannämnda vägdelning 1774 blivit i förhållande till de övriga väghållningsskyldige allt för hårt betungande, varför länsmannen Dahl förordnas att, utan rubbning av vägdelningen, företaga en jämkning av densamma inom Lungsunds socken till lindring för de klagande 20/12 1790 (mapp 1/5).
Tingsprotokoll rörande Kon. Befh. des år 1790 medgivna och av länsmannen Mitander verkställd jämkning av gevaldigern Todins väg och brodelning inom Lungsunds socken 16/11 1795 (mapp 1/5).
Väg och brodelningslängd över vägarna inom Filipstads bergslag-Kroppa och Lungsunds socknar undantagna 1795 (mapp 1/6).
( i samma häfte) Vägdelningslängd på landsvägen i Lungsunds socken från Färnebo till Ölme härads rå 1795 (mapp 1/6).
Färjan vid Daglössundet: Kontrakt, varigenom Bjurbäcks bruksägare antaga handlanden Schiller till föreståndare för färjhållningen med taxa för överfarten i maj 1874 (mapp 1/8).
Kontrakt, varigenom brovaktaren Andersson antages till föreståndare för färjan med taxa i mars 1878 (mapp 1/8).
Kontrakt, varigenom Bjurbäcks bruksägare antaga järnvägsarbetaren C.J. Nilsson till föreståndare för färjan med taxa för överfarten i april 1883 (mapp 1/8).
Kontrakt, varigenom Bjurbäcks bruksägare antaga till föreståndare för färjhållningen vid Daglössundet stationskarlen vid Daglösen, Johansson, vilken ålåge att sköta färjan och upplösa färjpenningarna enligt i kontraktet specifiserade taxa i okt 1884 (mapp 1/8).
Färjan vid Lungsundet: Färnebo häradsrätts beslut, varigenom på ansökan av Bjurbäcks och Ackkärrs bruksförvaltningar i närvaro av ombud för Lungsunds socken taxa bestämmes för överfarten med Lungsundsfärjan 1/3 1819 (mapp 1/9).
De färjunderhållsskyldiges hemställan till kommunalstämman om billigheten av att kostnaden för inköp och underhåll av färjlinan fördelades på Lungsunds socken gemensamt 30/8 1874 (mapp 1/9).
Kon. Befh. des utslag på ordförandes i Lungsunds socken kommunalstämma gjorda ansökning om fastställelse av en på stämman den 26 oktober 1876 antagen ny taxa för överfarten å färjan vid Lungsundet. Kon. Befh. de förklarade sig icke hava någon befattning med detta ärende, enär vägarna, som ledde till färjan, vare av enskild beskaffenhet 23/4 1877 (mapp 1/9).
Färnebo häradsrätts protokoll vid hörandet av ägarna och innehavarna av Asphyttan, Bjurbäcks bruksegendom, Lindås, Lervik och Storbrokullen, huruvida de, som på sina utmarker hade tillräcklig tillgång till grustäkt för häradets landsvägar behov, ville tillåta vederbörande väghållare att hämta nödigt grus därstädes. Framställningen bifölls, men på det att grustagningen måtte ske ordnat, så att icke skog och gärdesgårdar undergrävdes, förbihölls, att grushämtaren skulle anmäla sig hos jordägaren, som anvisade platsen, och skulle för varje lass grus erläggas från 1 till 3 styver, vilka tillföllo den , som hade uppsikt över grustaget 3/11 1803 (mapp 2/1).
Kon. Befh. des resolution, varigenom förenämnda utmarker anslås till grustäkter för häradet 18/2 1804 (mapp 2/1).
Hovrättens utslag, som som gillar rådhusrättens i Filipstad den 6 september 1869 meddelade utslag, varigenom bruksförvaltaren A.G. Wallerstedt vid Bjurbäcken frias från det av stadsfiskalen J.H. Ekendahl å honom värkta yrkande om ansvar och ersättning, för det han skulle vid flera tillfällen olovligen avhämtat grus å stadens mark vid Likstaudde 20/10 1869 (mapp 2/1).
Storfors Bruks Aktiebolags meddelade uppgift å bolagets tillhöriga grustag inom Kroppa och Lungsunds socknar med erbjudande till vägstyrelsen att begagna dessa grustag mot en årlig avgäld enligt en uppgjord uträkning för de olika vägsträckorna, som kunde göra sig tillgodo de uppgivna grustagen 1897 (mapp 2/1).
Anteckning över grustag vid Bjurbäcken, som begagnats under de närmaste 20-30 åren 25/7 1897 (mapp 4).
Bruksägaren E.J. Janssons på Hennickehammar hos Kon. Befh. de anförda besvär över väghållningsskyldiges inom Färnebo härads väghållningsdistrikt vid sammanträde den 13 okt. 1897 fattade beslut, att ersättning för grus till vägunderhållet inom distriktet skulle utbetalas genom vägkassan 30/10 1897 (mapp 2/1).
Tvenne anteckningar med kalkylering över grusåtgång och ersättningar 1897 (mapp 2/1).
Inteckningsprotokoll rörande Karlskoga häradsrätts avslag på Uddeholms Aktiebolags ansökan om inteckning i lägenheten Bodalen till säkerhet för nyttjanderätt till grustag därstädes i enlighet med därom den 11 okt. 1922 träffat avtal mellan ägaren av lägenheten Ivan Pettersson och Uddeholms Aktiebolag (Storfors skogsförvaltning) 30/10 1922 (mapp 2/1).
Landsvägsgrindar: Bruksförvaltaren E.L. Haerners å Storfors Bruks Aktiebolags vägnar hos Kon. Befh. de gjorda ansökan att följande å allmänna vägarna inom Kroppa och Lungsunds socknar befintliga grindar, som vid förrättad vägsyn ansetts böra borttagas, måtte, såsom för inägors fredande nödiga, fortfarande få bibehållas, nämligen, å vägen Storfors-Kroppa kyrka: Norra Bångtorpsgrinden, norra Jordkullsgrinden, södra Jordkullsgrinden, södra grinden vid Brevikstorp och grinden vid Lundsbacken.
å vägen från Storfors till Bjurbäcken: Grinden vid Jutas och grinden vid Engetorp.
å vägen från Bjurbäcken till Ölme rå: Grinden vid Eldvaktaretorp .
å vägen från Milsten till Lungsunds kyrka: Grinden i backen vid Lungsund 20/5 1902 (mapp 2/2).
Kon. befh. des utslag, varigenom ansökningen bifalles utom beträffande Lundsbackagrinden, som skulle borttagas inom förelagd tid 11/9 1902 (mapp 2/2).
Storfors Bruks Aktiebolags hos Kon. Befh.de gjord ansökan att, som vid hållen av och tillträdessyn av vägen mellan Lungsunds kyrka och Norsbäcksbron, vilken övertagits av Vägkassan, synemännen utdömt de å denna sträcka befintliga grindar, Kon. befh. de måtte medgiva, att följande grindar fortfarande finge bibehållas, nämligen grinden vid Norsbäcksbron, grinden mellan Brosäters och Hytte hemman, grinden mellan Hytte hemman och Viggetorps egendom samt grinden mellan Viggetorps egendom och dess utskog 16/9 1903 (mapp 2/2).
Kon. Befh. des resolution med avslag på denna ansökan 31/12 1903 (mapp 2/2).
Storfors Bruks Aktiebolags besvär hos Kammarkollegium med anledning av detta avslag febr. 1904 (mapp 2/2).
Länsmannen Alfred Anderssons till Kon. Befh. de ställda förklaringar över besvären 24/3 1904 (mapp 2/2).
Storfors Bruks Aktiebolags påminnelser i anledning av denna förklaring 20/5 1904 (mapp 2/2).
Kammarkollegii utslag, varigenom Kon. befh. des resolution upphäves och klaganden förklaras berättigad att bibehålla grindarna 12/8 1904 (mapp 2/2).
Bruksförvaltaren E.L. Haernes å Storfors Bruks Aktiebolags vägnar hos Kon. Befh. de avgivna yttrande i fråga om borttagande av grindar å de allmänna vägarna, därvid framhållande att i synnerhet Klenarsgrinden vore nödvändig för ägors fredande 10/11 1904 (mapp 2/2).
Diverse handlingar rörande väger. Milstenar: Uppbördslängd till milstenspenningarnas uppbärande av bergsskattetorp inom Kroppa och Lungsunds socknar från slutet av 1700-talet (mapp 2/3).
Vägstyrelsen, vägkassan m.m.: Tablå över de vägar inom Färnebo härad, å vilka vägsyn årligen hålles 26/3 1892 (mapp 2/5).
En kostnadsräkning från bruksförvaltaren E.L. Haerner för bevistande av vägstyrelsens sammanträden 17/10 1894 (mapp 2/5).
Vägstyrelsens inkomst och utgiftsförslag för Färnebo härads väghållningsdistrikt 1895 (mapp 2/5).
Bruksförvaltaren E.L. Haerners kostnadsräkning för revision av vägkassan 1895 (mapp 2/5).
Ett brev från ordföranden i vägstyrelsen angående ersättning för kassarevision 27/4 1897 (mapp 2/5).
Vägfyrktals längd för Kroppa socken för år 1898 (mapp 2/5).
Uppgift å vägfyrktalet inom Färnebo, Rämens, Kroppa, Gåsborns och Lungsunds socknar för år 1900 (mapp 2/5).
Tablå över vägarna inom Färnebo härad samt uppgift å vägsträckorna på de särskilda vägarna inom varje socken av häradet 30/11 1900 (mapp 2/5).
Statsbidrag: Värmlands läns kungörelse innehållande den särskilda nämndens instrument över verkställd uppskattning av vägunderhållet inom Färnebo härads väghållningsdistrikt 20/7 1894 (mapp 2/5).
Uppgift å bekomma bidrag av statsmedel till vägunderhåll in natura för Storfors Bruks Aktiebolags hemman i Kroppa, Lungsunds och Färnebo socknar för åren 1895, 1896, 1897 och 1899 (mapp 2/5).
Gästgiveri och skjutshållning. Asphyttans gästgiveri: Landshövdingen E. Wrangels resolutioner på bergsmännens i Asphyttan och flera hållskjutsskyldiges gjorda ansökan om förstärkning i hållskjutsen med några hemman och torp 22/12 1732 och 29/3 1734 (mapp 3/9).
Landshövdingen Nils Reuterholms resolution (i samma häfte som 22/12 1722 och 29/3 1734) angående åtskilliga hemman-åboars klagomål över håll och reservskjutsen vid Asphyttan med begäran om förstärkning med några föreslagna hemman och torp 27/6 1740 (mapp 3/9).
Filipstads bergslags häradsrätts protokoll angående de klagomål, som Grännäs, Edsbäckens, södra Daglösedets och Björnbottens åbor anfört hos landshövdingen över håll och reservskjutsen vid Asphyttans gästgiveri, därvid de föreslagit till hjälp Skälstasocken, Bjurbäcken m.fl. hemman, vilka klagomål blivit överlämnade till undersökning av häradsrätten. Rätten fann för gott befria Grännäset, Sundet och Edsbäcken från hållande av tillhopa 4 hästar med anslag i stället av de till skjutsningen vid Bjurbäcks bruk anslagna Fallet, Kärret och Ladubäcken att hålla de felande 4 hästarna vid Asphyttans gästgiveri 8/6 1744 (mapp 3/9).
Landshövdingen Nils Reuterholms resolution,( i samma häfte) som gillar den ändring, häradsrätten vidtagit med förklaring att Bjurbäcks bruk kunde i övrigt trygga sig till de förr erhållna resolutionerna, så att av dess underlydande torp inga flera hädanefter skulle tagas och anslås andra skjutslag 18/9 1744 (mapp 3/9).
Kon. Befh. des utslag angående reglering av gästgiveri och skjutshållningen inom Färnebo härad, varigenom Asphyttans gästgiveri indrogs och uppgick i det nyinrättade gästgiveriet vid Bjurbäcken 2/12 1842 (mapp 3/9) se även Bjurbäckens gästgiveri 82 1/3.
Skjutshållningen Nolby-Loka: En handling rörande inrättande av ett skjutsombyte mellan Loka källa och Källmo gästgivaregård vid hemmanet Nolby i Karlskoga socken samt indelning av hållskjutsen vid Nolby för befordrande av resande till Loka under brunnsterminerna 15 juni- 15 augusti, varigenom den första månaden skjutsen skulle utgöras av Karlskoga härad och den andra månaden med 120 hästar från Lungsunds och Kroppa socknar (mapp 3/1).
Landshövdingen J.G. Ugglas skrivelse till Kammarkollegium med överlämnande för dess åtgärd av en från Lungsunds och Kroppa-borna ingiven ansökanom befrielse från hållskjutsens utgörande vid Nolby, dels medan detta skjutsställe numera efter Örebro hövdingdömes år 1780 skedda delning tillhörande Örebro län och de själva Värmlands län, och dels därför att de vore indelade på 5 gästgivaregårdar inom Färnebo härad 21/6 1783 (mapp 3/1).
Kommerskollegii utslag, varigenom Lungsunds och Kroppa-borna befriades från hållskjutsar vid Nolby skjutsstation 23/4 1784 (mapp 3/1).
Skjutshållningen inom Färnebo härad: Färnebo häradsrätts protokoll och betänkande vid hörandet av häradsborna angående ny skjutsreglering inom häradet i stället för den av Kammarkollegium 8/11 1800 (mapp 3/2).
Kammarkollegii utslag på de besvär som åtskilliga av Färnebo härads innevånare anfört över Kon. Befh.des tvenne särskilda beslut av den 9 sept. 1817 rörande dels ny skjutsreglering inom Färnebo härad dels samma härads skyldighet att såsom allmän landsväg underhålla en upptagen väg från torpet Trindkärn till Nordmark. Kon. Befh.de hade såsom grund för den nya skjutsregleringen antagit det vid extra roteringen åsatta hemmantalet, vilket av kollegiet ändrades, så att hemmanens godhet efter skedd uppskattning skull utgöra grunden. Beträffande häradets skyldighet i avseende på den ovannämnda vägen, så, enär det visades att Uddeholms Bolag ensamt hade nytta därav, ankomme det på detta bolag att upparbeta och underhålla densamma 20/1 1820 (mapp 3/3).
Färnebo häradsrätts uppskovsprotokoll vid hörandet av häradets skjutsningsskyldige i anledning av anförda klagomål hos Kon. Befh.de dels av de reservskjutsskyldige vid Brattfors gästgiveri och dels av de reservskjutsskyldige vid Saxåns, Yngshyttans och Nordmarks gästgiverier med anhållan att reserverna måtte ökas med närmast boende hållskjutsskyldige ävensom med nämndemännens och fjärdingsmännens eljest skjutsfria hästar 26/2 1838 (mapp 3/4).
Kommitterades förslag till ny skjutsreglering inom Färnebo härad, däruti Filipstads stad jämväl inbegripen 1838 (mapp 3/4).
Kon. Befh.des utslag rörande den nya skjutsregleringen inom Färnebo härad 1843 (mapp 3/4).
Förteckning å det antal hästar, åkdon och förmän, vilkas tillhandahållande komme att åläggas entreprenörerna av skjutsningen vid gästgiverierna inom Östersysslets fögderi 31/12 1844 (mapp 3/4).
Färnebo häradsrätts protokoll angående reglering av skjutsskyldigheten inom häradet 29/11 1882 (mapp 3/5).
Kon. Befh.des utslag angående reglering av skjutsväsendet i Färnebo härad 31/5 1883 (mapp 3/6).
Färnebo häradsrätts betänkande, varigenom förordnas, att var och en tjänstgörande nämndeman skall äga en hel häst fri från skjutsningsskyldighet 5/3 1822 (mapp 3/7).
Reglemente för gästgivaregårdarna i Värmlands län, utfärdat av Kon. Befallningshavande den 1/12 1865 (mapp 3/8).
Färnebo häradsrätts uppskovsprotokoll i ärende angående förändrad skjutsreglering vid Brattforshyttans, Saxåhytans, Yngshyttans och Nordmarkshyttans gästgiverier 15/10 1898 (mapp 3/10).

Kontroll

Skapad2015-08-31 08:41:13
Senast ändrad2015-11-10 15:30:13