Volym

[OLOF SEAHOLMS BILDSAMLING]

Grunddata

Referenskod	SE/SEI/SEI_2092-1/K 1/1
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/arkiv/yLzvQv5s813gsSXUcUYeD4
ExtraID	1
Arkivinstitution	Svenska Emigrantinstitutet

Innehåll

Allmän anmärkning

1. Samling av utvandrare från Lillhärdal omkring 1902.
2. Jo Anders Gården, Lillhärdal. År 1902 utvandrade icke mindre än 55 personer från denna by eller byar. Från 1851 till 1925 utvandrade 545 personer till Förenta Staterna och Kanada. Endast Sveg har en större siffra eller omkring 700 personer. Totalsiffran från landskapet Härjedalen var omkring 2 500 personer. Uppgifterna är från statistiska centralbyrån.
3. En tidig aprilmorgon 1902 var de färdiga att ge sig iväg, osäkra hur det skulle gå för dem.
4. Den 11 april 1902 bar det iväg till Älvdalen som då hade järnväg. Orsa-Sveg blev inte färdig förrän 1905. Övernattning i Älvdalen. Nästa dag tåg till Göteborg. Det tog 30 dagar för dem att komma till Rapid City, South Dakota. Sällskapet bestod av 21 personer. Margareta 3 år avled under resan. Fru Carrie Holsten, Rapid City, South Dakota som avled den 30 oktober 1974 donerare dessa fina fotografier till Lillhärdal.
5. Sista dagen och natten i Sverige var på Sillgatan 44 i Göteborg. Pengar, papper och många andra saker skulle ordnas. Svenska Amerika Linjen och betongskjulet var i närheten.Varje fredag avgår ett ångfartyg från Göteborg till Amerika. En svensk emigrantsång som användes ibland var: "Farväl, O moder Svea, nu reser jag från Dig!".
6. Brigg "Charlotta" segelfartyg - besättning 15, passagerare 78. Gjorde sju resor mellan Karlshamn-New York. Resan tog i regel tre till fyra veckor på Atlanten. Ovana som de var vid sjön, blev passagerarna oftast sjösjuka, förkylningar och smittsamma sjukdomar var mycket vanliga.
7. "Charlotta", insidan: smutsigt, trångt, dålig mat och olidligt. Detta foto har använts i många böcker och i filmen "The Emigrants".
9. Castle Garden, New York - en av flera landstigningsplatser, men var nog en av de mest spänannde, någon blev nekad landstigning. Senare läkarundersökning blev gjord i utrikeshamnen i det land de lämnade.
10. Express eller kolonisttåg omkring 1866. Invandrarna reste mycket med tåg. Priset var i regel en cent för varje mil. Kolonistvagnar användes mycket, där sov man på en hylla.
11. -
12. -
13. Bishop Hill, Illinois, USA. Stiftad 1845 av Erik Jansson efter hans födelseort i Sverige. En gång fanns det 1100 personer som var bosatta där.¨
14. Bishop Hill. Har många välkända byggnader. 1968 köpte provinsregeringen av Illinois marken, och alla byggnaderna är numera beskyddade av respektive regeringarna.
15. Olof Krans, Bishop Hill, USA. Porträttmålare med mera. Född 1838, död 1916. Hans målningar har nu börjat uppmärksammas. Ett hundratal målningar finns ännu kvar.
16. I Chicago köpte de häst och vagnar. Det var arbetsamt och besvärligt att resa på den tiden, som ersättning för vagnsmörja slog man ihjäl ormar för hjulaxlare.
17. -
18. Farm i South Dakota omkring 1910. Ensam och trädlös. Det tog en mansålder att få den färdig.
19. På den kanadensiska prärien: en blandad farm, vete och boskap i Saskatchewan.
20. Prairie Elevator (sädesmagasin) Estevan, Saskatchewan, omkring 1910. Ett intressant och eftersökt arbete av svenskarna, detta var början till snickeriarbetet, nästan varje svensk blev "carpenter".
21. Mr. Sven J. Turnblad. Minneapolis, Minnesota. omkring 1900.
22. Turnblad slottet, omkring 1900. 2900 Park Avenue, Minneapolis, Minnesota. Hade 3 torn eller turrets, 33 rum, 11 rum hade kakelugnar. Byggnadspriset före 1900 var 1 500 000 dollar. Var för det mesta obebott, för att det var för stort för 3 personer. Turnblad donerade slottet till American Swedish Institute, de svenska föreningarna i Minneapolis har nu sina möten och tillställningar där.
23. Rörstrands kakelugn. Turnblad hade 11 i sitt hus. Försök gjordes att tillverka och sälja dem i Amerika, men det gick inte.
24. Mr. Per (Pete) Larsson, Vancouver, B. C. Industrialist, byggde och drev Capilano och North Vancouver hotellen. En omyckt utflykts- och samlingsplats för svenskarna och även för andra. Omkring 1910.
25. En samlingslokal för svenskarna innan de hade sitt eget Folkets Hus 341 Gave Ave Avenue, Vancouver B. C. En irländsk möteslokal, här årtalet 1870.
26. Svenskarnas Folkets Hus, Vancouver B. C. 1320 East Hasting street. Byggdes av de svenska föreningarna 1925. Byggmästare var August Molander och Arvid Lind. Svenskarna har haft mycket nytta av detta hus. Dignitörer som Prins Bertil 1966 och Olof Palme 1974 besökte huset.
27. Svenska Folkparken, N. Vancouver B. C. Omkring 1930 började man att köpa tomter från förstaden Norra Vancouver. Är nu ett liitet landområde (ca 3 1/2 acres). Mycket frivilligt arbete gjordes på den tiden.
28. Dansbanan i Svenska Parken omkring 1930. Under sommarmånaderna användes parken för utflykter och diverse sammankomster av de svenska och skandinaviska föreningarna.
30. Nya Svenska Pressen Vancouver B. C. Började i december 1929 och är inte ny precis. Fick inte det stöd eller hjälp man räknade med, men var 1975 vid liv.
31. En gång hade svenskarna en rik flora av tidningar, upp till ett hundratal. Idag finns det endast ett tiotal kvar.
32. Den första svenskkyrkan i Vancouver 1904-05. Pastorn hette G. R. Swensson. Stående på trappan till prästbostaden. Medlemsantalet var då 150 personer. 1909 såldes kyrkan för 6000 dollar.
33. Den andra svenskkyrkan byggdes omkring 1910. En välbyggd tegelkyrka, stor nog för 150 personer. 1940 var taxeringsvärdet omkring 60 000 dollar. 1910-20 var medlemssiffran omkring 800 personer.
34. Den tredje kyrkan, omkring 1945. I en tystare stadsdel av Vancouver. En modernare murbruk- och putskyrka. Namnet var nu Augustana Evangelical Lutheran Church. I dag står kyrkan nästan tom. Orsaken är att svenskarna och svenskättlingarna har sina egna föreningar.
35. Den svenska baptistkyrkan i Matsqui byggd omkring 1910. Matsqui var en gång ett välbärgat settlement.
36. Det första Svensk-Canadensiska vilohemmet. North Vancouver B. C. Byggt omkring 1945. Endast ett kvarter från den svenska folkparken.
37. Svensk-Canadensiska vilohemmet var i bruk endast några år. Regeringen skulle bygga en 6-filig bro som gick rakt mot vilohemmet. Det började nu att bli olidligt för pensionärerna så man flyttade till Burnaby B.C.
38. Det andra Svensk-Canadensiska vilohemmet 1800 Duthie Ave, Burnaby B B. C. Har alla svenska bekvämligheter.
39. Fru Thora E. Johnson North Vancouver B. C. Stiftare och förste ordförande i det svenska vilohemmet.
40. Herr Sven Carlsson Vancouver B. C. Författare och pälsjägare i Alaska. Mycket aktiv när det första svenska vilohemmet byggdes. Carlsson var född i Malmberget. Nämnd i samband med svenskparken där. Han avled 6 maj 1865 i Stockholm.
41. Lågkonjukturtider i Canada (Kanada) omkring 1931-32. Baracker för arbetslösa, en period som varade i 10 år, det fanns då endast dåligt betalda nödhjälpsarbeten.
42. Lågkonjunkturtiden i Amerika. Arbetslösa på väg till rgeringsstaden Ottowa Ontario.
43. Lågkonjunkturtider i Amerika. Detta är i närheten av Carlgary Alberta. I Regina Saskatchewan, blev det slut på demonstrationstågen då de blev förnjudna av polisen och regeringen att gå vidare.
44. Erik Andersson, Surrey B.C. sjöman, farmare. Född den 17 december 1852, omkring 100 mil från Stockholm, födelseort okänd. Landsteg i Vancouver 1872. Tog upp land på Latimer Road Surrey B.C. Gift. Änkan Sarah Mc Clinton 1879, 3 st barm: Robert, Mary och Sarah Ann- Fru Sarah Ann avled den 15 september 1902. Sarah Ann blev omgift med S. Sigvardson. Andersson station, Surrey, nämnd efter honom. Mr Erik Andersson avled 1911. Mrs Sigvard (Annie) avled den 29 november 1922, hon var född på Island den 7 maj 1870. Andersson har utsetts till den förste svensk som tog upp "free land" i British Columbia. Vancouver hade då endast ett tiotal byggnader. Ännu idag finns några släktingar kvar i British Columbia.
45. Erik Andersson, stugan eller gården. Byggdes omkring 1878. På Dotimervägen Surrey B. C. Flyttades och uppsattes på Surrey Museum land, Cloverdale B. C. och är det äldsta kända svenska minnesmärket i British Columbia. Provinsregeringen hjälpte till med flyttningen.
46. Nils Peter Andersson och hustrun Clara. Nils var född i Sverige 1855 (ingen uppgift var) kom till Canada och Vancouver B. C. 1866 på en Engelsk Hudson Bay Company-båt även Cape Horn, Sydamerika, där han hoppade av i Vancouver. Ändrade sitt namn till Nels Peter Sandell. Sandellvägen i Surrey och Sandellgatan i Burnaby B. C. har namn efter honom. Gift med Clara Bradona Olson från Rolmsbu, Norge 1889. Hade 3 söner: Arthur, Charles och Alexander och 3 döttrar: Lilliam, Amy och Esther. Herr Sandell var delvis farmare, fiskare och diversearbetare på Towline Rd och Sandell Rd 96 Ave and 128 St. Herr Sandell avled 1971. Fru Sandell avled 1960.
47. Herr F. W. Hart, affärsman, Port Moody B. C. var född av svenska föräldrar. Knoxville USA. Kom till Pacifickusten 1887. Canadian Pacific järnvägen nådde Port Moody B. C. där han byggde ett hus eller en lokal som han kallade "Harts Opera House".
48. "Harts Opera House" Vancouver B. C. omkring 1886. På Carral St gatan. En-två kvarter lång gata. När det blev beslutat att järnvägen skulle fortsätta till Vancouver, flyttade han huset dit, där det stod och användes en tid av invånarna som danslokal och diverse tillställningar.
49. Herr Frederick Gottfrid Thulin, var född i Lund, byn Lund B.C. nämnd efter bröderna Frederick och Karl Thulin. Där blev de också bosatta och bedrev skogsavverkning, båtbyggnader, hotellrörelse med mera.
50. Charles Thulin, Lund och Cambell River på Vancouver-ön B.C. Ibland fick de begagna roddbåt för att komma över till fastlandet, ett riskabelt och hårt arbete. Han avled 1955, 84 år gammal.
51. Herr Per Arvid Lind, Vancouver B.C. En mycket känd och duktig föreningsman, medlem av många organisationer. Född den 28 juli 1876. Avled den 23 april 1949. Musikpaviljongen i Svenska Parken är till minne av honom, se stillbilden nr. 29.
52. Herr John E. Linder, reseagent Vancouver B.C. Hade egen resebyrå på övre våningen 14 Cardavagatan. På första våningen hade herr Harry ?? Garbo Kafe hade porträtt i oljetryck av Greta Garbo. Linder var hjälpsam, emigranterna fick hjälp på många vis av honom. Stiftade församlingen Furturnity of America no 280.
53. Herr Hans Bergman, författare med mera. Var född i Tännäs av den kända Bergmans-släkten. En av tre bröder Johan Soloman som utvandrade omkring 1893 till USA - senare Kanada. Författare av boken, British Columbia och dess svenska Innebyggare, en annan bok på engelska: History of Scandinavians in Tacoma and Pierre County 1925. Avled i Tacoma 1926.
54. Herr John Bergenham. Bergenham-familjen kom till Kanada tidigt. Fru Bergenham blev 104 år gammal. År 1973 donerade John - en son - 469 acres av land till provinsregeringen värderad till omkring en halv miljon dollar.
55. Herr Thure Gustavsson, Vancouver B.C. Skogsavverkare av rang omkring 1933-35. Han och hans bror Erik hade omfattande skogsavverkningar på kusten uppöver British Columbia.
56. Erik Gustavsson, Vancouver B.C. Broder till Thure och var delägare till Gustavsson Bros Logging. Hade sin egen järnväg.
57 Gustavsson Bros skogsläger. Järvis Inlet B.C. omkring 1933.
58. En fransman och en finländare håller på att såga ned ett stort och gammalt träd. Marken är ojämn så de använder "springboard".
59. Skogsjärnväg, British Columbia omkring 1933. B. C. var ett skogrikt provinsområde och hade många naturrikedomar så som mineraler, olja, naturlig gas. 50 cents av varje dollar kom från skogsbruket.
60. Herr Per Bernard Andersson, Vancouver B. C. Svensk skogsavverkare av rang, uppöver Pacifickusten omkring 1900, började som de kallade "handlogging". Senare oxar som dragare, ännu senare järnväg. Nu är det lastbilsfärdare.
61. Herr Olof Hansson, Prince Rupert, Vancouver B.C. Den mest och bäst kände svensken i Kanada. Var född i Tännäs den 6 juni 1882. Son till Hans Ingelbrecktson och Kerstin Olson. Kom till Kanada 1097. Hade omfattande affärer i Prince Rupert B.C. Skogsavverkningar efter Grant Trunk järnvägen och på ställen som Terrace och Smithers B.C. Blev invald i Federalregeringen 1930. Blev återvald och tjänstgjorde i 10 år. Gifte sig med Martha Jonson 1910, en son Olof och en dotter Linnea. Hansson avled den 4 juni 1952 i Vancouver B.C.
62. Indianskt konstverk "Totempole". Donerad av herr Olof Hansson M. P. 1929 till Etnografiska Museet, Stockholm. Denna påle är egentligen en vikarie. Den riktiga är ännu nedpackad i lådan, eftersom det är planer på nedrivning och ombyggnad.
63. Herr Rolf Wallgren Bruhn Salmon Arm B.C. Var på sin tid en av de bäst och mest kända svenskarna i British Columbia. Var född i Göteborg den 4 september 1878. Kom till Canada 1897. Hade omfattande affärer i Salmon Arm-området. Blev invald i Provinsregeringen juni 1924. Återvald 1928. Var arbetsminister i Tolmicregeringen och hade en del andra ämbeten. Var gift med Anne Treat av Stansberry USA, de hade en son Rolf Edward född 1903, och en dotter Margareta född 1911. Bruhn avled 1942.
64. Carall St, eller gatan i Vancouver B.C. Varje stad i Amerika har haft sin egen gata eller kvarter där emigranterna började sina affärer. I Minneapolis var det Washington Avenue. I Winnipeg var det Logan Avenue. I Vancouver var det Coall Street, och delvis Cordove Street. Affärerna bestod mestadels av hotell, rum för resande och matställen. I Rockford var hela staden nästan svensk.
65. SS Catala. Denna bår gick uppöver Pacifickusten mellan Vancouver och Änvax B.C. Användes mycket av de svensksa skogs- och gruvarbetarna. Omkring 1925-35.
66. Herr Paul Axel Bovin, professor U.B.C. Född den 16 september 1871 i Stora Manstorp Skånem avled 1963. Var professor i Agrikultur vid universitetet av British Columbia mellan åren 1919-34. Han var gift med Suzane som avled 1963. De hade en son. Boving experimenterade med växter, jord och nya vetesorter.
67. Herr Helge Ekengren, Vancouver B.C. Redaktör, finsk konsul, omkring 1928. Tillsammans med en svensk Paul Jonsson startade tidningen Nya Svenska Tiersen i Vancouver omkring 1928. Han hade också sina egna affärer såsom resebyrå.
68. Herr M. M. Lindfors, Vancouver B.C. Redaktör, lärarem föreningsman. Var född i Offerdal. Var mycket känd och aktiv i den svenska kolonien i Vancouver. Var tillfällig lärare i engelska och svenska. Var under sin livstd redaktör för svensktidningen Nya Svenska Pressen, Vancouver B.C.
69. Herr Charles Brundin. Tidningsman, omkring 1930. Aktiv föreningsman med mera. Hustru Maj. En son och två döttrar. Avled 1963 - 75 år gammal.
70. Herr Edvin A. Alm, Vancouver B.C. Donator, affärsman, skrivare. Var född i Näs, Jämtland 1888. Donareade statyn "Sigyn" utanför länsbiblioteket i Östersund, och böcker som är förvarade i ett särskilt rum på länsbiblioteket.
71. Herr Arthur A. Anderson, Winnipeg. Redaktör, konsul, författare. Var redaktör och utgivare för Canada Tidningen under en lång tid. Tidningen är nedlagd sedan några år. Skrev en diktsamling "Stoft", omkring 1930.
72. Herr Erik Oskar Lindblom, Oakland Kalifornien. Var född i Lofsdalen, Sverige. Blev vida känd för att han upptäckte guldfälten i Nome Alaska 1897, som delägare tog han in Jofet Lindberg, Seattle och Brynteson som blev godsägare i Sverige. Lindblom har en intressant äventyrshistoria bakom sig.
73. Herr E. A. Hägg, Seattle, Washington. Fotograf i Alaska. Var född i Bollnäs den 17 september 1867. Kom till Alaska 1897 - stannade där i 20 år. Tog över 4000 fotografier av Alaska och Yykon. Avled i Tacoma, Washington den 13 december 1948.
74. Herr John Pearson, Surrey B.C. Författare, historiker. Skrev och utgav på engelska boken "Land of the Peace Arch" 1958. Var när detta skrevs fortfarande verksam.
75. S. J. Enander, präst, Lillhärdal. En utförlig historia skriven av Herr Alvert Andersson Linsell finns på biblioteket i Sveg.
76. Svenska Folkdanslaget "Lekstugan", Vancouver B.C. är för tillfället nedlagd.
77. Silverhill B.C. Svenskarnas Folkets Hus. Öppnades midsommardagen 1919. Ett blandat "settlement" - mestadels italienare. Den svenska Baptistkyrkan i Matsqui ligger i närheten.
78. Mr. Rudy Johnson, Williams Lake B.C. Boskapsfarm, eller på amerikanska Ranch. Hade att bygga sin egen tullbro över Fräser-floden som kostade 200 000 dollar. För att spara en omväg på 20 engelska mil.
79. Vasa Ordens byggnad i Bishop Hill USA. Museum och bibliotek i Amerika byggdes 1973-74. Har samma uppgift som Emigrantinstitutet i Växjö.
80. Herr Olof Seaholm, Vancouver B.C. Självlärd historiker, född den 23 januari 1897 i Linsell. Utvandrade 1928. Representant i Canada för Utvandrarnas Hus i Växjö. Livstidsmedlem i Svenska Vilohemmet, Burnaby B.C. Lodge Nornan. 413 Vancouver B.C. Stiftare av Härjedalsgillet, Vancouver, och många andra svensk-amerikanska föreningar. Genomgick vinterkurser vid Västerhaninge Folkhögskola 1924-25.
81. They shared in the making of America. From the wilderness days through storms of war and years of peace, their toils, endurance, valor, their struggles and devotions, are woven as a dark scarlet thread in the sacred American Story and Dream. Theis names and works are worth Remembrance. Carl Sandburg 1954.

Kontroll

Skapad	2022-05-03 09:12:08
Senast ändrad	2022-05-03 09:12:08