Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Munkfors bruk


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50423
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Gu9UvM7TIaAOefi6NHmlM3
Omfång
173 Hyllmeter 
Datering
1805–1976(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Munkfors bruk (1670)
Alternativa namn: Böhler Uddeholm Precision Strip
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, kvarn, sågverk)

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 33/84, 34/84

Register till vissa volymer.

Det förteckningsarbete som bedrevs under 1960-talet av Hans Kjellgren resulterade också i innehållsregister över volymer som han bedömde intressanta. Dessa register har i förekommande fall behållits med hänvisning från respektive volym. Registrens innehåll har emellertid inte kunnat detaljkontrollerats.
Kjellgrens register är nr 1-18. Register 19 utgör däremot (inte helt fullständiga) samtida register till laboratoriets journaler.
Registren finns i pappersform i pärm på forskarexpeditionen.
Inledning (äldre form)Munkfors bruk

Järnhanteringen vid Munkfors kan dateras tillbaka till slutet av 1600-talet. Bruket fick sina första privilegier för uppförandet av en stångjärnshammare år 1670. Initiativtagare till det nya företaget var borgmästaren i Karlstad Johan Börjesson och tre år senare fick denne tillstånd att uppföra ännu en stångjärnshammare på platsen. Vid denna tid fanns även en rad andra anläggningar vid Munkfors till exempel kvarn och en såg.
De första etthundrafemtio åren var verksamheten vid Munkfors relativ blygsam. Till bruket hörde emellertid även ett omfattande jordbruk och denna blandning av olika näringar vid ett och samma bruk får anses representativ för flertalet av dåtidens bruk- samma strukturering av verksamheten fanns även vid till exempel Rottneros bruk.
Under 1700-talet hade bruket stundtals flera gemensamma ägare och bland andra släkterna Geijer, Kolthoff och Bratt hörde till dem som var intressenter i Munkfors.
1829 infördes emellertid en enhetlig ägarorganisation då Munkfors köptes upp av Uddeholmsbolaget. Innan detta sammangående ägde rum hade de båda företagen dock varit bittra konkurrenter under lång tid. Uddeholms uppköp av Munkfors kan delvis ses som en följd av de ökande stordriftstendenserna inom industrin vid denna tid. Hur som helst stod det klart att de gamla järnbruken var tvungna att utvecklas för att inte gå under i konkurrensen med den växande industrin ute på kontinenten. En följd av detta blev att lancashiresmidet infördes vid Munkfors och att nya tillverkningsområden infogades i brukets verksamhet. Bland annat installerades även valsverk samt spik- och plåthammare på platsen. Från förra hälften av 1800-talet föreligger också de första löpande serierna av räkenskaper och olika produktionsrapporter vid bruket.
År 1860 infördes en stor nyhet vid Munkfors: Den första martinugnen i Sverige installerades vid detta bruk. Detta ledde till att man kunde specialisera tillverkningen vid bruket i slutet av 1800-talet, vilket visade sig nödvändigt eftersom produktionen av stångjärn inte längre var lönsam. Bland annat började man tillverka ståltråd vid Munkfors. Råvaran i detta fall var det kvalitetsstål som nu kunde framställas vid bruket tack vare den nya martinugnen.
År 1884 blev G. Jansson bruksförvaltare vid Munkfors och under hans ledning specialiserades tillverkningen ytterligare och man började tillverka kallvalsade stålband vid bruket. Med tiden kom denna produkt att bli ett slags varumärke för Munkfors och bandstålet användes bland annat för tillverkning av rakblad och måttband samt fjäderstål. I bruksarkivet finns också bevarat korrespondens med brukets kunder till exempel den amerikanske jättetillverkaren av rakblad Gilette. Överhuvudtaget gick också merparten av Munkfors produktion för export till utlandet och under 1930-talet gick 80% av hela tillverkningen till högindustrialiserade länder i stil med USA, England och Tyskland.
Arbetsstyrkan vid Munkfors har varierat genom tiderna men från senare delen av 1800-talet och framåt har den varit mer eller mindre konstant. År 1906 hade bruket 960 anställda och i slutet av 1970-talet c:a 1100. Efterhand under 1900-talet har dock konjunkturerna blivit sämre för Munkfors. År 1941 lades tillverkningen av martinstål ned och år 1967 visade det sig även att fjäderstålstillverkningen var olönsam. Idag är brukets framtid oviss.

LITTERATUR:
Björquist K m.fl. Munkfors gamla bruk - Förslag till vård och utveckling. Projektarbete i a3/a4 vid avd. för arkitektur och historia.
CTH Göteborg 1979.
Ingvar Andersson, Uddeholms historia Stockholm 1960.
Munkfors bruk. Uddeholms aktiebolag. Uddeholm. Karlstad 1947.

Martin Åberg

Kontroll

Senast ändrad2018-08-21 10:18:11