Sök i arkiven
Genvägar MENY

Ragnar Hjorth  (1887 – 1971)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (-)
HistorikRagnar Hjort föddes den 2 maj 1887 i Stockholm. Han var son till skolmannen och läroboksförfattaren Johan Hjalmar Hjorth och Ester Sofia Constance Rosenlöf.
Ragnar Hjorth tog mogenhetsexamen vid Beskowska skolan i Stockholm 1906. Mellan 1906 och 1910 studerade han vid Kungliga tekniska högskolan vid fackavdelningen för arkitektur. Arkitektexamen tog han 1914 efter två års studier vid Kungliga Akademien för de fria konsterna.
Ragnar Hjorth började arbeta som arkitekt vid Överintendentsämbetet, föregångaren till Byggnadsstyrelsen, från 1917. Mellan 1917 och 1921 undervisade han i arkitektur vid konsthögskolans linjer för målare och skulptörer. Ragnar Hjort utnämndes till byggnadsråd och chef för byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå 1923 och redan då hade han en rik erfarenhet på kulturbyråns område av både offentliga och enskilda uppdrag. Under Hjorts ledarskap utfördes arbeten med Nobelstiftelsens hus vid Sturegatan i Stockholm 1924-1926, omdaningen av Karlaplan i Stockholm 1929, Hallands museum i Halmstad 1929 och Tekniska museet i Stockholm 1930 och 1932, uppfört 1934-1936.
Restaureringsuppgifter kom med åren att bli en allt större del av Ragnar Hjorths verksamhet. Byggnaderna på Haga, där Hjorth var slottsarkitekt sedan 1927, Finlands beskicknings hus 1941, domkyrkan i Göteborg 1954, Nydala klosterkyrka 1952 till 1963 och Bromma kyrka 1957 till 1962 är enstaka exempel. I raden av dessa uppgifter framstår särskilt restaureringen och rekonstruktionen av Gustav III:s paviljong på Haga 1935-1948, överlägset skickligt, tålmodigt och fint genomförd tillsammans med konsthistorikern Carl David Moselius.
Ragnar Hjorths tidiga klassiska orientering var i den rådande situationen ett uttryck för hans strävan att nå fram till ett allmängiltigt arkitekturspråk i opposition mot romantik och individuella later. Sin senare utveckling och frigörelse från drag av historicism kunde han genomföra med bevarande av sin identitet och tydliga profil. Därom vittnar den i sin miljö vackert inpassade, spartanskt enkla gymnastik- och scenbyggnaden för Wiks folkhögskola 1935, uppförd 1936-1937.
Ragnar Hjorths arbeten visar ett högt utvecklat sinne för form och mått, fasthet, klarhet, balans. Han var också en skicklig tecknare, vilket han ådagalagt främst i en konstnärligt och dokumentariskt värdefull svit av kolteckningar med motiv från äldre svensk träbyggnadskonst.
Litteratur: Svenskt biografiskt lexikon, band 19. Stockholm 1971-1973.
ReferenskodSE/ATA/ENSK_55
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/d3YcbLLZh4wkC1DizJvE13
SpråkSvenska
ExtraIDENSK_55