Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Hudiksvalls stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1050009
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/KPepJUf4sq61oqso4i2YI3
Omfång
81,3 Hyllmeter 
Datering
1580–1952(Tidsomfång)
1713–1944(Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Dnr HLA 51-2016/20754
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
Hudiksvalls stad. Rådhusrätten och magistraten
Alternativa namn: Rådhusrätten i Hudiksvall
Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970

Innehåll

Inledning (äldre form)HUDIKSVALLS STAD. RÅDHUSRÄTTEN OCH MAGISTRATEN (1580-1944)

Staden Hudiksvall anlades i anslutning till en äldre hamn- och marknadsplats och fick sina stadsprivilegier 1582 av Johan III. Gynnsamma handelsprivilegier bidrog till att ge det äldsta Hudiksvall en expansiv utveckling, och staden var på 1630-talet Norrlands största stad efter Gävle. Efter en viss tillbakagång i stadens utveckling under 1700-talet var Hudiksvall vid sekelskiftet 1900 en av Sveriges främsta exporthamnar för trävaror.

I samband med att Hudiksvall erhöll stadsprivilegier fick staden också egen jurisdiktion med en rådhusrätt som domstol i första instans. Rådhusrättens ledamöter var borgmästare och rådmän. Dessa ledde även stadens förvaltning under benämningen magistrat. Rådhusrätten sammanträdde varje måndag.

Som statlig myndighet ansvarade magistraten bl.a. för polis- och åklagarväsendet, uppbörd, utmätning och exekution, förrättning av borgmästar- och riksdagsval, överförmyndarärenden, upprättande av budgetförslag tillsammans med drätselkammaren samt tillsättning av notarius publicus.

I Hudiksvalls stad sköttes skatteskrivningen av kronokassören, utsökningsväsendet av överexekutor och stadsfogde samt polis- och åklagarväsendet av stadsfiskalen.

Vid sidan av rådhusrätten fanns i Hudiksvalls stad före cirka 1850 även en accisrätt som dömde i tullmål och en hallrätt som hade uppsikt över manufakturer och fabriker.

Under 1900-talet drogs rådhusrätterna och magistraten in i de mindre städerna som istället lades under närmaste häradsrätts jurisdiktion. Så var även fallet med de nya städer som bildades från 1910-talet. Den statliga förvaltningen ombesörjdes i sådana städer av en s.k. kommunalborgmästare.

Den 1 januari 1945 upphörde rådhusrätten i Hudiksvall och förenades i judiciellt avseende med Norra Hälsinglands domsaga samt Bergsjö och Forsa tingslag. Det nya tingslaget benämndes Hudiksvalls, Bergsjö och Forsa tingslag.


Källor:
Björn Asker, Hur rikets styrdes, Förvaltnings, politik och arkiv 1520-1920
Beata Losman, Förvaltningshistorik, NAD
Nationalencyklopedin
Svensk författningssamling (SFS), 1944:488

Ämnesord

Ämnesord, ort
Gävleborgs län

Kontroll

Om postens upprättande2016-06-20: Arkivförteckningen HLA 51-2016/20754 upprättad. Ersätter Fört. I:1/1964 och II:12/1968. Omfattar bl. a. leveranserna 80/1963, 129/1972, 131/1972, 121/1973, 154a/1973, 97/1977, 119/1986 och 220/2001. /SH
2017-11-10: Nya förteckningsblad i serierna C III b, C VIII c och D V. NW
Skapad1995-08-21 00:00:00
Senast ändrad2017-11-10 08:37:43