Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Hanna Dahlgrens personarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/3010028
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/oafZENvoSqMukzIAeirr86
ExtraIDA:35b
Omfång
1 Hyllmeter 
14 Volymer 
Datering
1879–1917(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmHela arkivförteckningen är inte inskriven i Arkis/NAD. För fullständig arkivförteckning se arkivförteckning (pdf-fil) under sökmedel.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning I:37/1971
Brevskrivarregister: Bilaga till förteckningen (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 46)
Arkivbildare/upphov
Dahlgren, Hanna (1866 – 1917)
Alternativa namn: Beckman, Hanna  ( – 1895)
Kategori: Person (släkt). Övriga ej yrkesklassificerade personer

Innehåll

Inledning (äldre form)Hanna Dahlgrens arkiv

Hanna Ingeborg Fredrika Beckman, gift Dahlgren, 31/1 1866 - 29/9 1917

Hanna Beckman föddes i Hassle församling i Skaraborgs län, där fadern, Claes Beckman, då var komminister. Modern var hans hustru Fredrika, f. Linnarsson. Familjen flyttade år 1871 till Synnerby, en dryg mil väster om Skara. Som kyrkoherde och prost i Synnerby verkade sedan Beckman till sin död år 1902.

Beckman var gift tre gånger. Hans första hustru, Tekla Hasselrot, f. Beronius, som dog 1860, hade till hemmet fört sönerna Axel, Per och Carl Rudolf, vilka blev präster, samt de båda tidigt bortgångna döttrarna Nelly och Helna. Med sin andra hustru, den ovannämnda Fredrika, död 1878, hade Beckman förutom Hanna barnen Natanael (1868-1946), som blev professor i Göteborg, Maria (1870-1843), gift med biskop Hjalmar Danell i Skara, Ester (1871-1933), barnmorska, samt Elias (1872-1953), läroverksadjunkt i Gävle. Sitt tredje äktenskap ingick Beckman 1880 med Sofia, F. Almqvist, död 1901. Hon förde till hemmet sonen Harald (1861-1935), skolman, vilken blev Hannas make, samt döttrarna Gertrud (1858-1937), gift med seminarierektorn Ernst Jungner i Skara, och Anna (1859-1947), lärarinna och långa tider husmor i olika familjer.

Det stora hemmet i Synnerby prästgård präglade väsentligen Hannas liv under hennes barndoms- och ungdomstid. Av stor betydelse för henne blev emellertid även hennes konfirmationstid på Ersta i Stockholm. Hennes lärare var diakonissanstaltens föreståndare Johan Bring, i vars hem hon bodde under lästiden.

Sin utbildning i övrigt erhöll Hanna till största delen i hemmet genom guvernanter, såsom Sigrid Georgii, sedermera gift med Hannas styvbror Carl-Rudolf Hasselrot, och Tullia Lundblad, kusin till Hannas blivande make. Hanna avslutade sina studier med att genomgå högsta klassen i Skara flickskola (1883-1884). Hon började en utbildning till pianolärarinna, en utbildning, som hon dock måste avbryta, emedan hennes armar tog skada av det ihärdiga spelandet.

Sommaren 1895 ingick Hanna äktenskapet med styvbrodern Harald Dahlgren. Denne var då nyvorden adjunkt vid Skara högre allmänna läroverk. Familjen, i vilken sönerna Erik (f. 1897) och Sten (f. 1904) växte upp, flyttade 1905 till Uppsala, då Dahlgren tillträdde rektoratet vid folkskoleseminariet därstädes. Under skaratiden var Harald Dahlgren åren 1899-1902 ledamot av läroverkskommittén, varför familjen de åren tidvis vistades i huvudstaden. Kort efter det Dahlgren blivit rektor i Uppsala, kallades han till ledamot av (seminarie-) folkundervisningskommittén. Under den kommittétiden (1906-1914), måste han större delen av terminerna vistas i Stockholm. Pojkarnas skolgång band Hanna vid Uppsala. Blott under veckohelgerna och under de korta ferier kommittéarbeten medgav kunde familjen vara samlad.
I omedelbar anslutning till kommittéarbetets fullbordan blev Harald Dahlgren undervisningsråd i den folkskolestyrelse, som då började sin verksamhet. Familjen flyttade nu till Stockholm och bodde där till sommaren 1917, då Dahlgren tillträdde rektoratet vid folkhögskoleseminariet i Strängnäs.
Det nya hemmet i det vackra Strängnäs gladde Hanna obeskrivligt. Innan ännu två månader förflutit efter familjens inflyttning, avled hon emellertid hastigt utan föregående sjukdom.

Hanna var historiskt och litterärt intresserad. Hon sysslade flitigt med släktforskning. Bland hennes efterlämnade papper befann sig en brevsamling, som kvantitativt sett var så stor som Hannas nedan redovisade arkiv. Då samlingen utgjorde fragment av olika personarkiv - särskilt medlemmars av västgötasläkterna Beckman och Linnarsson - överlämnades de till förre biskopen i Skara Sven Danell, vilken förvarar andra delar av ifrågavarande arkiv. Överlämnandet skedde i samband med ordnandet av Hannas arkiv.
Hannas släktanteckningar utgörs till stor del av utkast, strödda notiser och excerpter. Hon bortrycktes ju plötsligt, medan hon ännu var i sin bästa ålder. Även alstren av hennes berättarkonst har många gånger blivit oavslutade. Några av hennes fullbordade berättelser kan i korthet presenteras. I sin barndom och ungdom svärmade Hanna för Sturarna i Sveriges historia. Hon lät i fantasin en familj Sture leva i hennes egen tid och vara bosatt på Läckö slott. Småningom växte hennes fantasilek ut till en hel roman. Enligt sin makes önskan nedskrev hon till slut "Stureleken" (se vol. 3).
"Broder Andreas", en skildring från reformationstidens Västergötland, skrev Hanna när hon var i 45-årsåldern. Vid utarbetandet av den torde hon även haft det slutande 1800-talets religiösa brytningar i tankarna (se vol. 4).
Varmt tillgiven sin västgötska hembygd och dess människor skrev Hanna en rad berättelser på västgötamål. Oftast är det av henne väl kända personer som under diktade namn uppträder i dessa berättelser. Deras repliker återges i regel ord för ord så som de en gång fälldes. Genom broderns, nordisten Natan Beckman, försorg, har några av Hannas bygdemålsberättelser postumt utgivits i "Svensk landsmål" 1920 under rubriken "Från Synnerby" (se vol. 3-4).

Litteratur:
Beckman, Bj., Från Natan Beckmans ungdom (h. 1 1967, h. 2 1969, h. 3 1970,
Dahlgren, E., Harald Dahlgren 1861 3/8 1921 (i Hyllningsskrift till Harald Dahlgren, utg. av Strängnäs seminarium, 1921),
Danell, Maria, Mitt barndomshem i Synnerby prästgård (i Minnen från gamla prästgårdar i Skara stift, 1928,
Svenska släktkalendern 1962, s 31 ff, med dess släktregister, s. VIII ff.

Anm.: Arkivets indelning i serier gör inte anspråk på fullständighet. De olika serierna utesluter sålunda inte fullständigt varandra. Siffrorna i kolumnen längst t.v. anger numren på de genom kapsling bildade volymerna.

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Om postens upprättandeBeståndet avser lev. nr 56/1971.
Skapad1997-10-23 00:00:00
Senast ändrad2019-11-18 08:55:13