Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Volym

[TIDNINGSKLIPP - JOKKMOKKS SOCKEN]

NORRBOTTENS MUSEUM

Grunddata

ReferenskodSE/BD003/NBM_1-1/Ö 3 BAG/[H0020]
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/3YRdH5JnXqzTXdDcIhyQn2
ExtraID[H0020]
Datering
1971–1979(Tidsomfång)
ArkivinstitutionNorrbottens museum

Innehåll

Allmän anmärkningJokkmokks socken 1971-1979.
NSD 1979-12-12: ”De gör ”mjuka paket” till jul!” På kort tid har det anordnats tre studiecirklar i konsten att göra mjuka dockor, i Jokkmokk och Porsi.
NSD 1979-12-08: ”Avgift för nationalpark? LO-sektionen i Jokkmokk vill ha avgifter för nationalparkerna.” Ska staten betala en avgift till Jokkmokk för att kommunen håller oss med fyra nationalparker? Det vill i alla fall LO-sektionen i Jokkmokk som i en motion till arbetare-kommunen och LO-distriktet kräver att staten pungar ut med totalt 28 miljoner kronor. Detta som en kompensation för utebliven exploatering av nationalparkerna.
NSD 1979-12-03: ”Delägarna delar 800 000.” Delägarna i Jokkmokks sockenallmänning får under verksamhetsåret 1980 dela på inte mindre än 800 000 kronor.
NK 1979-11-29: ”Jokkmokks marknad är inget taskspeleri.” Astor Burman skriver svar på en tidigare artikel, som han skrev i Samefolket nr 12/1979.
PT 1979-11-28: ”70 år se’n Porjus började byggas ”Strapatsrikt pionjärarbete”.” Vid års-skiftet blir det 70 år sedan Porjus kraftstation började byggas, 1910, den var driftklar 1914 och tillkom för att klara behovet av elenergi till malmbanan och malmfälten.
NSD 1979-11-27: ”Framtiden oviss för miniindustri.” I Porsi ligger en av Jokkmokks minsta – och kanske mest okända – industrier. Det är Porsi syfabrik som i kommunens regi syssel-sätter tre personer. Men för hur länge? De tre anställda vet inte vad som ska hända dem i framtiden. Ska fabriken läggas ner? Frågar de oroligt.
NSD 1979-11-23: ”Ingenjörsförslag: Vägar och hotell i nationalparker. Den här idén blir det bråk om ”Vi måste utnyttja vår miljö”.” Paul Öström, ingenjör på Vattenfall, vill att vägar, hotell och restauranger ska byggas i nationalparkerna inom Jokkmokks kommun, samtidigt som vattenkraften byggs ut i anslutning till nationalparkerna. Han anser att nationalparkerna i USA är förebilder, bl.a. för att de har vägar som gå genom parkerna och parkvakter som hjälper turisterna. Resturanger och hotell samt utlämningsställen för ved finns.
NSD 1979-11-23: ”Naturpolis hämmar utvecklingen.” Paul Öström anser att Sverige har drabbas av en naturpolis.
NSD 1979-11-23: ”Citat som väcker debatt?” Det här är en del citat från Paul Öströms skrift i serien ”Norrbottens-kunskap” som kan vara värda att presentera då de till en del är kontroversiella och förmodligen väcker en del debatt.
NK 1979-10-10: ”Alla fastigheter såldes. Kommunen sålde alla bostäderna.” Jokkmokks kommunstyrelse har tagit sitt kanske största bostadspolitiska beslut genom tiderna. Kommunens samtliga bostadsfastigheter har sålts till Stiftelsen Jokkmokkshus för 21,5 milj kronor. Totalt rör det sig om cirka 500 lägenheter.
NK 1979-10-05: ”Byn dör men lever upp igen!” Samtidigt som de sista boende familjerna i Messaure gör sig beredda att lämna samhället drar Vattenfall på nytt in i den nästan öde anläggarbyn. I veckan startar man upp nya utbyggnader vid kraftstationen, ett tredje kraftaggregat, som ska installeras.
NK 1979-09-26: ”Kultursatsning i Jokkmokk.” Professionella musiker, lokala dansband, jojk och folkmusik ska i vinter matas fram i Jokkmokk kulturnämnds första riktigt stora satsning. Varje månad ska ett evenemang sätta sprätt på samhället och man börjar redan på onsdag med ”Musikcafé” en samlingsrubrik för en rad kulturaktiviteter i Jokkmokk och Norrbotten under vintern.
NK 1979-09-19: ”42 skövdebarn lär känna Jokkmokk.” Fyrtiotvå femteklassare från Lunden-skolan i Sövde, hoppas på att få se både renar och natur under sitt besök i Jokkmokk.
NSD 1979-09-07: ”Trasig helikopter avslöjade planerna: De stoppade SCA:s gift-besprutning.”– Det hade blivit mycket större rubriker om man hade sprutat över oss. Men det fina var just att de inte besprutade. Thomas Holm från Jokkmokk var en av de miljöaktivister som stoppade SCA:s planerade giftbesprutning av ett hygge vid Sarkavare, fyra mil öster om Jokkmokk. – Vi har visat att man kan stoppa en sådan här sak med fredliga medel, säger han när NSD träffar honom tillsammans med några av de andra miljöaktivisterna sedan SCA:s tillstånd gått ut.
NSD 1979-09-07: ”Slår hårt i Jokkmokk.” Socialdemokraterna i Jokkmokk anser att folk-partiets och centerpartiets förslag om kraftig höjda priser, kommer att drabba invånarna i Jokkmokks kommun på ett mycket påtagligt sätt.
NSD 1979-08-27: ”Friluftsfrämjarnas stuga färdig!” I lördags invigdes Friluftsfrämjandet i Jokkmokks nya stuga.
NK 1979-09-28: ”Kungligt på marknaden i Jokkmokk?” Fritidsnämnden i Jokkmokk hoppas nu på kung Carl Gustaf och drottning Silvia. De har nämligen blivit inbjudna till nästa års marknad, den 375:e i ordningen, något som marknadsgeneralerna i Jokkmokk, anser kungen borde vara med och fira.
NK 1979-08-25: ”Dags för slåtter i Aktse. Aktseslåtter.” Första helgen i augusti var det dags för slåtter i Aktse igen. Det som redan blivit tradition, trots att det bara är fjärde året i rad man anordnar slåtter på det gamla fjällhemmanet.
NK 1979-08-06: ”Hormoslyr spreds över byar! Bybor i Tjåmotis och Njavve lyckades inte stoppa planet.” Det rådde ilska och besvikelse över flygbesprutningar i Tjåmotis och Njavve under helgen. Besökare på de bägge platserna ringde Kuriren och berättade om att östlig vind drog in hormoslyr över byn Tjåmotis och duschade även människor. Hormoslyr uppges också ha letat sig ut i den fiskrika Njavveforsen och folk som gick med nyfångad fisk i knippen fick sin fångst besprutad. – Upprörande att besprutningar sker under en helg då byarna är som mest befolkade, säger besökare.
NFL 1979-08-06: ”De tältar i väntan på SCA. De väntar ut SCA. Miljökampen.” – Det här hoppas vi ska ge den effekten att folk får se att det går att göra något för att stoppa miljö-förstörningar om man bara försöker, sade Isa Andersson i Jokkmokk, efter att SCA tvingats avbryta flygbesprutningen av lövsly i Sarkavareområdet.
NFL 1979-08-02: ”Tillfälligt stoppande. Både miljövänner och skogsägare använder utnötningstaktik i striden om besprutningarna i Jokkmokk.” Flygbesprutningarna i Jokkmokk har tillfälligt stoppats. Den helikopterförare som genomförde de tidigare besprutningarna har nu sagt upp sitt uppdrag och förklarar att han sympatiserar med miljökämparnas inställning. Det är nu bara 200 hektar som är obesprutade, c:a 700 hektar har besprutats.
NSD 1979-08-02: ”Löpelden sprider sig – här stoppas nästa besprutning?” Ska Jokkmokks allmänningsskogar kunna flygbespruta som man tänkt sig? Igår morse gav sig tiotalet bybor i Björkholmen (mellan Jokkmokk och Kvikkjokk) ut i terrängen på Björkholmsberget i syfte att stoppa en planerad besprutning.
NK 1979-08-01: ”Belägring av hygge vid Jokkmokk: - Vi avbryter besprutningen. Heli-kopterföraren sa upp sig. Ännu en besprutning stoppad. Vi kommer tillbaks lovar SCA.” Miljövännerna i Jokkmokk med samhällets miljögrupp i spetsen har nu slagit till mot bes-prutningarna i kommunen. Ett 30-tal ortsbor belägrar sedan måndag kväll ett område vid Sarkavare norr om Messaure.
Nbn 1979-08-02: ”Messaure ödeläggs.” Nu dör ”rallarstaden” Snart ligger Messaure utanför Jokkmokk öde. Vattenfall vill nämligen inte hålla det gamla vattenfall samhället vid liv längre.
Nbn 1979-08-02: ”Bitterhet i Messaure. – Vi har blivit överkörda!” Som Norrbottningen kunde berätta förra veckan så är det slut med ”rallarstaden” Messaure. Nu hörs proteströster mot Vattenfalls avveckling av samhället. Östen Holmström, vattenfallsjobbare och kommunalpolitiker är bitter över Vattenfalls agerande. – Ingen har tänkt på oss som bor i Messaure och vill bo kvar, säger han. Även Hugo och Anna Palmqvist är bittra. – Vi tvingas iväg, säger Annas. Messaure förvandlas till en spökstad – innan jul ska hela samhället ligga öde.
Nbn 1979-08-02: ”Messaure spökstad.” Flyttlassen har rullat i ett rasande tempo från den förut så stora vattenfallsstaden Messaure. Innan jul beräknar Vattenfall att hela samhället ligger öde. Det har man inget emot inom Vattenfall som räknar med att det kostat omkring en miljon om året att hålla igång samhället.
Nbm 1979-08-02: ” – Vi har blivit överkörda säger bitter Messaurebo.” Vattenfallsjobbaren och kommunalpolitikern Östen Holmström i Messaure, tycker att byborna som bor och bott i det gamla vattenfallssamhället har blivit totalt överkörda av Vattenfall. Han är även mycket besviken på kollegorna inom kommunalpolitikerna, som han anser inte har gjort tillräckligt för att stoppa nedläggningen av Messaure.
Nbn 1979-08-02: ”För dyrt hålla igång Messaure.” Byggnadskamrer Georg Wiik berättar att det inte var Vattenfall som låg bakom den stora utflyttningen från Messaure, utan att det var krav från fackföreningen som gjorde det. De ville att Messaureborna skulle få förtur på lägen-heter i andra områden, något som de fick och utflyttningen var ett faktum. Wiik berättar vidare att även om de inte uppmuntrar någon att flytta, så är det idag helt klart en fördel att samhället så snabbt blir tomt, eftersom det kostade mycket att hålla igång det.
Nbn 1979-08-02: ”Traktamenten boven?” Har traktamentspengar bidragit till att Messaure avbefolkats? Det anser en vattenfallsjobbare. Han hävdar att möjligheterna att få traktamente på 75 kr om dagen om man bor sju mil från arbetsplatsen har skapat ”traktamentsjägare”. En del har helt enkelt lämnat Messaure och bosatt sig på andra orter för att få längre till kraft-verksbyggen. Så man klarar sjumilsgränsen, hävdar han. Det finns till och med de som bott kvar men ändrat adress och mantalsskrivningsort. Detta borde Vattenfall ta i.
NSD 1979-08-01: ”Pilot lämnar ännu en giftfejd: Vägspärr hindrade sprutning. Bärskogen ockuperad – igen: - Vi stannar så länge SCA orkar.” En hel del hårda ord om giftbesprutning i allmänhet och SCA:s besprutning av Sarkavare-området i synnerhet då miljöaktivister från Jokkmokk och SCA:s förvaltare Gösta Svanberg möttes på ett hygge vid Sarkavare på tisdagskvällen. Detta sedan aktivisterna stoppat besprutning av skogen genom att först spärra vägen upp till helikoptern med bilar. Aktivisterna har vunnit en seger i och med att piloten från helikopterbolaget på tisdagen beslutade sig för att hoppa av uppdraget.
NSD 1979-08-01: ”- Besprutningarna behövs!” Lars Styrén, SCA, berättar att han i tre timmar försökt förklara för miljöaktivisterna varför barrskogarna i Sarkavare behöver besprutas.
NSD 1979-06-25: ”Midsommarfester drog rekordpublik.” Midsommarfirandet runt om i länet gick både lugnt till och drog rekordpublik. NSD var självklart där och rapporterade från helgens stora folkfester.
NSD 1979-06-25: ”Ett ovanligt lugnt midsommarfirande…” Midsommarfirandet rapporteras ha varit ovanligt lugnt på de flesta håll i landet. I Dalarna var Säter värst drabbat med ca 15 000 midsommarfirande. Polisen där grep över 50 personer för fylleri. Alla reservarrester fick tas i bruk. Övriga platser i Dalarna hade det lugnt. Enligt Morapolisen var årets mid-sommarfirande det stillsammaste någonsin.
NSD 1979-06-25: ”35 rattfyllon 145 ratterrister.” Sammanlagt greps 35 misstänkta ratt-fyllerister och omhändertogs 145 fyllerister på midsommaraftonen vid Norrlands samtliga 25 polisdistrikt. Polisen betraktar siffrorna som glädjande och överlag var årets midsommarafton den lugnaste någonsin. Speciellt som det också varit få olyckor.
NSD 1979-06-25: ”Låg sanslös i skog.” På midsommaraftonen fann polisen i Älvsbynen en man liggande sanslös i skogen väster om samhället. Det visade sig att han var höggradigt berusad, varför han med ambulans fördes till lasarettet i Piteå. Efter dansen i Kanislogen på lördagsaftonen gick en Älvsby-yngling in för att krossa fönsterrutorna i serveringsstugan. När vakter och polis kom, tog han till flykten och gömde sig under en campingvagn. Men med lagens långa arm fick polisen fram ynglingen, som så småningom får en räkning på det sönderslagna.
NSD 1979-06-20: ”- Rent och rart – det är inte sant. I sommar sprids 8 860 liter fenoxisyror… Jokkmokk ett riktigt GIFTIMPERIUM.” Plocka bort kommunens slogan: ”Rena rara Jokkmokk.” Den är ett slag i ansiktet på befolkningen. Efter många års besprutningar och skogsgödslingar är Jokkmokks kommun inget annat än ett litet giftimperium. Det anser medlemmarna i Jokkmokks miljövårdsgrupp.
NSD 1979-06-19: ”Jokkmokksfestivalen sänd i radio.” Musikfestivalen i Jokkmokk under midsommarhelgen blir inte bara ett enda hålligång med dans och musik. Förutom den traditionella jojken, får besökarna också tillfälle att träffa gammeldags hantverkare som visar sin kunnighet. Alla svenskar får möjlighet att vara med om festivalen. Sveriges Radio sänder nämligen programmet.
NFL 1979-06-29: ”Porjusdagen Söndag den 1 juli 1979.” Annons inför Porjusdagen.
NSD 1979-06-07: ”Första steget mot räddningen. Tusen nya jobb till Jokkmokk. Vatten-kraften ska byggas ut. Riksdagsbeslut igår: 1000 nya jobb till Jokkmokk.” 1000 nya jobb till Jokkmokk. Med start redan i vinter! Det låter som valfläsk men är faktiskt innebörden i ett beslut som fattades av riksdagen på onsdagskvällen.
NK 1979-06-07: ”Jokkmokk 1979. Nu är det så illa att det inte ens går att planera.” Nu är framtiden så osäker i Jokkmokk att kommunen inte ens kan göra en femårig verksamhetsplan (VEP) tillförlitlig. Man vet att Vattenfall lägger ner verksamheten men ingen aning om vad som kommer därefter. Kommunen har därför i VEP: en endast vågat sig på att göra en säker prognos för åren 1980-82, den resterande tiden fram till 1984 får bara bli en framåtblick med högst osäkra antaganden.
NSD 1979-06-09: ”Charlotte från Täby – nyfiken på Murjek.” Täbyflickan Charlotte kom till Murjek förra året för att vikariera som lärare. Hon blev nyfiken på alla gamla byggnader. I vintras drog hon igång en studiecirkel om ”Bygd i förvandling” och nu visas resultatet på en utställning i församlingshemmet. Och nog är Murjek en bygd som förvandlats!
NK 1979-06-08: ”Pengar till museet i Jokkmokk.” Jokkmokks numera berömda museum håller på att bli lite nedslitet. Under vintern har museet målats invändigt men för att det skulle kunna ske fick man ta ned den fasta utställningen och tömma silverkammaren. Det var då bristerna upptäcktes.
NK 1979-06-28: ”Larm i museet.” Jokkmokks museum får en tjuvlarmsanläggning för 35.000 kronor. Det beslutade fullmäktige i Jokkmokk på måndagen.
NK 1979-07-07: ”Jokkmokk och turisterna.” Insändare om turismen i Jokkmokk.
NSD 1979-06-01: ”Dödskalle satte stopp för bygget.” Plötsligt hajade anläggningsarbetarna till. Framför grävskopan låg en dödskalle! Arbetet stoppades omedelbart. Flera kranier från människor hittades på torsdagen vid läkarbyggnaden i Jokkmokk.
NSD 1979-04-26: ”Naturforskare till samlad attack mot flyghamnsplanerna i Jokkmokk: - Spara riksunika deltat åt forskarna!” Naturforskare vill inte att Jokkmokks kommun ska bygga en flyghamn mitt i deltat i Kvikkjokk, för det skulle förstöra ovärderliga naturvärden. Den som främst tycker detta är forskaren Sten Dahlskog, som skrev en debattartikel i NSD för en tid sedan, där han föreslog att kommunala och regional myndigheterna ska tänka om och bygga flyghamnen vid sjön Saggat, öster om deltat.
NSD 1979-04-25: ”Kansli för fjällsäkerhet i Jokkmokk.” En representant för landets fjällkommuner bör ingå i det fjällsäkerhetsråd som föreslås i propositionen om huvud-mannaskapet för fjällsäkerheten. Det föreslår riksdagsledamoten Frida Berglund (s) i en motion med anledning av propositionen. Hon vill också att rådets kansli förläggs till Jokkmokk.
NK 1979-03-03: ”Protest från 4.450. Massiv protest från jokkmokksbroarna.” Kommunal-rådet Karl-Axel Nilsson (s) lämnade under fredagen in 4.450 namnunderskrifter av 7.300 Jokkmokksbor till länsstyrelsen, som hade skrivit på protesterna mot statliga planer på att göra de obrutna fjällområdena oåtkomliga för kommunal exploatering.
NK 1979-03-03: ”Lokaliseringslistan.” Här är listan på möjliga lokaliseringar till Jokkmokk – projekt som landshövding Ragnar Lassinantti i fredags ställde sig bakom vid kommunens uppvaktning hos länsstyrelsen.
NK 1979-03-03: ”Slut med virkesleveransen.” Förslaget om obrutna fjällområden innebär dråpslaget mot Jokkmokks träindustrier! Går förslaget igenom blir det nämligen ett tioårigt avverkningsförbud på 40 procent av Jokkmokks allmännings skogsinnehav. Det skulle innebära slutet på allmänningens virkesleveranser till Sarek Board och Sarek Wood, två av kommunens största industrier.
NSD 1979-03-03: ”Länschef idéspruta för trängd kommun.” Landhövding Ragnar Lassinantti föreslog att följande enheter skulle förläggas i Jokkmokk: Lantbruksstyrelsen rennärings-avdelning, lantbruksnämnden rennäringsavdelning, en fjällenhet som ska ha hand om nationalparkerna, verksledning för fjällsäkerheten, fjällmuseum, en särskild delegation som ska ha hand om nomadskolor och fjällpatrullerna.
NK 1979-02-28: ”Satsar på egna initiativ i Jokkmokk.” Industriraggningarnas tid är förbi i Jokkmokk. Nu ska man satsa på de egna initiativen och idéerna. För några år sedan åkte kommunalmännen i skytteltrafik till sydsverige för att bärga hem företag till kommunen. I ett fall lyckades man, det var David Svensson & Co som etablerade sig i Vuollerim och senare blev Formel-produkter.
NK 1979-02-28: “Utvecklingsfonden fint instrument.” Utvecklingsfonden i Norrbotten tycks bli det fina instrument som tillvaratar i första hand de små företagens intresse. Fondens chef konsult Per Lampinen, Luleå presenterade fonden i Jokkmokk på tisdagen och det skedde i samband med kursen ”bli din egen”.
PT 1979-02-27: ”Konst i Porjus.” Det finns tre mycket fina konstverk i Porjus, Obelisken, Guds hand och Turbinhjulet.
PT 1979-02-27: ”Arkivkommittén samlar ihop bitar av Pojus historia.” Varje sommar visas den permanenta utställningen Porjus Expo, med material som är ihopsamlad från bl.a. 1972, och uppförd av Porjus arkivkommitté. Porjus arkivkommitté är en förening som samlar och förvarar bilder och gamla handlingar om Porjus samhälles historia.
NK 1979-02-21: ”Glädje i Jokkmokk.” – Äntligen en ljusning! Självklart att vi är nöjda i dag. Kommunalrådet Karl-Axel Nilsson i Jokkmokk småler äntligen en smula och glädjen gäller förstås de 60 arbetstillfällen under fem år som arbetsmarknadsminister Rolf Wirtén hade med i norrbottenspaketet. Nu ska äntligen den mineralinventering som legat i luften så länge utföras och någon svårighet att få tag i folk till jobbet har man inte. Tidigare uppgifter om inventeringen i pressen har redan lockat ett 40-tal sökande till projektet.
NK 1979-02-17: ”Den 375:e Jokkmokksmarknaden.” Svar till insändare angående årets Jokkmokks vintermarknad.
NFL 1979-02-06: ”Jokkmokks marknad – en bildbetraktelse.” Nu när den 374:e Jokkmokks marknad är över, räknade arrangörerna ihop att över 25 000 personer besökte årets vinter-marknad. Man har dragit in en massa pengar och mycket såldes då säljarna sålde sina verk.
PT 1979-02-08: ”Från läsekretsen. Rätt eller fel om Jokkmokks marknad.” Insändare angående rätt antal Jokkmokks marknader.
NK 1979-02-14: ”Rätt eller fel om Jokkmokks marknad.” Insändare och svar angående rätt antal Jokkmokks marknader.
NSD 1979-02-05: ”Nytt publikrekord – 25.000 besökare!” Det blev precis som marknads-generalen Henrik Skoogh förutspådde, det kom drygt 25 000 besökare till årets Jokkmokks vintermarknad, den 374:e i ordningen.
NSD 1979-02-05: ”Alla trivdes kom till hemmet när marknaden.” Det som skiljer Jokkmokks marknad från de flesta andra är det rika utbytet av vad som kallas kultur. Praktiskt taget varenda offentlig lokal är fylld med konst eller konstverk. Så också det lagom till marknaden färdigställda dagcentrat på Jokkmokks pensionärshem Kaitumgården.
NK 1979-02-05: ”25.000 besökte rekordmarknad. Vädret gav draghjälp.” Med ett festligt fyrverkeri sattes det på lördagen punkt för Jokkmokks vintermarknad. Då hade dessförinnan samhället nästa bågat av ett enormt publiktryck. På marknadsplatsen, i samlingslokaler och näringsställen var det absolut packat med folk. Alla verkade nöjda, det gäller både publiken, polisen och marknadsförsäljarna.
SvD 1979-02-04: ”En samekonstnär minns… Marknaden i Jokkmokk.” Lars Pirak har vid 46 års ålder blivit en av Sveriges främsta samekonstnärer. Denne mångsysslare från Jokkmokk är kanske mest känd för sin förnyelse av sameslöjden. Många känner till hans ”saltripa” i ren-horn. Men han är också skulptör och målare. Han skriver på samiska och svenska. Han har bl.a. medverkat i boken Norrbotten berättar. Här berättar Lars Pirak om Jokkmokks marknad, som äger rum första veckan i februari. Inför anblicken av det moderna turistmaskineriet går hans tankar tillbaka till marknaderna i början av 50-talet
PT 1979-02-03: ”Rekord igen för Jokkmokks marknad.” Just nu pågår i Jokkmokk den 374 vintermarknaden. Ett arrangemang som ser ut att kunna bli i många avseenden, rekordartad. Fjolårets toppnotering i antal stånd slås med bred marginal. Det blir troligtvis mer folk än vanligt som besökt marknaden. Det senare beroende på att: Vädret är mildare än på mycket länge.
PT 1979-02-03: ”Skinnmarknad. Skinhandeln åter ett markant inslag i marknadsbilden.” Det går bra för skinhandeln på Jokkmokks marknad.
PT 1979-02-03: ”Strömlöst.” Viktiga delar av Jokkmokks kommun var strömlöst under mer en timme tidigt på fredagen.
NSD 1979-02-03: ”Hon sålde korv och han skinn (fastän björnen var skjuten…).” Marknads-basen Henrik Skoogh, Jokkmokk, gnuggar händerna av förtjusning. Årets vintermarknad ser ut att slå alla rekord. Över fyrahundra försäljare, och därtill en publikströmning som kommer att slå alla tidigare rekord. Fjolårets uppgick till 20 000 besökare. Nu tror man senare på att ungefär 30 000 kommer att besöka årets vintermarknad.
NSD 1979-02-03: ”Hennes först vintermarknad. Maken veteran.” Vibeke Johansen från Danmark är med på sin första marknad. Men hon har ändå upplevt 25 marknader. Hennes man var en av marknadens mest kända profiler. Han hette Gitz Johansen och var konstnär. Han har inspirerat massor av danskar att besöka marknaden varje år. Men Vibeke fick stanna hemma.
NK 1979-02-02: ” - Här prutas det inte.” Pangstart för Jokkmokks marknad!” 374:e vinter-marknaden i Jokkmokk fick en pangstart. Man undrar vad fritidsnämnden har för kuckel ihop med kung Bore för när festen i Jokkmokk bröt ut igår morse var det bara tolv grader kallt mot 34 grader ett dygn tidigare. Ett väder som på beställning alltså och ganska snabbt var det svart av folk i Jokkmokks ”innerstad”.
NK 1979-02-02: ”Lisbeth blev yngsta ”Lady of Jokkmokk”.” Danska statsbanorna har en sällskapsresa de inte gör en gnutta reklam för. Men den blir fullsatt ändå. Det handlar om danskbesöken till marknaden i Jokkmokk. Nu avverkas den 22:a sällskapsresan. Antalet deltagare har varit nästan konstant hela tiden – 50 personer.
NK 1979-02-02: ”Kyrkans marknadsprogram i Jokkmokk den 1-5 febr. 1979.” Annons om Kyrkans marknadsprogram i Jokkmokk under vintermarknaden.
NSD 1979-02-02: ”Jokkmokks marknad dömdes ut för 50 år sen – men DEN BLIR BARA STÖRRE OCH STÖRRE! Skinn och skjortor, kosor och knivar. 400 försäljare och massor av köpare.” 374:e vintermarknaden i Jokkmokk fick en pangstart. Man undrar vad fritids-nämnden har för kuckel ihop med kung Bore för när festen i Jokkmokk bröt ut igår morse var det bara tolv grader kallt mot 34 grader ett dygn tidigare. Ett väder som på beställning alltså och ganska snabbt var det svart av folk i Jokkmokks ”innerstad”.
NSD 1979-02-02: ”Lisbeth årets yngsta Lady.” Lisbeth Christensen, tio år, blev utsedd till årets yngsta Lady of Jokkmokk. En tradition som de danska marknadsbesökarna årligen ägnat sig åt.
NK 1979-02-01: ”Marknad även för er som tycker om konst.” Lars G. Person tipsar årets besökare inför den 374:e vintermarknaden i Jokkmokk, att de kan gå på konstutställning om de tycker att det blir för kallt att gå omkring bland salustånden.
Nbn 1979-02-01: ”Jokkmokks två ansikten. En sista chans för Jokkmokk?” Det finns två sidor av Jokkmokk, just nu. Den mer positiva sidan är vintermarknaden i Jokkmokk, som drar i gång för 374:e året i rad, medan den negativa sidan är att kommunens framtid ser mörk ut. Vattenfall håller på att dra ned sin verksamhet, vilket resulterar i att över sjuhundra vattenfallsarbetare kommer att förlora jobbet inom något år. Om inte något radikalt händer, så riskerar Jokkmokks befolkning halveras, men det är inget som kommer att märkas under vintermarknaden som drar igång idag.
Nbn 1979-02-01: ”Kungsord skapade marknaden.” Året 1605 slog Carl IX näven i bordet och inrättade fasta marknader ibland annat Jokkmokk. Det var för att få ordning på birkarlarnas handel. Birkarlarna, bönder från kusten som hade handel med samerna sköte det inte så bra, de skodde sig på samernas bekostnad. Så föddes Jokkmokks vintermarknad. En seglivad tradition. Med den fasta marknaden kom också kyrkotvång.
Nbn 1979-02-01: ”Jokkmokk kan få en höstmarknad.” Fritidsnämnden i Jokkmokk funderar om man ska testa intresset för en höstmarknad i år, hos kringresande ”knallar” och besökare på vintermarknaden.
Nbn 1979-02-01: ”Nu sparkas Tommy och 700 arbetskamrater! Svart framtidsbild.” Tommy Nyberg, 33-årig vattenfallsjobbare i Jokkmokk, sitter med samrådsgruppen som plockar ut jobbare som varslas om uppsägning. Nu får han ge sig själv varsel om att vattenfallsjobbet är slut till sommaren! – Det är ett otrevligt jobb att ta ut kompisar som måste sluta, men inte är det roligare ta ut sig själv, menar Tommy.
Nbn 1979-02-01: ”Hon hoppas.” Susanne Almquist, 25 år, från Jokkmokk kämpar tappert emot strömmen av ungdomar som tvingas lämna kommunen för att få jobb.
Nbm 1979-02-01: ”Festen är slut. Jobben dras in. Af en resebyrå.” Det är en händelse att arbetsförmedlingen i Jokkmokk kommit att hamna ett stenkast ifrån busstationen. Men faktum är att arbetsförmedlingen idag börjar bli något av en resebyrå för arbetslösa jokkmokksbor. – Resebyrå, jaa, händer inget måste folk gå arbetslösa eller flytta, och jag tror att mång kommer att flytta. Det säger arbetsförmedlingens bas, Ivar Ögren, som också möter arbetslöshetens problem i rollen av tung politiker i Jokkmokk. Många kallar honom den ”starke mannen i Jokkmokk”.”
Nbn 1979-02-01: ”Nytt krav: Ett öre per kilowatt till kommunkassan!” – Ett öre per kilowatt i varje kraftverk borde gå till kommunen där kraftverket finns! Det här kravet kommer centern i Jokkmokk att gå fram med i en motion i första hand. Det skulle betyda stora pengar för Jokkmokk där de 15 kraftverken levererar 14 milj kilowattimmar om året.
Nbn 1979-02-01: ”Lappskon dör ut?” Susanne Kuhmunen, 65 år i Vaikijaur utanför Jokkmokk, är rädd att lappskor av renskinn kan komma att försvinna helt från marknaden. Eftersom att det bara är den äldre generationen som sysslar med att sy lappskor och för att den yngre inte vill lära sig hur man gör.
Nbn 1979-02-01: ”Marknaden sätter fart på nöjeslivet.” Det är full rörelse under vinter-marknaden i Jokkmokk, nöjeslivet lever upp som aldrig förr. Dessutom är både hotell och matställen fullbokade, om man inte har varit ute i god tid med beställningar eller biljetter.
Nbn 1979-02-01: ”Festen behövs.” Lokalredaktören Lars G Pehrson, som under 25 års tid skött bevakningen av Jokkmokks marknad för sin tidning Norrbottens-Kuriren, vet vad han pratar om, när han säger att marknaden är viktig för jokkmokksborna. Speciellt i dessa tider, med kommunens problem. Befolkningen behöver få släppa loss och tänka på något annat.
Nbn 1979-02-01: ”Museet: - Sprängstoff kommer igen.” Nedplockad i en låda på Jokkmokks museum ligger en ”bomb”: Det handlar om en utställning från 1975 som museet ordnade under rubriken ”Detta tar man ifrån oss”. De var först med att peka på rofferiet i kommunen genom vattenkraftutbyggnaderna. En direkt anklagelse mot staten och Vattenfall. – Utställningen pekade på problem som vattenkraftbyggena medfört, den kan bli aktuell att damma av igen, säger museichefen Hans Andersson. ”
Nbn 1979-02-01: ”KYORKORNA FYLLS I MARKNADSTIDER utan kyrkotvång!” När Jokkmokks marknad föddes året 1605 infördes kyrkotvång. Då var det bara att knalla iväg vare sig man ville eller inte och höra på prästen. Hedningar skulle omvändas. Idag är kyrko-tvånget borta med traditionen med marknaden som kyrkohelg lever kvar. Nu fylls kyrkorna frivilligt.
NK 1979-01-31: ”Marknadsdags igen. SÅ SÅG DET UT 1913… OCH SÅ SER DET UT IDAG.”
NK 1979-01-31: ”Lars Pirak minns en marknadsfärd på 1950-talet.”Det ömmade i axlarna av ryggsäcken lastad med ekorrskinn…”.” – Det händer så mycket på marknaden! Det slår konstnären Lars Pirak i Jokkmokk fast. Han har upplevt förändringen av marknadsbilden. Varit med då människorna vid marknadstid drog in från ödebygden till Jokkmokk. Pirak skildrar här nedan en marknadsfärd från Luovvaluokta vid Karatssjön 8 mil väster om Jokkmokk. Hur snön och issörja på den stora sjön var meterdjup när man startade färden till marknaden. Hans berättelse skildrar början av 50-talet då den ”riktiga” marknaden med skinn- och vilthandel ännu betydde något för denna stora midvinterfest.
NK 1979-01-31: ”Jokkmokk ”By Night”.” Jokkmokk på natten är inte som New York ”by night”, precis. En ödslig gata. Kurirens fotograf Berndt Dimeus har dock fångat ljusen från en förbipasserande traktor. Men snart fylls Jokkmokks gator och vägar med bilar och bussar med besökare till midvinterfesten Jokkmokks marknad. Den 374:e i raden
NK 1979-01-31: ”50 år sedan hon började. INGEN MARKNAD UTAN ”KORV-INGA”.” Ska man hårddra det här med marknaden och hur den börjar varje dag så får man ta till ”korv-Inga”.
NK 1979-01-31: ”- Det var en svår tid för samerna.” – Marknaden var nog en rätt plågsam tillställning för samerna i sin begynnelse. Det var då den svenska kulturen skulle spridas, det var då nomaderna skulle kristnas. – Lappfogden, kronofogden birkarlen och prästen åkte upp till Jokkmokk och mätte ut skatt och talade evangeliet till människor som dyrkade andra gudar. – Precis som nu ville väl människorna krypa ifrån skatt och samerna hyllade seliten – ett föremål, kanske en klippa.
NK 1979-01-31: ”- Marknaden ger oss positiv PR.” – Marknaden betyder oerhört mycket för Jokkmokk. Den är upptakten på turistsäsongen och den företeelse som utåt fäster blickarna på kommunen.
NK 1979-01-31: ”Inget lockar mer. Världsstäder får vika för Jokkmokks marknad.” Phil Cooper, 32 år har hela världen som sin arbetsplats och har sett det mesta. Trots detta finns det ingeting i storstäder som New York, Paris, Rom, Tokyo eller andra stora städer, som lockar mer än vintermarknaden i Jokkmokk! För femte året i rad kommer Phil tillsammans med kamraterna John Leftlyx och Lars-Olof Helén till Jokkmokk.
NK 1979-01-31: ”Kyrkans marknadsprogram i Jokkmokk den 1-5 febr. 1979.” Annons för kyrkans marknadsprogram inför vintermarknaden i Jokkmokk den 1-5 febr. 1979.
NK 1979-01-31: ”Det verkar kanske tjatigt men REKORD IGEN.” Det verkar nästan tjatigt att tala om Jokkmokks Marknad som en rekordens tillställning år efter år och ni får förlåta, men det blir rekord i år också. Ett är redan slaget. Det gäller antalet försäljare. Dom var förra året 353, men till årets upplaga är 400 ståndplatser bokade. Hela Jokkmokks centrala delar kommer att vara översållade med försäljningsställen där man kan köpa allt från bilar ner till korkskruvar. Däremot har Fritidsnämnden rekommenderat marknadsförsäljarna att inte saluföra ärtrör eller ärtpistoler. Dom anses farliga och olycksfallsrisken är stor.
NSD 1979-01-25: ”Norrbottens Allehanda med nyheter från 1907!” Bror Hultman i Jokkmokk, hittade en gammal 72-årig Norrbottens Allehanda, i en gammal låda på den s.k. Herrgården.
NK 1979-01-29: ”Skoterföreningen i Jokkmokk avfyrar GRUVLIG SALVA MOT SKOTERFÖRBUD.” Under lördagen talade kommunalrådet i Jokkmokk Karl-Axel Nilsson, inför ett par hundra medlemmar i Jokkmokks Skoterförening.
NK 1979-01-29: ”Ska befolkningsminskningen kunna stoppas… DÅ KRÄVS HÅRD BUD.” Bara för något år sedan hade Jokkmokks kommun som målsättning att i framtiden kunna hålla sig med en befolkning på 7.500 invånare. Man var till och med skeptisk när länsstyrelsen i sin tur skissade ett befolkningstal på 6.800 - 7.200 år 1985. Nu är man i alla fall där. Kommunen måste nu ta skeden i vacker hand och acceptera en befolkning på bara 6.800 om sex år. Det är under förutsättning att inget radikalt händer på sysselsättningsfronten. Men för att man ändå ska nå upp till 6.800 så fodras att minst 150 nya arbetstillfällen skapas i kommunen.
NSD 1979-01-25: ”Jokkmokk blir riksdagsfråga.” – Rädda Jokkmokk. Det kräver samtliga socialdemokratiska riksdagsledamöter från Norrbotten i en motion i dag, torsdag. Jokkmokk är förmodligen den kommun i landet, som upplever det allvarligaste hotet mot sin existens. – Om inget görs minskar befolkningen med 2000 - 3000 männioskor fram till 1984, påpekar motionärerna. Det är nästan halva invånarantalet.
NSD 1979-02-08: ”Jokkmokk uppvaktar på nytt.” Jokkmokkspolitikerna fortsätter att slåss med näbbar och klor för sysselsättningen. Nu ska kommunen uppvakta regeringen för att kräva att Norrbottens Kraftverks huvudkontor i Luleå ska flyttas till Jokkmokk.
PT 1978-12-20: ”Jokkmokk – en kommun i kris.” Jokkmokk är idag en kommun i kris.
NFL 1979-01-19: ”- Utveckla Jokkmokks tillgångar!” I en riksdagsmotion kräver riksdags-männen Alf Lövenborg och Rolf Hagel (K): att man ska utveckla Jokkmokk kommuns mineraltillgångar.
NSD 1979-01-16: ”Jokkmokkgrupp för att klara sig själv.” – Utvecklingen har visat att Jokkmokks kommun inte kan förlita sig på statsmakterna när det gäller att få sysselsättning till kommunen. Vi Jokkmokksbor måste även ta framtiden i egna händer. Många Jokkmokks-bor har säkert goda idéer. Det ansåg socialdemokraterna i Jokkmokks kommunfullmäktige. Men de ansåg också att idéerna aldrig förverkligades på grund av att de praktiska problemen blir för stora.
NK 1979-01-17: ”- Nu måste vi ta saken i egna händer.” – Utvecklingen har visat att Jokkmokks kommun inte kan förlita sig på statsmakterna när det gäller att få sysselsättning till kommunen. – Därför måste vi ta saken i egna händer. Det säger socialdemokraterna i Jokkmokk i en motion till fullmäktige. Man vill att en arbetsgrupp bildas som följer upp utvecklingsbara idéer.
NK 1979-01-13:”Kommunalråd till attack mot statsmakterna: - Snart är hela JOKKMOKK – ETT RESERVAT.” Herbert Juhlin, byggnadschef i Jokkmokk, är bekymrad över att alla jokkmokksbor snart kommer att vara placerade i ett reservat. Han anser att staten håller på att lägga locket på skogar, mineraler och energikällor.
NSD 1979-02-19: ”Anna klarar vintern. De håller ut i ensamhet.” Anna Blomberg, 78 bor tillsammans med sin rullstolsbundna make August, 82 ute på en enslig gård nedför Porsi kraftverk.
Nbn 1980-10-23: ”Jokkmokk – Sveriges vattenkraftkommun nummer ett med 700 kraft-verksbyggare.” År 1914 var ett vattenkrafthistoriskt år i Norrbotten. Då invigdes världens nordligaste vattenkraftstation i Porjus. År 1980 är också ett vattenkrafthistoriskt år. Då blev Harsprånget Sveriges största vattenkraftverk igen. Det nya aggregat som började leverera el-ström denna månad har Europas största effekt med 460 megawatt. Stora Lule älv, Lilla Lule älv och Lule älv med sin 15 kraftverk är fortfarande mycket intressant för kraftverksbyggarna. Flera stora effektutbyggare pågår och nya tunnlar sprängs. Vattenfall har idag drygt 1.500 anställda i Norrbotten. Av dem svarar närmare 800 för drift och underhåll och resten byggnadsarbeten. Antalet anställda på byggnadssidan kommer emellertid att minska de närmaste åren och år 1982 då de flesta av de nu pågående utbyggnaderna är klara finns inte så många vattenrallare kvar.
Nbn 1980-10-23: ”Mycket orört vatten kvar i länet.” Staffan Nordin, Norrbottens Kraftverk, berättar att det finns mycket orörda vatten kvar i Norrbotten.
PT 1978-12-20: ”Jokkmokk. Kommun i kris. [1] Befolkningen minskar med 30 proc på 4 år? Sverige tar vinsterna och glömmer kommunen.” Jokkmokk är en kommun i djup kris. Trots att kommunen levererar 14-15 procent av Sveriges elbehov från sina många kraftverk har kommunledningen tvingats minska kvaliteten på skolmaten och snåla på alla möjliga sätt. Jokkmokk hade 1960 när utbyggnaden stod på höjdpunkt 11.500 invånare. I dag har kommunen 7.300 och om ingeting positivt händer pekar den värsta katastrofprognosen på att kommunen förlorar ytterligare 3.000 invånare till 1982. Det är en minskning med 30 procent på fyra år.
PT 1978-12-20: ”Åtta partier i fullmäktige och stora stridsfrågor.” Jokkmokk har under senare år blivit känd som de stora politiska motsättningarnas kommun. Och det har sin grund i att kommunfullmäktige har åtta partier med sammanträdden långt ut på natterna. Samman-sättningen i kommunfullmäktige är följande: socialdemokraterna 16, vänsterpartiet kommunisterna 3, Jokkmokks fria demokrater (JFD) 4, centerpartiet 3, moderaterna 2, folkpartiet 2 och samernas väl 2.
PT 1978-12-20: ”Kraftverken ger Sverige miljarder men Jokkmokk får bara 10 miljoner.” Kanslichef Astor Burman är den som bäst kan berätta om Jokkmokks kommuns ekonomi.
NSD 1978-12-08: ”- Det blir hårda bud!”– Nog kommer det att bli hårda bud – en stor börda i kommunen. Det säger Gunnar Brodin, själv folkpensionär sedan ett år, om att antalet pensionärer ökar i kommunen.
NSD 1978-12-06: ”Porjus miste lönsam industri.” För nästan jämt tjugo år sedan avslutade förmannen Allan Bäckström uppstädningsarbetet efter nedläggningen av Wargöns smältverk i Porjus. Fram till juni 1958 hade smältverket varit igång sedan 1916 med några års uppehåll i början av trettitalet. Allan Bäckström var med vid omstarten 1934. Det var också Karl Ahl-ström. När dessa bägge häromdagen träffade de gamla arbetskamraterna från smältverkets-perioden Knut Olsson, Sven Motelius och Johan Zachrisson hemma hos Tor Nordstrand gick det inte att hålla tillbaka alla minnen.
NSD 1978-12-06: ”S kräver ännu kiselverk.” Socialdemokraterna i Jokkmokk vill att man bygger ett till ferrokiselverk i kommunen i anslutning till huvudorten.
NSD 1978-12-06: ”Därför valde de Porjus.” Lite bakgrundshistoria om varför man valde att bygga ett smältverk i just Porjus.
NSD 1978-11-22: ”VARGEN lockade 120 till mötet…” Museet var proppfullt, när Natur-skyddsföreningen i Jokkmokk hade sitt måndagsmöte. Det kom hundra mer personer, när det vanligtvis bara kommer ett tjugotal och det som lockade var vargen.
NSD 1978-11-15: ”BARNEN DRABBAS i Jokkmokks nedrustning.” Vikarierande kommunalrådet i Jokkmokk Bernt Larsson var nöjd när han presenterade budgetberedningens förslag till budget för år 1979. Men efter en stund reserverade han sig något. – Den är stark men de förutsättningar vi hade. Först trodde vi inte att den skulle gå, säger han. Men vi har följt verksamhetsplanen 1979-1984.
NFL 1978-11-08: ”PROTESTER mot Lundvall i Jokkmokk.” – Vi känner oss djupt kränkta av det ohederliga angrepp som riktats mot oss i NSD den 26/10 1978. Det säger styrelsen för Jokkmokkskretsen av Svenska Naturskyddsföreningen bland annat i ett öppet brev till kommunalstyrelsen i Jokkmokk där man, med tanke på den ansvarsfyllda ställning som kommunalfullmäktiges ordförande Börje Lundvall innehar, undrar om hans åsikter delas av kommunalstyrelse och fullmäktige.
NFL 1978-11-08: ”JOKKMOKKSGRUPP: Kommunalstyrelsen måste ta ställning.” Öppet brev till Kommunstyrelsen i Jokkmokk. Svenska Naturskyddsföreningens lokala krets i Jokkmokk har i flera år verkat för att initiativ skall tas till en varaktig, icke naturförstörande sysselsättning i Jokkmokk efter vattenkraftsepokens slut. Vi har haft ett starkt stöd bland många av kommunernas invånare. Vi känner oss djupt kränkta av det ohederliga angrepp som riktats mot oss i NSD den 26/10 1978.
NK 1978-11-07: ”Börje Lundvall, Jokkmokk; ”MILJÖFÖRSTÖRELSEN ETT HOT MOT VÅRT LAND”.” Debattartikel skriven av Börje Lundvall; fullmäktiges ordförande i Jokkmokk.
NK 1978-10-19: ”Ödemarksdrama i Sarek för 60 år sedan.” Kurt Kihlberg berättar i denna artikel i ord och bild om vad det var som hände Emanuel (Manne) Hofling på Pårtefjället, för sextio år sedan.
NK 1978-10-13: ”Kvikkjokk blir turistcentrum.” Kvikkjokk bör bli ett turistiskt centrum i Jokkmokks fjällvärld. Det anser Norrbottensdelegationen som hos industridepartementet begär 20 000 kr för att fortsätta en påbörjad planering med det syftet. Hittills föreslås primära åtgärder för 7,2 miljoner och en rad sekundära åtgärder varav småstugor i STF:s regi är ett förslag för 2,2 miljoner.
NSD 1978-08-31: ”Nya brandbilen invigd med stor övningsbrasa.” I går firade Porjus-brandkåren sin nya brandbil med att jämna Storlulehandelns gamla fryshus i Luspebryggan med marken. Samtidigt som man fick en välkommen övning i rökdykning och brand-bekämpning.
NSD 1978-08-30: ”Visst har Kvikkjokk framtiden för sig… … men mycket hänger på ortsbefolkningen!” Länsrådet Lars Backlund, anser att kvikkjokkborna själva kan göra mycket för sin hembygd, som under tisdagen besökte Kvikkjokk, tillsammans med tjänstemän från länsstyrelsen och representanter från Jokkmokks kommun.
PT 1978-08-30: ”Nu stundar folkfest… Omfattande regler kring årets älgjakt.” Det är folkfest på gång, i alla fall för jägare, då älgjakten i bygden rustas överallt just nu. Men det finns mycket stränga och omutbara regler, som skärps från år till år. Och hösten 1978 är intet undantag.
NK 1978-08-25: ”En turistsäsong som heter duga!” I Porjus kan man summera turistsäsongen och den har varit rekorderlig. Mätaren på hur många besökare som stannat upp i samhället är i första hand Porjus Expo. Den fina bildutställningen som samhället och kraftverkets historia som arkivkommittén ställt i ordning till expon har sedan den 21 juni kommit 9.645 besökare och det var ett rekord.
NK 1978-08-29: ”Tre sidor om byn som vägrar ge upp. NORRBOTTEN I MITT HJÄRTA. ÄN HAR INTE SISTA TÅGET GÅTT.” – Man måste slåss för samhället och vi känner att vi kan göra något åt situationen om vi får stöd från kommunen.
NK 1978-08-29: ”I Murjek är man överens: - Vi ska kämpa med näbbar och klor. Roland Persson, 72, har upplevt BYNS GLANSDAGAR.” Roland Persson, 72, har bott i Murjek i hela sitt liv. För ett och ett halvt år sedan drog han sig tillbaka från 46 år inom kommunal-politiken (vpk).
NK 1978-08-29: ”Tyckte någon måste göras.” Olle Mannberg, ordförande i Murjeks intresse-förening, tyckte att det inte hände något i samhället och att något måste göras och det var därför han var med och startade intresseföreningen i byn.
NK 1978-08-29: ”NU HÄNGER FRAMTIDEN PÅ SKOLAN.” Trots att skolstyrelsens ordförande Valter Sundqvist, berättar att det aldrig har tagits något beslut om en nedläggning av skolan. Att det bara har gjorts en verksamhetsplanering från 1980-84 och den visade en kraftig minskning av elevunderlag 1980/81. Är murjokborna oroade och både Hem och Skolföreningen och intresseföreningen kommer att kämpa hårt för att inte skolan, som idag har 16 elever och sju förskolebarn, ska läggas ned.
NK 1978-08-29: ”Jonas och Frida vill sälja gamla Gästis.” Gästis-huset i Murjek är till salu. Dess nuvarande ägare Jonas, 82 och Frida Sörlin, 72, vill gärna sälja till unga, friska initiativ-rika människor. Själva vill de flytta in i pensionärslägenhet.
NK 1978-08-29: ”Jukebox och hembakat.” Göta Fredriksson äger sedan fem år tillbaka, det 60 år gamla caféet, som är Murjeks samlingspunkt.
NK 1978-08-29: ” I Murjek är man överens: - Vi ska kämpa med näbbar och klor. NORR-BOTTEN I MITT HJÄRTA. Intresseföreningen KÄMPAR FÖR SISTA AFFÄREN.” Konsumaffären i Murjek är den sista affären som finns kvar. Också den kämpar intresse-föreningen hårt för att få behålla.
NK 1978-08-29: ”TECKNA DIN BILD AV NORRBOTTEN. NORRBOTTEN I MITT HJÄRTA. Kallt och ogästvänligt norr om polcirkeln? Anna Karin blev arg och ritade en teckning.” Anna Karin Engman, 14 år, har tillsammans med sin kamrat Katarina Eriksson ritat en teckning som visar hur söderlänningar ser på Norrbotten.
NK 1978-03-14: ”Nordiska Museet efterlyser kockor: Hur bodde man vid Messaure?” Här kommer en efterlysning! Nordiska Museet vill ha tag i kockor och kockbasar som var verksamma vid Messaure-bygget under åren 1957-1962. Läkaren, tandläkaren, polisen och skolläraren som jobbade i Messaure den tiden kan också ge sig till känna. Deras berättelser kan bli tyngdpunkten i ett forskningsprojekt om anläggarna som Nordiska Museet nu arbetar på.
NK 1978-03-14: ”Skogsarbetarna uttalar sig emot samgående.” Så länge Domänverket kvarstår som statligt verk så kan set inte utsättas för intriger från det privata storkapitalet. Det hävdar skogsarbetarförbundets avdelningar i Norrbotten i ett brev till regeringen.
NFL 1978-03-03: ”Porjus caféer – ett stycke bygdhistoria.” Pastor Lester Wikström som var intresserad av och forskade i Porjus historia berättade: ”Från kraftverksbyggets start 1910 till år 1920 var det 19 personer som sökte caférättigheter i Porjus”. Och så tillade han: ”Porjus caféers historia skulle skrivas”.
NK 1978-02-20: ”Kyrka i Jokkmokk ska göras handikappvänlig.” Jokkmokks ”nya” kyrka firar 90-årsjubileum i år och är i behov av renovering. Men nu är en efterlängtad reperation äntligen på gång.
NK 1978-01-16: ”Jokkmokks hembygdsgård. Vad ska det bli av den?” Vad ska det bli av Jokkmokks hembygdsområde? De flesta av de gamla stugorna från Pers backe vid Luleälven slokar en smula just nu.
NK 1977-01-20: ”Hembygdsföreningen i Jokkmokk frågar: - VAD SKA VI GÖRA med hembygdsgården?” Den gamla boendekulturen i Jokkmokk kommun finns delvis bevarad på Jokkmokks hembygdsområde.
NSD 1978-01-20: ”Vad händer med hembygdsgården?” Vad ska hända med Jokkmokks hemgård? Hembygdsföreningen hade kallat till ett stormöte i onsdags kväll för att diskutera om gårdens framtid. Föreningen vill uppföra en huvudbyggnad i anknytning till de hus som ligger mellan vårdcentralen och Talvatissjön. Men byggnadsnämnden har hittills sagt nej då man anser området vara för trångt för ytterligare ett hus. I stället föreslår man att de nu-varande byggnaderna ska flyttas till ett område på andra sidan Kvarnbäcken.
NK 1978-02-01: ”Dags igen för Jokkmokks marknad: 15.000 besökare orsakar problem.” Före eller efter marknaden, det är Jokkmokks tideräkning. Så bestämt har marknaden fastnat i folks medvetande att det här med nyår rinner förbi nästan obemärkt. Det har varit om inte slagsmål så en kamp till det yttersta för folk att få tag i rum i samhället. Nu är allt fullbokat, semesterbyarna fylls till sista plats och risken finns väl för att någon ändå ska tvingast gå brandvakt.
NK 1978-02-01: ”Räkna med förlust på förlusterna.” Mest arbetsfyllda kommunala nämnd i Jokkmokk varje marknad: Fritidsnämnden. Det är den som bär ansvaret. Den jobbar lika febrilt varje år trots att frörutsättningarna varje år varit detsamma: Mycket folk, fler än föregående år. 350 å 200 kronor stycket. Men årets marknad ska gå med omkring 50.000 i förlust!
NK 1978-02-01: ”Hornskeden som blev silversked – marknadens DYRGRIP tillverkas bara en gång.” Silverskeden är sannolikt marknadens dyraste och exklusivaste pryl. Lagom till årets marknad har den tagits fram och det är en modell av kände renskötaren Mikkel Utsis hornsked som finns i Jokkmokks museum. Utsi föräras med sked nr 1 och sedan medlemmarna i ”Musei-vänner” gjort sina beställningar säljs resten på marknaden. Endast 200 exemplar ska tillverkas. En gång och aldrig mer.
NK 1978-02-01: ”SKAPARGLÄDJE I SNICKARBOA.” I Piertinjaure nästan fyra mil väster om Jokkmokk efter vägen till Karats, mitt i ödemarken hittar vi dem: ”Jokkmokkssnickarna”. De kallar sig så, Mikael Segerström, 23, inflyttad från Härjedalen för flera år sedan och Anders Jonsson, 28, nyinflyttad från stockholmska Boo.
NK 1978-02-01: ”Fem röster om marknaden.” Tre kvinnor och två mäns tankar om Jokkmokks marknad.
NK 1978-02-01: ”Kommunaldirektören minns: JÄTTEJIPPOT BÖRJADE MED CARL IX 1605.” Nu har marknaden fått den omfattning att man frågar sig om det är berättigat med en sån ansamling av folk. Det har i mångt och mycket blivit ett jippo där folk mest är ute efter att tjäna pengar.
NK 1978-02-01: ”MARKNADEN FÖRR.” Bilder från Jokkmokks marknad förr i tiden.
NFL 1978-02-01: ”JOKKMOKKS MARKNAD. Rekord i år…” Från Malmö i söder till Soppero i norr kommer försäljarna till årets jokkmokksmarknad. I år talrikare än någonsin, ty fjolårets siffra på omkring 260 salustånd överträffas rejält i år. Enligt Roger Kvickström på fritidsnämnden är antalet stånd nu uppe i cirka 350.
NFL 1978-02-01: ”… men allt färre sameinslag på marknaden. ”- Även om jokkmokksborna i gemen är rätt övermätta på vintermarknadens årliga begivenheter, så tillmäter man den onekligen en viss status. Jokkmokksborna har nämligen ett ordspråk när det gäller saker och ting framåt eller tillbaka i tiden. Man talar om före och efter marknaden.
NK 1978-02-03: ”SVERIGES MESTE KNALLE – nu drar han hiskeliga historier på marknaden.” Jokkmokks vintermarknad öppnade portarna i går. Gösta Blomqvist från Vaggeryd, är en av många marknadsknallar som tar del av de många festligheterna.
NK 1978-02-03: ”Knut från Danmark blir RIDDARE AV JOKKMOKK.” Knut Storgaards blev under utsedd till Knight of Jokkmokk och fick motta en stor lappkniv.
NSD 1978-02-03: ”De drar runt på marknaden med varor på sparken: Vi får bästa kontakten utan stånd.” Makarna Kuhmunen, Susanne och Henrik tycker att de får bättre kontakt med besökarna på Jokkmokks vintermarknad, om de kör runt med sin stålspark, fullastad med sameföremål, istället för att stå stilla vid ett stånd.
NSD 1978-02-03: ”Tulle – årets ”Lady”.” Tulle Fenger, 16 år från Köpenhamn, är den yngsta Lady of Jokkmokk, som någon gång blivit utnämnd under de tjugofem år som danskarna besökt vintermarknaden i Jokkmokk.
NSD 1978-02-03: ”… men John har tappat sin kniv.” John Madsen har tappat sin kniv som han fick när han blev utsedd till Knights of Jokkmokk 1974 och nu frågar han om någon har sett den?
NSD 1978-02-04: ”Det bästa med marknaden är att få träffa all utflyttade…” Man måste ju helt enkelt åka hem till marknaden’. Roger Holmbom arbetar i Saudi-Arabien. Men sina rötter har han i Jokkmokk och till marknaden passar han att komma tillbaka.
NSD 1978-02-04: ”Silver samling imponerade.” Jokkmokks museum har valt att sprida ut sitt program inför årets vintermarknad.
NSD 1978-02-04: ”NSD rättar RÄTTELSE.” I torsdagens NSD utnämndes Tulle Fenger till nybliven Lady of Jokkmokk, men det visades vara fel, då hon redan hade fått priset sju år tidigare. Det var hennes dotter, Sös Fenger som fick utmärkelsen denna gång.
NK 1978-02-04: ”’Hishultaren’ inventarium i Jokkmokk.” John Hilmersson från Hirshult har varit med länge på Jokkmokks vintermarknad och säljer sina korgar för 27:e året i rad.
NK 1978-02-10: ”Konsthantverk med kvalitet och finess.” 600 besökare kom och beundrade konsthantverksutställningen som Medborgarskolan i Vuollerim, satt ihop. Med ett hundratal ihopsamlade alster från 21 studiecirklars verksamhet.
NK 1977-11-17: ”NU SKA DET BYGGAS I JOKKMOKK. Vårdcentralen och Kaitugården byggs ut.” Vårdcentralen och Kaitugården byggs ut i Jokkmokk och kommer att skapa trettio nya arbetstillfällen.
NK 1977-09-30: ”Konstklubbar till Jokkmokk.” Konstföreningen vid Luleå lasarett och länsstyrelsens konstförening besökte Jokkmokk för att titta på just deras konst.
NSD 1977-09-13: ”PORJUS 1910 – spännande utställning om pionjärepoken.” Porjus kring 1910. En – åtminstone i efterhand – spännande tid för de vattenrallare och järnvägsbyggare som från intet byggde upp samhället Porjus vid stranden av Stora Lulevatten. Anledningen var att nu skulle vattenkraften exploateras i stor skala.
NSD 1977-07-13: ”MINNS MED VEDMOD 50 ÅRS SOPTURER.” En epok i Porjus historia har gått i graven. Från 1924 hade man samma firma – Öhmans åkeri – skött all sophämtning i samhället, men från och med 1 juli har en annan entreprenör övertagit uppdraget. Bröderna Evert och Ernst Öhman - minns med vemod hur sophämtningen hela tiden varit ryggraden i åkeriets ekonomi.
NK 1977-09: ”Annas tankar blir radioprogram. Samtal ute i torpet.” 84-åriga Anna Sandling, i Sastas, fyra mil öster om Jokkmokk är en riktig krutgumma. Om somrarna bor hon ensam i ett torp, långt inne i vildmarken med djuren runtomkring sig som sitt enda sällskap.
NSD 1977-03-12: ”Marknadsfolket kom till museet.” 5 000 personer besökte Jokkmokks museum under de tre marknadsdagarna i början av februari. De omsatte 40 000 kronor i entréavgifter och olika inköp.
NSD 1977-02-08: ”- Folk blir inte mätta av sippor och bäckporl.” Insändare angående demonstrationer på årets Jokkmokks vintermarknad.
DN 1977-02-04: ”Sametåg krävde meningsfulla jobb.” Invigningen av den 372:a vinter-marknaden i Jokkmokk var inte som den brukar vara. Den inleddes med demonstrationståg och protester av nära 200 samer och naturvårdare som såg ett tillfälle att rikta upp-märksamheten på sina problem just vid den traditionella marknaden.
NK 1977-02-07: ”Mindre tingel-tangel på årets marknad som drog 13.000 besökare.” Årets vintermarknad i Jokkmokk är nu över och det blev succé igen, med beräknat 13.000 besökare.
NSD 1977-02-03: ”DANSKEN SOM ÄLSKAR VINTERN I JOKKMOKK: Till marknaden för 25:e gången!” Konstnären Gitz Johansen från Danmark, kommer även i år till vinter-marknaden i Jokkmokk. Det gör han för tjugofemte året i följd. Samtidigt ökar efterfrågan bland danskararna på resor till Jokkmokk. De vill vara med de tre dagar då hela samhället lever upp.
PT 1977-02-07: ”Marknaden i Jokkmokk inte sig lik trots samebröllop och ”tingeltangel”. Demonstration mot planerat kraftverksbygge.” Jokkmokk marknad, 1977 års upplaga och den 372:a i ordningen blev historisk. Inte bara för att samhället blev mer än fullsatt under marknadsdagarna och att vädrets makter visade sig från sin bättre sida. Samer och miljö-aktivister tog nämligen tillfället i akt att visa sitt missnöje mot bland annat det planerade kraftverket vid Tjekkovare i Sitojaure.
NSD 1977-02-07: ”Jokkmokks marknad nu en miljonaffär.” Den 372:a vintermarknaden i Jokkmokk är över för den här gången. På fritidskontoret räknar man med att 13.000–15.000 personer besökt Jokkmokk. Under lördagen nåddes kulmen. Marknadsplatsen var helt igen-korkat av besökare. Kommersen gick enligt de 300 försäljarna bra. Samtidigt konstarterar man att Jokkmokks vintermarknad börjar handla om affärer som överstiger en miljon kronor.
NK 1977-02-05: ”VARG REKORD i folkvimlet en attraktion på artat jippo! VARG I JOKKMOKK! Till salu för 7.000 kronor.” Varg på marknaden! Uppstoppad givetvis men svensk till mångas förfäran. Ulven är totalt fridlyst i Sverige och det här exemplaret sköts i fjol. Inte undra på att vän av lag och ordning går och sneglar lite konfunderat på den stelt ginande vargen.
NK 1977-02-05: ”Jokkmokkskonst på utställningar.” Konstnärer ställer ut sin konst under de tre marknadsdagarna i Jokkmokk.
NSD 1977-02-04: ”Lorf tog ledningen.” Under vintermarknadens första dag, tog lapphunden Lorf täten för samernas protestmarsch genom Jokkmokk.
NSD 1977-02-04: ”Första dagen på marknaden blev Lises och Gitz’.” Lise Pfug från Köpenhamn bestämde sig att åka till Jokkmokk för att titta på den samiska kulturen och lappmarknaden.
NSD 1977-02-04: ”Här finns allt från vargskinn till korv.” Frans Teilius, Jokkmokk, gammal skinnhandlare, gick omkring och försökte sälja marknadens enda vargskinn. ”Korv-Inga”, som egentligen heter Inga Eriksson, sålde korv för fyrtionde året i rad. Sameslöjd och krimskrams fanns förstås och det kom bra med folk trots kylan.
NK 1977-02-04: ”’De vill lura dig’.” Inte bara samerna protesterar på Jokkmokks marknad. Aktionsgruppen ”Inte en droppe till” påminner om omistliga värden som kan spoileras.
NK 1977-02-04: ”-Tjååkivaarats heter det.” – Nej till Tjååkivaarats och stopp för utbyggnad i alla sjösystem i Jokkmokks kommun.
NK 1977-02-04: ”- RENNÄRINGEN OFFRAS. TILLFÄLLIG SYSSELSÄTTNING. Ett bestämt nej till vattenkraftutbyggnad.” Hade samer och miljöaktivister kunnat slå näven i bordet i Jokkmokk i går hade smällen minsann fått marknadsstånden att darra. Det skulle ha varit det bestämdaste nejet någonsin från dessa grupper mot fortsatta utbyggnader av vattenkraften i kommunen.
NK 1977-02-04: ”- Det blir rekordstor marknad i år.” Frans Teilius, 65, är en av de få som sysselar med hudar. Köper och säljer skinn och uppstoppade fåglar sedan 1928. Han gick ut hårt på torsdagsmorgonen, begärde 400 kronor för ett rävskinn på Jokkmokks 372:a vinter- marknads första dag.
NSD 1977-04-02: ”Han vägrar KÖRA SIN RENRAJD.” Renägare Henrik Kuhmunen, Jokkmokk, och hans fem söner ställer inte upp till årets vintermarknad med sin renrajd. Det är en protest mot att kommunens styrande krävde att man bygger ett kraftverk uppe i Sitojaur Tjekkovare. – Jag har ingen lust att hjälpa människor som försöker driva bort oss från de betesmarker vi har där uppe, säger Kuhmunen.
PT 1977-02-04: ”Historisk demonstration i Jokkmokk.” En historisk demonstration genomfördes under första dagen av Jokkmokks 372:a vintermarknad på torsdagen. Det var ca 150 samer som protesterade mot kommunens politik och Vattenfalls planer på ytterligare utbyggnad av Sitoälven strax söder om Sarekmassivet.
NSD 1977-02-04: ”Historisk samedemonstration.” – Även vi kräver sysselsättningstrygghet! Lapphunden Lorf – som bar på plakatet med den ovanstående lydelsen – ledde tillsammans med sin husse, Nils Walkeapää, samernas protestdemonstration på den första marknadsdagen i Jokkmokk. Det var en historisk demonstration. Cirka 150 samer hade mött upp vid folk-högskolan för att uttrycka sin protest mot kommunens och andra myndigheters politik för första gången.
NSD 1977-02-02: ”Välkommen till JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 3-4-5 FEBRUARI 1977.” Programinformation inför årets Jokkmokks vintermarknad.
NSD 1977-02-02: ”JOKKMOKK i veckan.” Lars G Pehrsson skriver lite om Jokkmokk marknad förr och nu.
NSD 1976-12-27: ”Ville byta namn på Jokkmokks kyrka.” Anders Spiik, Jokkmokk vill döpa om Jokkmokks gamla kyrka till ”Talvatiskyrkan”.
NK 1976-12-06: ”Gamla kyrkan invigd. Gammelkyrkan återinvigd i Jokkmokk: - Små enkla kyrkor behövs.” Igår återinvigdes Jokkmokks gamla kyrka av biskop Stig Hellsten.
NK 1976-12-03: ”Kulturen sitter trångt i Jokkmokk.” Kulturen sitter trångt i Jokkmokk! Kommunfullmäktige väntas spola nästan hela anslaget till inköp av böcker till biblioteket nästa år. Det blir inte en enda nyutkommen volym i hyllorna.
NSD 1976-11-30: ”Samefärger i NYGAMMAL INREDNING.” Gamla kyrkan i Jokkmokk från 1754 har eldhärjats och förstörts två gånger, år 1941 och 1972. Då den nu byggs upp för tredje gången har man gjort allt för att hindra en upprepning. – Vi har byggt in ett tekniskt fulländat larmsystem. Gamla kyrkan skall inte brinna ned någon fler gånger, säger kyrko-rådets ordförande Verner Bodin.
NSD 1976-11-30: ”Biskopen inviger.” Den Gamla kyrkan i Jokkmokk kommer att invigas av Stig Hellsten, Luleå.
NSD 1976-11-30: ”Massor av gåvor.” Många gåvogivare från både in- och utlandet har gjort det möjlig att den Gamla kyrkan i Jokkmokk kunde åtteruppföras.
NSD 1976-11-30: ”Gamla kyrkan – här är den tredje gången!” Gamla kyrkan invigdes nu på söndag. Kyrkans interiör går i blått, rött och gult, de samiska färgerna, och Gamla kyrkan i Jokkmokk förknippas också just med samisk kultur. Men så var det inte från början. Då Gamla kyrkan invigdes för 222 år sen räknades samerna inte ens i befolkningstalet!
NSD 1976-12-06: ”MAN UR HUSE NÄR KYRKAN INVIGDES.” I april månad 1972 eld-härjades Jokkmokk gamla kyrka. Nästan fyra år senare var återuppbyggnadsarbetet klart och den gamla helgedomen kunde på nytt återinvidas. Det skedde på söndagen av biskop Stig Hellsten.
NK 1976-12-08: ”Varpan var från Gammelstads väveri.” Det var Gammelstads Handväveri som vävt den vepa som Jokkmokks gamla kyrka fick i gåva till invigningen på söndagen.
NK 1976-11-02: ”KYRKAN I ALLAS HJÄRTAN.” Gammelkyrkan i Jokkmokksbornas hjärta! Nu öppnas den snart igen, den helgedom som mer än något annat förknippas med Jokkmokk och dess samiska kultur.
NSD 1976-08-25: ”HITTADE SKELETT UNDER GRÄVNING!” Under grävningar av Va-nätet i tisdags i Vuollerim, hittade man ett skelett på tre meters djup. Och nu undrar man om det rör sig om ett människo- eller djurskelett?
NK 1976-08-26: ”Det var ett djurskelett.” Skelettdelarna som hittats i Vuollerim, i går, kommer från ett djur, det fastsälldes i onsdags, efter en närmare granskning.
NSD 1976-08-02: ”Han kan allt om maskinerna – som nu blivit museiföremål.” Nisse Johansson, maskinist i Porjus, kan det mesta om de gamla maskinerna i Porjus kraftstation från 1914.
FI 1976-07-23: ”Rallarbarack blev kyrka!” Lite bakgrundshistoria om rallarbaracken som blev kyrka i Porjus.
NK 1976-07-05: ”Folkfest och rallarhistorik.” Både barn och vuxna njöt av ”Porjus dagen” på söndagen, som anordnades för första gången.
NSD 1976-04-30: ”LÄNSNYTT i korthet. Lars Pirak fick kulturstipendium.” Konstnären Lars Pirak och museiintendenten Hans Andersson har utsetts till 1976 års kulturstipendiater i Jokkmokk. De får dela på prissumman 5.000 kronor.
NFL 1976-04-30: ”Pirak och Andersson kultyrstipendiater.” Konstnären Lars Pirak och museiintendenten Hans Andersson har utsetts till 1976 års kulturstipendiater i Jokkmokk. De får dela på prissumman 5.000 kronor.
NFL 1976-04-01: ”Prästrapport om armod och svält i Porjus.” Vägbygget Porjus-Jokkmokk år 1923. Där vägen svänger ner mot Luleälvsbron, har man på en stenpelare en gjutjärnsplatta med den smått majestätiska inskriptionen: Norrlands Statarbeten 1921-23 (det var nödhjälps-arbete). Om detta vägbygge handlar detta bidrag till Ur mitt Fotoalbum från Tor Nordstrand i Porjus. Fler kan deltaga i denna vår spalt. Sänd text och bilder under adress: Ur mitt Fotoalbum , Norrskensflamman, Box 62, 951 21 Luleå. Ange gärna om fotot skall returneras.
PT 1976-04-24: ”JOKKMOKKS KYRKA.” Riksantikvarieämbetet har med vissa förbehåll och anvisningar godkänt förslaget till inredning i Jokkmokks gamla kyrka. Förslaget omfattar armatur, kors, kapphylla, inredning i sakristia och på läktaren samt färgsättning.
Mnt 1976-03-13: ”Marknad i Jokkmokk hektisk aktivitet dygnet runt.” Det är trångt vid bord i Centralkaféet i Jokkmokk. Klädhängaren i hörnet sväller och putar av upphängda kläder, anoraker och täckjackor. Här och där vid borden lyser det i klart rött och gult från färgbanden i samernas koltar. Försäljarna talar om vädret och om dagens affärer. Renskötarna språkas vid på mjuk, melodisk samiska.
NK 1976-02-06: ”FRÅN INKARIKE TILL SAMELAND… ALLT ÄR SIG LIKT på markna’n i Jokkmokk.” Så var det åter dags för årets vintermarknad i Jokkmokk, den 371:a i ordningen.
NK 1976-02-06: ”Här är dom igen – Jokkmokksgruppen.” Minns ni Jokkmokks-gruppen? Den lilla konstnärskoloni som etablerades i Jokkmokk 1964 av eldsjälen Cai Poulsen.
NK 1976-02-07: ”Solen gör sitt inträde och kvicksilvret stiger. UPPLAGT FÖR PUBLIKREKORD.” Nu är det upplagt för publikrekord igen vid Jokkmokks marknad. Det brukar vara så när temperaturen stiger till minus 12 grader och solen gör sitt inträde över Jokkmokk.
NK 1976-02-09: ”Folkhavet trängde ut renrajden på sjön.” Med risk för att verka tjatig kan man nog än en gång slå fast att Jokkmokks marknad blev en succé. Långt mer än 10.000 människor torde ha angjort samhället under tre dagar. Vädret på lördagen var strålande, som gjort för marknadsfesten.
NK 1976-02-13: ”Här är flera bilder från marknaden.” Bilder från årets vintermarknad i Jokkmokk.
NSD 1976-02-05: ”2.000 människor första marknadsdagen. Indianska ponchos årets fluga.” Den traditionella vintermarknaden i Jokkmokk började igår. Omkring 2000 personer lockades till marknadsgatorna i den tjugofemgradiga kylan. Som vanligt var inledningsdagen lugn. Kommersen kommer inte igång riktigt första dagen. Utbudet är blandat liksom besökarna. Många långväga gäster blandas med samer, köpmän och turister.
NSD 1976-02-07: ”Den ”värmen” kom lagom till Jokkmokk.” Under andra dagen av vinter-marknaden i Jokkmokk, blev det en stor folkfest. Det milda vädret hade en betydande roll för den sextusen stora folksamlingen under fredagen.
NSD 1976-02-07: ”Danskar i kö…” Danskarna tycker om vintermarknaden i Jokkmokk, fyrtiofem lyckliga resenärer kom med i år, och för varje år ökar efterfrågan att få besöka vintermarknaden i Jokkmokk.
NSD 1976-02-07: ”Han hoppar av.” Birger Carlson, berätta att årets vintermarknad kommer att vara hans sista. Det är han som håller i trådarna för organisationen av marknaden.
NSD 1976-02-13: ”15.000 besökte rekordmarknad.” Årets vintermarknad i Jokkmokk är över och under de tre dagarna kom 15.000 besökare.
NK 1976-02-04: ”Marknaden sväller för varje år som går – VISST KAN DU GÖRA FYND MITT I ALLT KRIMS-KRAMS.” Marknad i Jokkmokk igen! Det är förstås samtalsämnet i samhället just nu. Det heter inte före eller efter nyår i Jokkmokk. Nej, man talar om före och efter marknaden. Skulle någon till äventyrs ha tappat räkningen så kan vi meddela att marknaden fyller 371 år. Det var kung Calle IX som 1605 beslutade om fasta marknadsplatser ibland annat Jokkmokk.
NK 1976-02-04: ”SVETSAREN SOM BLEV TENNSMED.” Efter tolv år som svetsare sadlade trettiosexåriga Börje Westin om till tennsmed.
NFL 1976-02-04: ”Allt större försäljarintresse för Jokkmokks Vintermarknad.” När flaggorna kl. nio på torsdagsmorgonen går i topp på Stora torget och Storgatan i Jokkmokk, har den traditionella vintermarknaden öppnats för 371: a gången. Och mängder av arrangemang under fyra dagar väntar besökarna, alltifrån religiösa morgonböner, gudstjänster och laestadianska samlingar till så värdsliga ting som konstutställningar, kraftverksvisningar, renrajder och svängom på dansgolvens bräder.
PT 1976-01-09: ”En skogens son berättar (5). Djurplågare varnades… ”Vi hafva fullt upp vad kroppen behöver men ej någon kvinna”. ”Näst sista avsnittet ur Olof Bomans dagbok om livet i Jokkmokksskogarna vintern 1900, som skildrar ett par veckor i mars, då våren är antågande och hemresan inte är särskilt långt borta.
PT 1976-01-17: ””En skogens son berättar (6).”En lappgubbe skall uppäta stoftet efter Westins märr”.” Sista avsnittet ur Olof Bomans dagbok om livet i Jokkmokksskogarna vintern 1900, som skildrar ju med vårens ankomst, hur Olof Boman från Brattfors och hans arbetskamrater gjorde sig bredda på att lämna skogen för att äntligen få återse sina kära där hemma efter flera månaders frånvaro.
NSD 1976-02-04: ”VÄLKOMMEN TILL JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 5-6-7 FEBRUARI 1976.” Program info inför årets vintermarknad i Jokkmokk den 5-7 febr. 1976.
PT 1975-12-29: ””En skogens son berättar (3).”NU GÅR VI I SÄNG OCH LÅTER LUSEN FÅ MATEN.” Tredje delen i artikelserien om Olof Bomans dagbokanteckningar, som skildrar det hårda livet i och runt en skogskoja vintern 1900.
PT 1976-01-03: ””En skogens son berättar (4).”… här lefver vi hurrans glada dagar”. Fjärde delen i artikelserien om Olof Bomans dagbokanteckningar, som skildrar det hårda livet i och runt en skogskoja vintern 1900.
PT 1975-12-06: ””En skogens son berättar (1).”De har hittat ett renkreatur som är rivet av en varg…” Första delen i artikelserien om Olof Bomans dagbokanteckningar, som skildrar det hårda livet i och runt en skogskoja vintern 1900.
PT 1975-12-19: ””En skogens son berättar (2). Magen rågad av ärter och palt – ni må tro att det smäller…” Andra delen i artikelserien om Olof Bomans dagbokanteckningar, som skildrar det hårda livet i och runt en skogskoja vintern 1900.
NK 1975-12-13: ”Nationalparksmuseum mål för naturskyddare.” Vid premiärvisningen av vildmarksskildraren och fotografen, Edvin Nilssons nya stillfilm om Muddus nationalpark, passade upphovsmannen på att bana väg för tanken om en stängare bevakning och större påverkan av miljöplanering av Jokkmokks kommun i framtiden, då en lokalkrets av Svenska Naturskyddsföreningen bildats i samhället.
NSD 1975-12-15: ”Vildmarksmuseum önskas i Jokkmokk.” Förespråkare från Svenska Naturskyddsföreningen bildade en lokalkrets under onsdagskvällen. De vill att man ska sluta exploatera deras sista orörda vildmark, men samtidigt att ett vildmarksmuseum inrättas.
NK 1975-11-05: ”STILLA DAGAR I KVIKKJOKK.” Eva Thomell, är Skånetjejen som bestämde sig för att slå sig ned i Kvikkjokk och som gjorde det med besked.
NK 1975-11-05: ”Stark kyrkbudget. Lappkyrkan försenas.” Jokkmokks-borna kan pusta ut. Kyrkan späde inte på den chockhöjning av skatten som den borgerliga kommunen tog för någon tid sedan. Kyrkoskatten förblir 1:35 och då blir den sammanlagda utdebiteringen i Jokkmokk 28:15. Det är i stället en stark budget kyrkan presenterar. Det tycker kyrko-fullmäktiges ordförande, Wener Bodin (s), som på fredagen ledde ett fullmäktigesammanträde som annars diskuterade flera viktiga ting på kyrkofronten.
NK 1975-12-23: ”Hur ska gamla kyrkan finaniseras?” När kyrkofullmäktige på fredagen hade sammanträde i Jokkmokk meddelade ordföranden att man nu kan skönja en invigning av den återuppförda gamla kyrkan i samhället.
NK 1975-07-11: ”Hans Andersson är glad i dag: JOKKMOKK FÅR ETT NATIONAL-PARKSMUSEUM.” I Jokkmokks kommun finns de stora nationalparkerna Padjelanta, Sarek, Stora Sjöfallet och Muddus. Som ett komplement för alla vandrare i dessa intressanta marker har länge funnits planer på ett nationalparksmuseum i Jokkmokk. Nu tycks äntligen något konkret hålla på att hända.
NFL 1975-07-11: ”Jokkmokks museum byggs ut med nationalparksavd?” Planerna på ett nationalparksmuseum i anslutning till Jokkmokks museum har redan funnits länge. I höst väntas ett sammaträde hållas med Jokkmokks kommun, landshövdingen, Domänverkschefen och Naturvårdsverket. Man skall då dra upp riktlinjerna för det fortsatta arbetet.
NK 1975-07-04: ”Jokkmokksutställningen: DEN PASSAR PÅ SOPTIPPEN!” Insändare angående utställning som sattes upp på Jokkmokks museum sommaren 1975.
NK 1975-07-04: ”- Utställningen riktar sig mot beslutsfattarna!” Svar på insändaren under Fria Ord ”Jokkmokksutställningen: Den passar på soptippen!” i Kuriren den 4 juli 1975.
NK 1975-06-07: ”Kraftstationen håller på att bli ”rikskändis” PORJUS KRAFTSTATION.” Hans Eklund och Tor Nordstrand är ”Porjusgubbarna” som reser omkring med Porjus Expo och gör samhället till ”rikskändis”.
LAND 1975-04-18: ”Solen – och älvarnas framtid. Ivar Peterson i Norrbotten.” Jag undrar hur många människor söder om Dalälven som vet hur besatt vacker en soluppgång kan vara över Norrbotten i mars? Att tro att dagsljuset däruppe då alltjämt är en strimma skymning mitt på dan är att leva på en lögn. Många – alltför många – gör det
DN 1975-02-09: ”Jokkmokks marknad: Visst är det kommersiellt men samekulturen tar över.” Dagens Nyheters bilaga om Stockholms nöjesliv har just landat i Jokkmokk, jojo. Själva valde vi att stanna på Jokkmokks marknad denna lördag. För 370:e gången äger den rum i Jokkmokks city. • I år med publikrekord 40 000 besökare när torsdag, fredag och nästan lördag gått. • Ståndrekord. 250 försäljare på denna fria marknad utan momsinblandning har pressats in med skohorn. Många fick inte plats. • Värmerekord. Bara 4-5 minusgrader. När det brukar vara -25 till -35 grader. • Och en dansk har betalt 7 000 kronor för ett björnskinn.
NK 1975-02-05: ”DAGS IGEN.” Nu är det dags igen för Jokkmokks marknad igen, för 370:e året i rad.
NK 1975-02-05: ”Årets marknad störst hittills.” Aldrig förr under Jokkmokks-marknadens 370-åriga tillvaro har så mycket folk varit aviserade hit i förväg. Det berättade jägmästare Bengt Edholm, Turistnämndens ordförande som även basar för den stora marknaden. Alla hotell, skolor, Notuddens campingplats, Polcirkelns fiskecamp, ja till och med i Vattenfalls hus i Messaure ligger det fullt med folk.
NK 1975-02-05: ” Handeln med skinn dominerade förr.” Skohandlaren G.E. Wiklund, som har övertagit den gamla skoaffären på Porjusvägen efter sin far, berättar att marknaden i Jokkmokk har helt ändrat karaktär mot förr.
NFL 1975-02-05: ”Köpte tennplåt på prov. Nu har han 29 anställda.” Tennet har kommit för att stanna. Nysilvret är nästan borta. Efter guldsmedsbranschens nödår i början på 60-talet slog det helt om. Den som kanske mest av alla norrbottningar märkt detta är Sigurd Åhman i Jokkmokk.
NSD 1975-02-05: ”Åhmans byggde ut och gav unga jobb.” AB Sigurd Åhman i Jokkmokk – företaget som ständigt växter ur kostym. Nyligen har en helt ny tagits i bruk – med Ams hjälp har en ny byggnad iordningsställts. Produktionen (Jokkmokkstenn) och antalet anställda ökar. – Men vi får inte bli för stora, säger Sigurd Åhman, direktören. Ett renodlat hantverks-företag får inte bli för stort.
NSD 1975-01-21: ”Vintermarknaden slår alla rekord?” Det verkar som årets vintermarknad kommer att slå alla rekord, för redan nu är nästan alla marknadsplatser fullbokade och det återstår bara några fåtal.
NSD 1974-08-27: ”Statlig älvutredare i Norrbotten för att höra åsikter för och emot.” Under en studieresa fick Sören Ekström, utredare av framtida vattenkraftutbyggnader i norra Norrland, frågan om han tror att Kalix älv kommer att byggas ut?
NK 1974-05-07: ”Jokkmokk få ett nationalparksmuseum?” Planerna på ett nationalparks-museum i Jokkmokk tog på måndagen ett gott steg närmare ett förverkligande. Då tillsatte kommunstyrelsens arbetsutskott en utredningsgrupp på fem personer som skyndsamt ska föra upp museet skulle i så fall bli det enda i sitt slag i landet och unikt i Norden.
NK 1974-04-16: ”Bredare stöd åt konstnärer i Jokkmokk.” Skolkamrer Margit Danielsson i Jokkmokk, har skrivit en skrivelse som är ställd till kulturnämnden att hon vill ha bredare stöd åt konstnärerna inom Jokkmokks kommun.
NK 1974-02-11: ”SYSTEMET LÄNSADES!” Trots att spriten tog slut i lördags i Jokkmokk och att man tvingades skotta fram marknadsplatsen, var årets vintermarknad mycket lyckad.
NK 1975-02-10: ”JOKKMOKKS MARKNAD – REKORD FÖRSTÅS!” Så är den över - den 370:e Jokkmokks marknad. Och naturligtvis talas det om publikrekord.
NSD 1974-02-09: ”Ren (a) adeln på marknaden.” Danskarna är som vanligt på plats i Jokkmokk och även i år har man utnämnt Lady, respektive Knight of Jokkmokk. Tove Eltzholtz och John Madsen, båda från Köpenhamn.
NSD 1974-02-09: ”… men inte bara marknadsgyckel.” Vintermarknaden i Jokkmokk handlar om så mycket mer än försäljningsstånd och marknadsbesökare. Kulturutbudet var ett av det största på många år. Sameorkestern från norska Kautokeino och sånggruppen Dadno Gaddi Ruarat, även de från Norge, var en av attraktionerna.
NK 1974-02-09: ”MÖTENAS MARKNAD – och för många betyder det ett jätte-håll-i-gång.” Enligt experterna har det aldrig varit så här fullt med folk någon gång tidigare under en marknadsfredag. Trots dåligt väder var det inget fel på stämningen, med hjälp av färg, musik och dans.
NK 1974-02-08: ”Marknaden nu igång – men var finns renarna?” Renhärken ”Jokke” är den enda renen i ”renraiden”, när den 369:e vintermarknaden öppnades under torsdagen.
NSD 1974-02-08: ”Uppstoppade renar på nästa marknad?” Renhärken ”Jokke” är den enda renen i ”renraiden”, när den 369:e vintermarknaden öppnades under torsdagen.
NK 1974-02-08: ”Nu är det dags igen – Jokkmokks marknad började för 369:e gången.” I morgon är det dags igen för Jokkmokks vintermarknad, för 369:e gången.
NK 1974-02-08: ”Minns ni när gamla kyrkan brann 1972? Snart är den nya färdigbyggd.” En av Jokkmokks mest välkända siluetter sveptes bort i en förödande brand den åttonde april 1972. Gamla kyrkan ödelagdes. Det var samhällets äldsta byggnad – ett konstverk. Helgedomen kallades också ”lappkyrkan” och den blev 219 år. Kyrkan, som också var marknadsmedelpunkt, är på väg att ersättas i sitt urspungliga skick.
NK 1975-02-08: ”HÖR UPP GOTT FOLK! – överallt hörs de munviga utroparna och ingen står emot den mördande reklamen.” Årets vintermarknad i Jokkmokk har dragit igång och kommersen går för fulla muggar.
NSD 1975-02-07: ”Vilket folk!” Mette Birkedal, 20, (bilden), konststudent från Danmark på genomresa, var inte bara här för marknadens skull, utan hon tycker även om människorna här uppe.
NSD 1975-02-07: ” Vilken mössa!” Lars-Göran ”Snaggen” Hugosson (bilden), var inte den enda som hade en mössa gjord av tolv tvättbjörnssvansar, på marknadsplatsen, men han drog i alla fall till sig uppmärksamhet.
NSD 1975-02-07: ”Det jubileet tänkte ingen på i Jokkmokk. MARKNADEN JÄMNA ÅR.” Jokkmokks marknad och därmed också samhället, fyller i år jämna tiotal år. Men på marknadens öppningsdag i går, torsdag, märktes inget särskilt. Och det är klart, är man hela 370 år så väntar man nog ynkliga trettio år till innan det blir något kalas. Likheterna med marknaderna i början av 1600-talet är naturligtvis få, men det är inte enbart som tradition marknaden har en funktion att fylla fortfarande. I dag fungerar den som lekstuga för barnen, försörjningskälla för kringresande och lokala affärsmän och dessutom ger marknaden samerna en chans som skyltfönster för kultur och konst.
NSD 1975-02-07: ”Rekordpublik första dagen!” Vintermarknaden i Jokkmokk som inleddes på torsdagen, samlade något av en rekordpublik. Säkra bedömare beräknar att omkring 5.000 personer besökt marknaden första dagen. Det är en siffra som betydligt överstiger noteringarna från tidigare år. Första dagen brukar vara lugn.
NK 1975-02-07: ”De är verkligt långväga gäster på marknaden. Christian och Birthe kom ända från Saudi-Arabien.” Henrik Kuhmunen, 66-årige same berättar att han känner sig som en kung på marknaden, när han tioårsjubilerar med sin renrajd på årets vintermarknad i Jokkmokk.
NK 1974-02-06: ”VÄLKOMMEN TILL JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 7-8-9 FEBRUARI 1974.” Marknads- program inför årets Jokkmokks marknad.
NK 1974-02-06: ”Så här gick det till förr i tiden när man åkte till Jokkmokks marknad.” Johan Märak, renskötardrängen från Lilla Lillselet som via korresponsstudier, folkhögskola och universitet blev präst i Jokkmokk 1969, skriver i den här berättelsen om gamla tiders färder till vintermarknaden i Jokkmokk.
NFL 1974-01-29: ”Kulturnämnden i Jokkmokk har haft premiärmöte.” Den nyfödda Jokkmokks Kulturnämnd har haft sitt första sammanträde i museet. Till vik. biblioteks-förståndare i Vuollerim utsågs Inga-Britt Blind.
NK 1973-12-10: ”Första ”marknadsståndet” är nu på plats i Jokkmokk.” Postverket är först på plan inför Jokkmokks vintermarknad i februari näst år.
NSD 1973-11-01: ”JOKKMOKKS MUSEUM kommer under den 368:e marknaden i Jokkmokk 1-3 februari 1973 att bjuda på ett rikhaltigt program.” Marknadsprogram på Jokkmokks museum inför årets vintermarknad.
NK 1973-09-29: ”Jokkmokks-apoteket donerar unik semekonst till museet.” ”Apoteket öppnades i måndags för allmänheten sedan det förut vederbörligen afsynats och af medicinal-styrelsen godkänts. Vid afsyningen befunnos alla anordningar tillfredsställande för ett lappmarknadsapotek. Lokalerna äro stora och rymliga och allt som sagt i gott skick”.
NK 1973-08-01: ”Folkhögskolan får en unik donation?” Den avlidne författaren och konstnären Frederik de Graafs fru Nancy är beredd att överlåta en mycket unik donation, till samernas folkhögskola i Jokkmokk.
NK 1973-07-06: ”Så gör man om Harsprånget till LANDETS STÖRSTA KRAFTVERK!” Illustration som visar kraftstationen Harsprånget och hur det ska byggas ut nästa år.
PT 1973-02-05: ”Publikrekord i Jokkmokk. Jokkmokks marknad samlade 10.000 personer.” Det har varit trångt i Jokkmokk under veckoslutet. Då hölls nämligen den traditionella marknaden. Den 368:e i ordningen. Människor från hela länet, landet och t o m från utlandet fanns på plats för att uppleva marknadslivet. Den milda väderleken bidrog till en stor publik-tillströmning. Mer än 10.000 personer har under marknadsdagarna, som avslutades på söndagen, besökte Jokkmokk.
NSD 1973-02-03: ”Rekordmarknad i Jokkmokk. Tacka mildvädret för det! En lady inte nog.” Nu ryker marknadsrekordet i Jokkmokk all världens väg. Fredag, den andra marknadsdagen, räknade man in över 6.000 besökare. Den 368:e vintermarkanaden beräknas därmed passera 20.000-strecket. I dag lördag kommer den verkliga folkvandringen att ske till Jokkmokk. Fjolårets siffra låg på 10.000 besökare.
NSD 1973-02-03: ”Vem slog till mig?” Under fredagen fick en marknadsbesökare sin mössa avslagen och eftersom mannen i fråga inte visste vem som var den skyldige, började han för säkerhets skull mucka gräl med flera personer i närheten.
NSD 1973-02-03: ”Det gick inte stanna hemma i Köpenhamn.” Max Eltzholtz, direktör från Köpenhamn, trodde inte att han skulle kunna vara med på årets vintermarknad i Jokkmokk. Men längtan blev för stor, han bokade biljett via SAS och hyrde bil i Luleå. För att på torsdagen vara på plats i Jokkmokk, återförenad med sin fru, Tove.
NK 1973-02-03: ”Nyktra och glada marknadsbesökare.” Årets besökare på den 368:e vintermarknaden i Jokkmokk var nyktra och glada.
NSD 1973-02-02: ”Milt marknadsväder lockade ut besökare.” Det milda vädret lockade många besökare på årets första marknadsdag i Jokkmokk.
NSD 1973-02-02: ”Marknaden.” En kort text om Jokkmokks marknad av signaturen G.B.
NK 1973-02-02: ”MARKNADEN. Försäljarna gladast. Behövde inte vantar.” Det milda vädret lockade många besökare på årets första marknadsdag i Jokkmokk.
NK 1973-02-02: ”Dags flytta till centrum.” Köpmännen Sigurd Åhman och Per-Hugo Viklund vill tillsammans med fotografen Kurt Wästfelt flytta marknaden till Jokkmokks centrum.
NFL 1973-02-01: ”Flaggan i topp för 368:e markna’n.” Klockan nio på torsdagsmorgonen flaggade man för den 368:e marknaden i Jokkmokk, som snart skulle öppnas.
NFL 1973-01-31: ”Jokkmokks Marknad bjuder på ett digert program.” På torsdag startar den traditionella vintermarknaden i Jokkmokk, med alla sina evenemang som pågår i tre dagar och avslutas på söndag.
PT 1973-01-31: ”VÄLKOMMEN TILL JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 1-2-3 FEBRUARI 1973.” Årets marknadsprogram inför Jokkmokks vintermarknad.
NFL 1973-01-31: ”VÄLKOMMEN TILL JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 1-2-3 FEBRUARI 1973.” Årets marknadsprogram inför Jokkmokks vintermarknad.
NK 1973-01-31: ”Året runt finns i huvudet ”bara” MARKNAD – men först vid juletid vet man: ALLT KLART.” Jokkmokks vintermarknad är på intåg, för 368:e året i rad.
NSD 1972-12-27: ”Gamla kyrkan byggs upp igen.” Efter långa debatter vid kommun-fullmäktiges sammanträdde i måndags, tog man bl.a. beslutet att Jokkmokks gamla kyrka ska återuppföras.
NSD 1972-11-23: ”Gammalt kraftverk blir museilokaler.” Alf Wallbing, elektrikerbas, Porjus, vann tävlingen som utlyste vad som skulle bli av med det gamla kraftverket i samhället, efter att det hade avvecklats.
NK 1972-09-30: ”Kyrkan brann ner… … men livet gick vidare. I vinter börjar åter-uppbyggnaden: STÅR KLAR 1974.” Den 8 april i år, brann Jokkmokks Gamla kyrka ned till grunden, men planerna på att återuppföra en ny kyrka, som ska vara färdigbyggd sommaren 1974, förebereds nu i vinter.
NK 1972-09-30: ”Lotta, 11, skrev dikt om branden.” Lotta Zettervall, 11 år, skrev en dikt om branden av den gamla kyrkan i Jokkmokk.
NSD 1972-08-31: ””HÄR HADE VI SUTTIT OM PALME KOMMIT…”.” Familjen Negga i Karmas, är mycket missnöjda med att inte ha elström, trots att de bor 100 meter från hög-spänningsledningen som för Vietasströmmen söderut. Om Olof Palme hade kommit till Vieatsvisningen på fredag, hade han mötts av demonstrerande Karmasbor.
NK 1972-08-18: ”Märkligt fynd i Jokkmokk: Hoprulla mynt.” Vid en utgrävning i Jokkmokk, som Norrbottens museum bedrivit, har man hittat ett ovanligt fynd, ett hoprullat silvermynt från cirka 1600-1700-talet.
NK 1972-07-21: ”Ny turist attraktion i Kvikkjokk.” Inbäddad i den allra fagraste sommar-grönska ligger Kvikkjokks nyaste turistattraktion - Kvarnen! Den är väl inte riktigt upptäckt ännu, men bör så småningom bli symbol för aktiv fornvård. I skogsvårdsstyrelsens regi och med AMS-pengar har några kvikkjokksbor pietetsfullt renoverat Kvarnen som ursprungligen byggdes i början av 1800-talet då Kvikkjokk var den betydande orten i Jokkmokks kommun.
NSD 1972-07-04: ”Bister verklighet i Porjus återupplevs på utställning.” Det var en bister verklighet som mötte besökarna på Porjus utställningen, från den hektiska pionjärstiden 1910-1914, som öppnades på lördagen.
NK 1972-07-03: ”Kraftverksepoken inleddes i Porjus.” Det var i Porjus den började – kraft-byggarepoken! Där grundlades länets och Jokkmokk kommuns välstånd. Väderbitna män steg in i mörker, storm och kyla i obanad vildmark och tämjde Porjusfallen. Malmbanan och malmfälten fick sin energi, en ny epok gjorde sitt inträde. Nu är ringen sluten i Lule älv. Med toppmoderna metoder är kraftverksrallarna tillbaka där det hela började.
NK 1972-07-03: ”Jagar arkivlokaler.” Arkivkommittén i Porjus, en av länets aktivare i sammanhanget jagar lokaler. Man samlar på sig allt större och värdefullare material om samhället, och många forskare vill fingranska kommitténs material.
NFL 1972-06-29: ”Porjus historia visas i bildexpo under sommaren.” En bildexpo över utvecklingen i Porjus, från tiden för kraftverksbygget 1910-15 och framåt, visas av Norrbottens Kraftverk i föreningslokalen Sarek i Porjus under sommaren. Utställningen öppnas lördagen den 1 juli och pågår under månaderna juli och augusti. Det är ett rikhaltigt material som nu för första gången presenteras för allmänheten. De utställda bilderna har försetts med texter och ”bevingade ord”. I anslutning till expon visa två gånger dagligen dels en dokumentärfilm om Porjus, dels ett par filmer om Luleälven som Vattenfall producerat.
NSD 1972-06-29: ”Porjusexpo om pionjärer.” Porjusborna ska få se hur samhället en gång växte fram. En utställning med arkivbilder framför allt från tiden 1910 -14 öppnas i Porjus till helgen. Initiativtagare till expon är Norrbottens kraftverk och bilderna har tagits fram av arkivkommittén i Porjus.
NSD 1972-06-13: ”Uppstoppad varg gåva till museum.” Vargen åter i Jokkmokk, fast i uppstoppad version. På måndagen fick den göra sällskap men en björn, som också finns i Jokkmokks museum.
NFL 1972-06-06: ”En idé som är värd att förverkliga. Porjus gamla kraftstation kan bli unikt minnesmärke.” Bo Forsberg, från Ny teknik har besökt Porjus kraftstation i och med en kampanj som ska rädda det gamla kraftverket åt kommande generationer.
NSD 1972-05-27: ”Hoppas kyrkoritningar finns i riksarkivet.” Ritningarna till Jokkmokks gamla lantkyrka uppfört 1753 finns med all sannolikhet inte bevarade. Kyrkan som total-förstördes i en brand i april skall återuppföras. Ett hopp står nu kvar att ritningarna finns bevarade på riksarkivet. Det beskedet väntar man närmast på.
NSD 1972-04-11: ””Lappkyrkan i Jokkmokk hela stiftets angelägenhet”.” Många har visat sitt stöd mot den nedbruna gamla kyrka i Jokkmokk, som eldhärjades natten mot lördagen.
NSD 1972-04-11: ”Branden uppkom av elektriskt fel.” Det var ett elektriskt fel som orsakade branden i Jokkmokks gamla kyrka natten mot lördagen.
NK 1972-04-10: ”LAPPKYRKAN MÅSTE BYGGAS UPP IGEN! När besiktningsmannen kom hade kyrkan brunnit ner…” Besiktningsmannen från Göteborg hann inte göra sitt jobb, eftersom den gamla timmerkyrkan i Jokkmokk brann ner till grunden natten mot lördagen.
NK 1972-04-10: ”Två gånger har den brunnit. BRÖDER HAR UPPTÄCKT BRÄNNDERNA!” Erik Sandqvist, som bor granne med Jokkmokks gamla kyrka, var den som upptäckte att kyrkan brann natten mot lördagen, tack vare sin hund. Och för trettioett år sedan, då kyrkan också brann, var det hans bror Uno som upptäckte branden i kyrkan.
NK 1972-04-10: ”Flera kyrkbränder i länet på tio år.” Under de senaste tio åren har flera Norrbottens kyrkor brunnit ner till grunden. En del på grund av naturens krafter och en del där människan har lånat en hjälpande hand.
NSD 1972-04-12: ”Hunden väckte – men för sent. Nattbrand ödelagde lappkyrkan med anor.” Natten mot lördagen vaknade Erik Sandqvist av sin hund, anledningen var att det brann i den gamla kyrkan i Jokkmokk.
NSD 1972-04-12: ”Samer, brudpar, turister vallfärdade till kyrkan.” Den nedbrunna lapp-kyrkan i Jokkmokk, som brann ner till grunden, natten mot lördagen är mycket populär och kommer troligtvis att åtteruppföras.
NVB 1972-04-10: ”Jokkmokks kyrka brann ner – kulturvärden till spillo.” Natten mot lördagen brann Jokkmokks gamla timmerkyrka ner till grunden, och därmed har ofattbara kulturvärden förstörts.
NK 1972-04-09: ”Den gamla kyrkan brann.” Den 9 april brann Jokkmokks gamla fina kyrka ner, en tragedi. Gamla, fina kulturvärden förstördes.
NK 1972-02-04: ”Full fart vid stånden i Jokkmokk. Pangstar för marknaden.” Det blev en mycket bra start för den 367:e vintermarknaden i Jokkmokk.
NK 1972-02-04: ”Blandat vimmel.” Det vimlar av folk från många kontinenter under Jokkmokks marknad. Ett 25-tal studerande från Etnografiska institutionen vid Uppsala universitet finns bl.a. där. Gruppen ska studera samiska förhållanden i Jokkmokksområdet ur många synvinklar. Flera av deltagarna var med vid förra årets marknad och man gör nu vissa jämförelser.
NK 1972-02-04: ”John gör sin 20:e marknad.” John Hilmersson från Hirshult firar sin tjugonde Jokkmokks vintermarknad.
NK 1972-02-01: ”VÄLKOMEN TILL JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 3-4-5 FEBRUARI 1972.” Programinformation inför årets Jokkmokks vintermarknad.
NK 1972-02-01: ”JOKKMOKK i veckan. 10.000 personer. Mötets marknad. Samiska prägel. Jokke överraskas.” Jokkmokks vintermarknad är på intåg, för 367:e året i rad.
PT 1972-02-01: ”Jokkmokks marknad hålls för 367:e gången i följd.” Nu är det åter dags för Jokkmokks marknad, den 367:e i ordningen.
PT 1972-02-01: ””Om fredag reser vi till Lappland”.” Om fredag reser vi till Lappland”. Det är namnet på en utställning, som museet i Jokkmokk presenterar under marknadsdagarna och som säkerligen blir en av de uppmärksammade inslagen. Torsdag morgon öppnas marknaden med en morgonbön i gamla kyrkan och sedan kör man den sedvanliga renrajden genom samhället. Marknadsbesökarna kommer även att få chansen att åka taxi på ett speciellt sätt men en ren som ”motor”.
PT 1972 Okänt datum: ”- Gör ett samiskt centrum av folkhögskolan i Jokkmokk!” Samerna vill att deras folkhögskola i Jokkmokk ska bli ett samisk centrum.
NSD 1971-10-06: ”Varggården i Kuouka är ett historiskt fynd.” I måndags inspekterades varggården i närheten av byn Kuouka, ett historiskt fynd som upptäcktes av f.d. läns-skogsvaktaren Birger Elming, Vuollerim, för tjugo år sedan, av representanter för Jokkmokks museinämnd.
NSD 1971-10-06: ”Första kvarnen är också hittad.” Museinämnden i Jokkmokk har även tittat på ett ytterligare fornfynd i byn Kuouka intill Vuollerim. En kvarn som man har hittat på ett berg, som tros vara ända från byns begynnelse.
NK 1971-10-06: ”Unikt fynd i Vuollerim – EN VARGGÅRD.” Resterna efter en varggård har påträffats nära Kuoka nordväst om Vuollerim. Det är ett för landet mycket unikt fynd. Varggårdarna var en raffinerad fälla för den fruktade ulven i början av 1800-talet och de fanns så långt ned som i Västergötland men mycket sporadiskt i Norrbotten.
NSD 1971-08-28: ”Utgrävningar för 50.000 gav mynt från 1600-talet.” Norrbottens museum har genom pengar från Ams, varit runt om i länet och letat efter fynd och fornlämningar. Bland annat i Jokkmokk har man varit och gjort utgrävningar, där hittade man skatter på sjukstugebacken i samhället och vid en gammal silverhytta i Kvikkjokk.
NK 1971-08-10: ”Nu kartläggs 1600-talets Jokkmokk.” Under utgrävningarna av ett område intill sjukstugan och hembygdsområdet i Jokkmokk har Norrbottens museum gjort intressanta fynd från 1600-talet, man har bl.a. hittat hängsmycken, mynt, knivar och glaserad keramik.
NK 1971-07-05: ”Final för Fallens Dag – En ny kraftverksepok.” I söndags firades Fallens Dag i Porjus för sista gången.
NSD 1971-07-05: ”Forsens sista dag.” I söndags firades Fallens Dag i Porjus för sista gången.
NK 1971-06-30: ”Vattenshow i Porjus blir sista festligheten på Ön.” Det blir vattenshow av enorma mått när Fallens Dag firas i Porjus till söndagen. Då kommer cirka 400 kubikmeter i sekunden att släppas förbi Porjusdammen och ut i den älvfåra som oftast legat snustorr.
NK 1971-06-24: ”Ny utställning i Jokkmokk kastar ljus över silverepoken i Kvikkjokk.” Kjell Lundholm, antikvarie vid Norrbottens Museum i Luleå, ledde den arkeologiska under-sökningen i Kvikkjokk förra sommaren. Resultatet har blivit utställningen ”Silververket i Kvikkjokk”, och är en av sommarutställningarna som visas just nu i Jokkmokks museum.
NSD 1971-06-09: ”Kvarn mal åter. Led i kulturvård.” Till midsommar ska den gamla kvarnen kanske mala igen. Redan på 1800-talet var sädeskvarnen som nu restaureras i Kvikkjokk i fullt bruk. Det finns inskriptioner från den tiden, säger konsulten vid skogsvårdsstyrelsen, Tore Granström, Jokkmokk.
NFL 1971-06-05: ”Nationalparksmuseum uppförs i Jokkmokk?” En internationell stiftelse i England med kapitaltillgångar i fonder är intresserade av att uppföra ett nationalparksmuseum och en fältforskningsstation i Jokkmokk.
NSD 1971-04-17: ”SMÄLTVERKSMILJÖN I KVIKKJOKK blottlagd vid arkeologisk utgrävning.” Antikvarie Kjell Lundholm, Norrbottens museum, ledde förra sommaren en arkeologisk undersökning vid gamla smältverket i Kvikkjokk. I denna artikel skildrar han resultatet av undersökningen, som gav tillräckligt med fynd för att man ska kunna få en uppfattning om det hårda livet vid hyttan.
NFL 1971-02-08: ”1600-talets gruvdrift i Kvikkjokk kartläggs av Stockholms-arkitekt.” Tore Abrahamsson, arkitekt från Stockholm, tänker ge ut en bok om gruvdriften i Kvikkjokks-fjällen på 1600-talet.
NK 1971-02-06: ”Renskiljning kryddade marknaden andra dagen.” Efter flera års frånvaro, var det ett mycket kärt återseende som förgyllde vintermarknadens andra dag i Jokkmokk. Spektaklet var en renskiljning, tvåhundra djur ihopsamlade i en hage i Gräsviken av samen Jovva Spiik.
NSD 1971-02-05: ”Svajande salustånd på marknadsupptakt.” Det blev en blåsig start för 1971 års marknadsupplaga i Jokkmokk.
NFL 1971-02-04: ”Kulturaktiviteter på Jokkmokks-marknaden.” Så var det dags för Jokkmokks Vintermarknad igen, som bara blir populärare för varje gång.
NK 1971-02-02: ”EN RENHJORD I SAMHÄLLET. Det var länge sedan.” För den flesta långväga turister betraktas en renskiljning som ett skådespel vilket skall fullända ett vinter-besök norr om Polcirkeln. Det var en av de viktiga länkarna i den kedja av arrangemang Jokkmokks Vintermarknad utgör. För samerna är det jobb mot dåliga odds att samla en renhjord till ett visst tillfälle och ett bestämt klockslag. Renskötarna skall ta med vädret, betet och rovdjuren i ekvationen. 59-årige sirkassamen Jovva Spiik, Jokkmokk, samlar till marknaden delar av sin renhjord till en hage i Gräsviken 2 mil väster om Jokkmokk. Det är första gången på flera år en renskock samlat så nära samhället i samband med marknaden. Runt hagen cirkulerar lodjuren, blodtörstiga snabba. Samerna får hålla vakt dygnet runt.
NK 1971-02-02: ”JOKKMOKK i veckan. Rajden tar regi.” Henrik Nilsson, Kuhmunen kör renrajd genom årets vintermarknad.
NK 1971-02-02: ”JOKKMOKK i veckan. Speciell avdelning.” Det kommer inför årets vintermarknad att inrättas en special avdelning, som tar emot beställning och organiserar allt det här med salustånd på kommunalkontoret i Jokkmokk.
NK 1971-02-02: ”JOKKMOKK i veckan. Kultur i museet.” Kulturella aktiviteter kommer att koncentreras till museet under vintermarknaden i Jokkmokk.
NK 1971-02-02: ”JOKKMOKK i veckan. Ta renkörkort.” Det populära renkörkortet, som introducerades under förra vintermarknaden, kommer att vara med detta år igen.
NK 1971-02-02: ” Samhället bågnar.” Det kommer troligtvis att komma tiotusentals besökare på årets vintermarknad i Jokkmokk.
NK 1971-02-02: ” VÄLKOMEN TILL JOKKMOKKS VINTERMARKNAD. Marknadsplats: STORA TORGET och STORGATAN 4-5-6 FEBRUARI 1971.” Programinformation inför årets Jokkmokks vintermarknad.
NK 1971-02-02: ”Han blir mest bereste prästen – NYE SAMEHERDEN.” 33-årige Olavi Korhonen, blir samernas nya kyrkoherde och kommer att ha Norrbotten och Västerbotten, som arbetsplats.
NK 1971-02-02: ”Nya områden tillförs.” Domänverket bygger ut ett Pärlälvens revir som administreras från Jokkmokk. En bevakningstrakt i Murjeksområdet och två kronoparker inom Sikå revir tillförs Jokkmokk. Det meddelade Pärlälvens chef, jägarmästare Bengt Edholm, när han talade vid revirets årliga träff i Jokkmokk på lördagen. – För kommunen är detta en lycklig lösning, betonade han och signalerade också en snabb mekanisering av skogsbruket i Jokkmokksområdet.
NK 1971-02-02: ”- Världsmästaren på Sarek” Förlagen står i kö för hans dokument.” 42-årige Edvin Nilsson, Vaikijaur, utanför Jokkmokk, har skrivit en bok om Sarek; vår vildaste nationalpark, som har blivit en bestseller. Förlag runtom i världen, såsom Amerika och Europa är mycket ivriga för att ge ut hans unika dokumentation.
NK 1971-02-02: ”Gitz här som vanligt med nyfikna danskar.” Ingen vintermarknad i Jokkmokk utan de danska besökarna.

Kontroll

Skapad2020-03-26 15:07:50
Senast ändrad2020-03-26 15:07:50