Sök i arkiven
Genvägar MENY

SANNARPS GÅRD, ÅRSTADS SN

Organisation

KategoriGård. Ospecificerad (Kulturhistoriskt material)
KategoriGård. Ospecificerad (Person/Släkt)
HistorikH I S T O R I K
Länsmuseet Varberg Arkiv
11857 SANNARPS GÅRD
"I början av 1400-talet ägdes gården av stormannen Åke Axelsson-Thott på Hjuleberg. Omkring 1570 bildades godset Sanderup, som betyder nybygge på sandig mark utav Cortis Clausen-Thott, sonson till Axelsson.
Under åren utvidgades gården och 1580 fick den sätesrättigheter. Efter hans död 1611 drev änka gården vidare och efter hennes död deras döttrar.
År 1666 gifte sig ena av dottern med Rosencrantz på Fröllinge som tog över gården. Deras son Börje Rosencrantz drev säteriet efter moderns död fram till hans död 1679, då Börjes dotter ärvde säteriet. Dottern Sopfie-Amelia blev så småningom änka men hade tre söner. Två av dessa ärvde gården efter moderns död år 1707. Bröderna behöll gården fram till 1725 då den såldes till Carl-Otto Lagercrantz och blev därmed svensktägt för första gången, priset för gården var 12 000 riksdaler.
Lagercrantz var både officer och riksdagsman och gården blev mycket eftersatt under hans perioden. Efter hans död 1759 övertogs gården av Fredrik Lagercrantz, som var gift med dotterdottern till Carl-Otto Lagercrantz. År 1794 tvingas Lagercrantz att sälja gården fast han var en erkänt duktig jordbrukare. Problemet var att hushålla med pengarna.
En förmögen man vid namn Samuel Henrik Horn af Rabitzien köpte gården. Han lät bygga ny loge och ladugård. Efter hans död 1815 ärvde dottern gården och skötte fram till 1843 då Elias Lagerheim tog över. Under Lagerheim tid på Sannarp slogs åkrar samman till större fält.
År 1855 såldes gården till Jacob Estrup och J F Spendrup, de lät dika ut marken och börja med skogsplantering. 1872 såldes gården till familjen Treschow, vilken hade gods i Danmark, Norge och Sverige.
Michael var en av sönerna i familjen Treschow, han bosatte sig på gården och fick även en stor summa pengar att modernisera gården med. Han lät uppföra ny ladugård både på Sannarp och änghagen. Men även nuvarande inspektorvillan lät han uppföra. Sannarp fick en ny kvarn/kraftstation i Sannarpsån och flertalet torp samt arbetarbostäder byggdes. Michael Aagaard Treschow fortsatte att dika ut och märgla marken och mer mark köptes in. Totalt blev arealen cirka 3500 tunnland och ungefär 400 människor bodde där. År 1902 byggdes flygeln till huvudbyggnaden. Den innehöll 18 rum, två bad och fem wc, flygeln revs 1950. Under 1918 avyttrades båda Fjällalundagårdarna. Michael Aagaard Treschow och hans hustru fick elva barn.
Efter faderns död 1919 förvaltade gården mellan 1924-1933 utav en sönerna. Då Niels, en annan av Michaels söner, övertog. Niels Treschow hade redan 1907 köpt gården Hjuleberg och båda gårdarna drevs under samma ägare fram till 1953. Vid sin bortgång lät Niels båda sina söner ärva var sin gård, Mogens övertog Sannarp och Gert Hjuleberg.
Morgens Treschow drev Sannarp från 1953 till 1988 då sonen Niels övertog driften. Gården har utvecklas ytterligare med att mjölkproduktionen utökas och ett nytt ungdjursstall uppförts. Samarbetsavtal har ingåtts med andra gårdar och en panncentral för att värma byggnader har byggts." Källa: Sannarps Egendom AB:s hemsida, http://.sannarp.net
Arkivet består av handlingar rörande en skattetvist som uppstod i början av 1920-talet. Torparna under Sannarp hade under åren 1919-1922 betalat kommunalskatt för sina torp. Allt tycktes lagenligt men när en fråga rörande skatten ställdes vid ett kommunalfullmäktigemöte uppdagades att allt inte gått rätt till. I arkivet finns domboksutdrag, hovrättens dom i ärendet, skrivelser samt tidningsurklipp.
Duplikat har gallrats, i övrigt har ingen gallring skett.
Arkivet förtecknat 2009 av arkivassistent Anders Andersson.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
WebbsidaExtern länk
ReferenskodSE/N009/VMA_11857
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/klyxJMkHHQHJlXT8kPLQZ2
SpråkSvenska
ExtraIDVMA_11857