Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Wittseröds gårds- och kvarnstensbrotts arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30858
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/RyDMxSzyYzI81JUUiyCzyE6
Omfång
1,5 Hyllmeter 
0,02 Hyllmeter  (Tilläggsleverans i februari 2022.)
Datering
1729–1998(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmPersonliga brev får först efter år 2025 lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 9/2009., Arkivet ordnat och förtecknat av praktikant Carina Artsberg våren 2009.
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Wittseröds gård
Alternativa namn: Vittseröds gård
Kategori: Gård. Gårdar

Innehåll

Allmän anmärkningLeverans 11/1999. Volym B 1:3 tillagd 2022 efter överlämnande av gåva.
Inledning (äldre form)Gården Wittseröd kom att driva en omfattande affärsverksamhet under ca 70 års tid, genom kvarnstensbrytningen i Stenskogen. Det som tydligast påminner om denna verksamhet, är byggnaderna vita huset, femman och stallbyggnaden. Här består byggnadsmaterialet av felaktiga kvarnstenar, s.k. vargar. Årtalet 1796 är inhugget på femman, år 1809 är inhugget på stallväggen. Kvarnstensbrottet fanns redan i slutet av 1700-talet. Ett särskilt avtal upprättades år 1829 angående kvarnstensbrytningen.

Redan år 1829 fanns det fem gårdar i Wittseröds by, vilket inte betyder fem hus. Det fanns ett stort antal småhus knutna till huvudgårdarna, som de anställda bodde i. Innan det fanns någon järnväg forslades kvarnstenarna långa vägar med häst och vagn, till städer som Malmö, Helsingborg, Landskrona och Halmstad. Det bedrevs också handel med Danmark.

Lars Klemedsson (1801-1867) har haft stor betydelse för stenbrottet, han hade tillgång till flera kvarnstensbrott. Lars och Gustava Klemedsson fick tio barn. Den som fick ta över ansvaret för Wittseröd efter Lars död år 1867 var sonen Jacob. Det fanns en stark sammanhållning mellan syskonen, det finns brev som bekräftar detta. Jacobs son Edward kom hem 1898 och hjälpte till på Wittseröd. Han tog bl.a. hand om ledningen av kvarnstensbrottet, som gick mot sin upplösning under tidigt 1900-tal, för att uppfinningen med gjutna kvarnstenar kom.


Informationskälla: "Livet på Wittseröd under 1800- och 1900-talen", skriven av Bia Clemensson (i arkivet).


Arkivbeskrivning

Arkivet består till största delen av lösa handlingar. Ett stort antal brev har sparats från tiden då det bedrevs handel med kvarnstenar på Wittseröd, både från Lars Klemmedssons verksamhet liksom ifrån sonen och efterträdaren Jacob Clemenssons. I arkivet märks också annan verksamhet genom räkenskapsböcker/häften för spannmål och brännvin. Många handlingar i arkivet kan sättas i samband med ekonomisk verksamhet, det gäller räkningar, kvittenser, låne- och borgenshandlingar. I arkivet finns också ägo- och rättshandlingar och handlingar som rör arrenden och kontrakt.

Familjen Clemensson har bedrivit en ingående korrespondens med varandra. Det största brevbestånden är till Jacob Clemensson från särskilt syskon och till Karen och Edvards dotter Greta Clemensson, till den senare brev främst från föräldrarna, mormor och systrarna Brita och Ebba. I familjekorrespondensen finns en brevsamling mellan modern Agnes Bing och dottern Karen Clemensson (f.d. Bing).

Familjen har sparat almanackor sedan 1867 fram till 1918. Här finns tidningsannonser, tidskrifter och reklam av olika slag.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1999-02-09 00:00:00
Senast ändrad2022-02-11 09:20:07