Sök i arkiven
Genvägar MENY

Nya föreningen folkets hus i Spånga u.p.a.  (1908 – 1970)

Organisation

KategoriFörening. Ekonomiska föreningar
Alternativa namn
Föreningen Folkets hus i Solhem u.p.a, 1908-1912 | Folkets hus i Spånga u.p.a, 1912-1942
HistorikSpånga Folkets husförening påbörjade sin verksamhet år 1908. Föreningen hette då Föreningen Folkets hus u Solhem u.p.a. och bedrev sina aktiviteter i tillfälligt hyrda lokaler. Det i egen regi byggda Folkets hus stod färdigt 1912, och invigdes f.ö, av Hjalmar Branting (föreningen hade då bytt namn till Folkets hus i Spånga u.p.a.). Programverksamheten var från första stund mycket intensiv. Bevarade affischer och programblad berättar om biografföreställningar, midsommarfester, föreläsningar, etc.

Den alltmer ökande rörelsen fick snart det egna huset att verka trångt. På 1930-talet började man umgås med planer på ett nybygge. Detta genomfördes även 1938-1939 och man blev därigenom ägare till en för den för tiden synnerligen modern och ändamålsenlig byggnad. Förutom samlingslokaler innehöll det nya Folkets hus bostäder och vissa affärslokaler. De oroliga tiderna medförde emellertid stora betalningsproblem för föreningen. Dessa problem blev efter några år föreningen övermäktiga och Föreningen Folkets hus i Spånga u.p.a. försattes 1942 i konkurs. Samma år bildades Nya föreningen Folkets hus i Spånga u.p.a. som direkt övertog den gamla föreningens lokaler och verksamhet.

1940-talet kan utan tvivel betecknas som Spånga Folkets hus största decennium. Även en stor del av 1950-talet var fylld av en intensiv verksamhet. Den nya TV-åldern, troligen tillsammans med bostadssociologiska förändringar i Spånga med omnejd, medförde emellertid en klar nedgång i föreningsaktiviteterna. 1965 köptes fastigheten av dåvarande Stockholms stad genom ett kommunalägt bolag, AB Strada. 1970 trädde slutligen Nya föreningen Folkets hus u Spånga u.p.a. i likvidation.

Föreningens verksamheter kan grovt sett indelas i två huvudgrupper. Likt alla efterkonstruktioner finns inga skarpa gränser och det är heller inte säkert att föreningsledarna genom årens lopp skulle ha godkänt den uppdelningen.

1. Klubb- och cirkelverksamheten var utan tvivel Folkets husföreningarnas angelägaste uppgift. En minst sagt brokig provkarta av ämnen odlades innanför byggnaden. Många klubbar och cirklar bedrevs naturligtvis direkt i föreningens regi. Detta gäller t.ex. teatercirkeln, fritidsklubben, barnfilmsklubben osv. Andra klubbar hade mindre formell anknytning till föreningen, men ansågs likväl, bl.a. genom gemensamma styrelsemedlemmar och lokaler, tillhöra Folkets hus. Spånga ungdomsring, Spånga varpsklubb o.s.v. tillhör denna grupp

I viss mån måste man också räkna olika välgörande festarrangemang till klubb- och cirkelverksamheten. Dessa fester, bl.a. Spånga Barnens dag och Spånga-Bromma-paraden, anordnades ofta i samverkan med andra organisationer.

2. Den andra huvudgruppen, kanske med ett något oegentligt namn, kallas den affärsdrivande verksamheten. Denna utgjorde länge föreningens ekonomiska ryggrad. Den största omsättningen och därför också de största inkomsterna gav föreningens två biografer, "Folkan" i Folkets hus och "Grand" i en förhyrd lokal. En inte obetydlig inkomst gav dessutom restaurangrörelsen. Man ordnade främst middagar, m.m. för slutna sällskap och hade därför vid åtskilliga tillfällen s.k. fullständiga rättigheter.

Till den affärsdrivande verksamheten bör även räknas utgivandet av tidningarna "Spånga Nytt" och "Folkan Nytt", trots att dessa i mycket kan ses som stöd åt föreningsverksamheten. "Folkan Nytt" utkom regelbundet under stödde delen av 1950-talet och fungerade mer eller mindre som en lokaltidning för Spånga-traktens invånare.

Slutligen bör också nämnas att föreningen under en följd av år arrangerade sällskapsresor, både inom och utom landet
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Verksamhetsort)
WebbsidaExtern länk
ReferenskodSE/ARAB/1522
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/izOd1HzqlH9YFzj7Q0p5nR
SpråkSvenska
ExtraID1522