Arkiv

Persbergs grufve AB

Grunddata

Referenskod

SE/VA/50005

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/7UKa9Pvhmagyn4xOQORNyE

Omfång

90 Hyllmeter (84/72, 27/81.)

Datering

1686

–

1980

(Tidsomfång)

Arkivinstitution

Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)

Arkivbildare/upphov

Yngshyttan (1540 (före))

Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta)

Persbergs gruvor (1413 – 1980)

Alternativa namn: Persbergs Grufve AB (1865 – )

Alternativa namn: Persbergs odalfält

Alternativa namn: Persbergs Större Grufve Bolag (1830 – )

Alternativa namn: Persbergs Allmänna Grufve Bolag (1854 – 1865)

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Nordgruve bolag (1856 – 1870)

Alternativa namn: Nordgruvan

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Persbergs sprängämnesfabrik AB (1874)

Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat

Malmstensgruvan (Volym F 1: 109)

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri

Fantgruvan (1754 – 1878) (F 1: Volym 81 m fl)

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Gatgruvan (1821 – 1859)

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Långskogsgruvorna (1765 – 1874) (Serie F 1)

Alternativa namn: Långskogsgruvan

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Nordmarkshytte sågbolag

Alternativa namn: Nordmarkshyttans sågbolag

Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat

Nyängsgruvan (1807 – 1905)

Alternativa namn: Nyängsgruvans utmål

Alternativa namn: Pathallsgruvan

Alternativa namn: Pathallsgruvans utmål

Alternativa namn: Patallegruvan

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Långbans gruvor (1548 – 1972)

Alternativa namn: Långbanshyttan

Alternativa namn: Grufve AB Långban (1885 – )

Alternativa namn: Grufveaktiebolaget Långban (1885 – )

Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta, bergmanshammare)

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Högbergsfältet (1672 – 1905)

Alternativa namn: Högbergs grufvebolag

Alternativa namn: Högbergs gruvbolag

Alternativa namn: Högbergsgruvorna

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Limkärns gruvbolag (– 1908)

Alternativa namn: Limtjärns gruvbolag

Alternativa namn: Limkärnsfältet

Alternativa namn: Limtjärnsfältet

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Springagruvan (Volym F 1: 100)

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri

Nordmarks elektriska kraft AB (1904)

Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk

Änggruvorna (1658 – 1905)

Alternativa namn: Enggruve bolag

Alternativa namn: Änggruve bolag

Alternativa namn: Finnshyttebergsfältet

Alternativa namn: Finnshyttebergsgruvorna

Alternativa namn: Finnshyttebergs gruvor

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Finnmossens gruvor (– 1973)

Alternativa namn: Finnmosse grufvebolag

Alternativa namn: Finnmosse gruvbolag

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Tabergs gruvor (1702 – 1962)

Alternativa namn: Tabergs gruvbolag

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Långbans Tobaksfabrik (1872 – 1884 ca)

Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Tobaksfabrik)

Agegruve Bolag (1694 (före) – 1894) (Volym D 2: 1: Gruvmatriklar 1875-1881 och 1909-1948.)

Alternativa namn: Aggruvefältet

Alternativa namn: Aggruvorna

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Nordmarks gruvor (1413 – 1962)

Alternativa namn: Nordmarks grufvor

Alternativa namn: Nordmarks Grufve AB (1877 – 1916)

Alternativa namn: Nordmarkshyttan

Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk)

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Gåsgruvorna (1850 (ca))

Alternativa namn: Gåsgruvan

Alternativa namn: SMA Karbonater AB

Alternativa namn: Gåsgrufve bolag

Alternativa namn: SMA Mineral AB

Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet, kalkverk)

Innehåll

Allmän anmärkning

Förteckningsnummer 1/73, 2/73, 5/84

Inledning (äldre form)

PERSBERGS GRUFVE AB

Persbergs Grufve AB bildades som aktiebolag i mars år 1865. Därigenom sammanslogs ett antal mindre gruvbolag till ett stort för mer rationell hantering av järnmalmsbrytningen på Persbergsfältet och administrationen därav.
Inom Persbergsfältet har gruvbrytningen gamla anor. Erik XIII av Pommern gav år 1413 privilegier till bergsmän i Värmland för brytning i "järnberget". Både Nordmark och Persberg var kända vid den tiden.Några säkra dateringar av de tidigaste bearbetningarna har man inte. I ett register över bergverk i Sverige, daterat till år 1559, uppräknas bl. a. Pedersberget i Värmland. Mellan åren 1588-1622 finns Persbergs gruvor omnämnda i Kroppa kronobruks räkenskaper.
År 1637 inrättades Generalbergsamtet, senare Bergskollegium, för bättre handläggande av bergsärenden, bergmästare i varje bergslag lämnade in berättelser, relationer, om bergshanteringen.
Persberg hörde från början till Noraskogs bergslag, och då man låg i utkanten av området var uppgifterna sparsamma. Detta förbättrades från år 1656 då Värmland blev del av ett eget bergmästaredöme.
På malmfältet upptogs en mängd gruvor som bröts ner till olika djup och sedan övergavs när de blev "vattensjuka". Till en början bearbetades varje gruva av bergsmännen med drängar för att utvinna den malm som behövdes vid den egna hyttan, likaväl som man medförde till gruvan den ved man behövde.
I mitten av 1600-talet framfördes förslag om en organisation, som praktiserades vid andra gruvfält, där särskilda gruvbrytare skötte själva brytandet och malmen sedan fördelades mellan de olika hyttorna. Till detta användes allmännings- eller soknegruvor. Metoderna användes jämsides i flera årtionden vid Persbergsfältet.
Persbergsfältet var mycket malmrikt, dock var inte all malm av god kvalitet. Man försökte i första hand koncentrera brytningen i de "goda" gruvorna och utdömde böter för varje lass oduglig malm.
Även gruvbrytare och hyttägare fick betala "ören" = avgifter av olika slag till gemensamma omkostnader. Exempelvis gruvösaren avlönades på detta sätt. Gruvgenanten, senare benämnd propriekassa, var en kassa förvaltad av gruvfogden. Redovisningen var väl till en början lite si och så och hanteringen formaliserades efter hand då man övergick till fondkassor och fattigkassor.
Till att börja med användes tråg för att bära upp den brutna malmen. Sedan kom enkla handvindar eller kranar för uppfordran av såväl malm som vatten. Från slutet av 1600-talet och under lång tid användes hästvindar. Förslag om att bygga vattendrivna konsthjul var framlagda vid ett flertal tillfällen men kostnaderna ansågs för stora. Det första konsthjulet stod färdigt att tas i bruk i oktober år 1752 till den stora kostnaden av 30 000 daler kopparmynt. Detta hjul räckte inte till för att hålla både Storgruvan och Krangruvan, de mest brytvärda gruvorna, fria från vatten. Mellan åren 1766-1772 gjordes försök med en ångdriven uppfordringsmaskin, men det blev ett mycket dyrbart och vedkrävande experiment och övergavs. År 1822 fanns, vid de 13 gruvor i området som bearbetades, 9 handdrivna, 2 hästdrivna och 56 vattendrivna pumpar. Vattnet hämtades först från Horrsjöns avrinning via konstgångar och senare från kanaler vilka ökade vattenmängden och minskade gångarnas längd. Inte förrän år 1905 förbättrades såväl pumpning som uppfordran av malm och arbetare då man kunde ta den elektriska kraften i bruk. Kraften hämtades från Älvestorps kraftstation.
Brytmetoderna har förändrats under årens gång. Den första tiden användes tillmakning, då man eldar på berget och sedan häller på vatten så att berget spricker. Från 1720-talet kom krutet till användning det efterträddes under en tid av den farliga sprängoljan och i slutet av 1800-talet kom dynamiten.
För tillmakningen behövdes mycket ved och hyttägarna förde den med sig från den egna skogen till en början. I mitten av 1600-talet insåg man från myndigheternas sida att det behövde avsättas skogar för detta ändamål.Yngshytteskogen användes till en början och i början av 1700-talet avsattes delar av Hornkulleskogen, nästa skog att införlivas som gruvskog var Brereven och från år 1751 anslogs Persbergs östra allmänning. När tillmakningen upphört behövdes ändå skogen som virke till de olika gruvbyggnaderna.
År 1724 började man så smått att samarbeta genom att bilda enkla bolag. Orsaken var att man på så sätt fick stordriftfördelar och tillgång till större kapital. År 1830 bildades ett större bolag, Persbergs Större Grufve Bolag, där man hade gemensam förvaltning men inte gemensamt ägande. Det beslöts att man skulle hålla tre stämmor årligen. Städslostämma i juli-augusti, höststämma omkring 1 november och revisionsstämma i januari-februari.I bolaget ingick 9 gruvor och man hade tillsammans 6 konsthjul. Malm från Persbergs och Nyttstafälten användes år 1833 i 28 masugnar inom Filipstads och Karlskoga bergslager. år 1847 antogs av stämman för Persbergs Större Grufve Bolag, att deras egendomar skulle förvaltas av en ombudsman och en disponent vilka skulle verkställa stämmans beslut. Disponenten skulle städsla och avlöna arbetare. Detta sätt att anställa och avlöna arbetare blev därmed helt genomfört. Efter flera diskussioner beslöts år 1854 att förena alla gruvlagen å Persbergsfältet till ett bolag, Persbergs Allmänna Grufve Bolag, men man kunde inte komma överens om gemensam äganderätt till fyndigheterna. Bolaget kallades förening och skulle handha förvaltning, gruvingenjörens avlöning, fattigvård, barnundervisning, handel, läkarvård samt underhåll av bönhus och begravningsplats. Till nya bolaget var knutet ett 20-tal gruvor. Två gruvbolag av betydelse, Högbergs Nya Gruvbolag och Bottengruve bolag, höll sig utanför.
De största intressenterna i Persbergs Allmänna Grufve Bolag var Storfors bolag, Sälboda bruksägare, Alkvetterns bolag, Lesjöfors bruksägare, Kungsborgs bolag, B. och Louise Berggren, Saxån, Älvestorps bruk, Stor- och Krangruve bolag och H. G. Geijer, Brattfors. Dessa ägare beslöt att bilda ett aktiebolag med gemensam äganderätt, vilket som tidigare nämnts, genomfördes i mars 1865. Även de två bolag som förut varit utanför blev nu delägare.
Uddeholmsbolaget som tidigare endast haft mindre andelar blev genom köpet av Storfors bruk år 1909 störste delägare i Persbergs Grufve AB. Mellan åren 1913-1931 administrerades gruvbrytningen på Persbergsfältet samt Nordmark och Finnmossen av Filipstads Bergslags Gemensamma förvaltning förening u.p.a. År 1958 blev Uddeholms AB ensam ägare av Persbergs Grufve AB vilket då avvecklades och införlivades i Uddeholmsbolaget.
Förutom järnmalm har man brutit kalksten vid Gåsgruvan.
Även lantbruk och skogsbruk har ingått i Persbergs Grufve AB och man innehadde mer än hälfen av aktierna i Persbergs sprängämnesfabrik.
Den definitiva nedläggningen av gruvbrytningen kom i slutet av 1970-talet och den sista pumpen stängdes av år 1980.

Arkivet.

Persbergs Grufve AB:s arkiv är mycket omfattande. Det innehåller bl. a. stämmoprotokoll från och med år 1800 och framåt, räkenskapsböcker från 1820 och framåt samt handlingar från 1700-talet i dossiererna.

Förteckningsarbetet.

Arkivet inkom i första omgången som nummerförtecknat (55/76) en omförteckning till serier gjordes (nr 5/84) och ett tillägg inkommet senare har nu införtecknats samtidigt som de tidigare serierna F2A och F2B omförtecknats. Den gamla beteckningen på dessa har införts i platskolummen i den manuella förteckningen och en volym har överförts till Filipstads Bergslags Gemensamma Förvaltning. Då administrationen av flera gruvor tidvis varit gemensam har det ibland varit svårt att bestämma i vilket arkiv handlingar hör hemma, därför kan man söka handlingar rörande gruvor som slutligen hamnat i Uddeholmsbolagets ägo i flera arkiv. En redogörelse för detta finns i arkivbeskrivningen till Uddeholms AB, Gruvrörelsen.

Källor

Kungl. Kommerskollegium, Beskrivning över mineralfyndigheter nr 2, Persbergs malmtrakt, delen Historik av Harald Carlborg, 1925.
Andersson, Ingvar: Uddeholms aktiebolags historia till 1914, 1960.
Jakenbergs, Karl-Erik: Uddeholms aktiebolag 1870-1985, en historisk översikt, 1991.

Kontroll

Skapad	2001-03-13 00:00:00
Senast ändrad	2016-10-14 10:52:27

Serier (88 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A 1	Gruvstämmoprotokoll	Serien inbunden om ej annat anges.
A 2	Gruvdirektionsprotokoll	Serien inbunden om ej annat anges.
A 3 a	Bolagsstämmoprotokoll	Serien i kartonger om ej annat anges.
A 3 b	Redogörelser till stämman	Serien i kartonger om ej annat anges.
A 4	Styrelseprotokoll	Serien inbunden om ej annat anges.
A 5	Företagsnämndens protokoll	Serien i kartonger om ej annat anges.
A 6	Övriga protokoll	Serien i kartonger om ej annat anges.
B 1	Brevkopieböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
D 1	Aktieböcker	Serien inbunden om ej annat anges. Jfr register till serie F1, grupp 1.
D 2	Gruvmatriklar	Serien inbunden om ej annat anges.
D 3 a	Malmböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
D 3 b	Rapportböcker över malmbrytning	Serien inbunden om ej annat anges.
D 3 c	Malmavsändningsböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
D 3 d	Mätlappar för gruvbrytning	Serien i kartong om ej annat anges.
D 3 e	Bergsuppfordringsböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
D 3 f	Uppfordringsjournaler	Serien inbunden om ej annat anges.
D 3 g	Kalkbrytning	Serien inbunden om ej annat anges.
D 3 h	Strödda liggare angående malmbrytningen	Serien i kartonger om ej annat anges.
D 4 a	Klensmidesböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
D 4 b	Postböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
D 4 c	Utlämningskladdar	Serien inbunden om ej annat anges.
D 4 d	Uttagskladdar	Serien inbunden om ej annat anges.
D 4 e	Förfalloböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
D 4 f	Virkesböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
D 4 g	Förrådsböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
D 4 h	Olycksfallsböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
D 4 j	Register över kartor m m	Serien i kartonger om ej annat anges.
D 4 k	Register över maskiner m m	Serien i kartonger om ej annat anges. Tid anger anskaffnings / utrangeringsår.
D 4 l	Personalliggare/register	Serien i kartonger om ej annat anges.
D 4 m	Strödda övriga liggare	Serien inbunden om ej annat anges.
E 1	Inkomna brev	Serien inbunden om ej anat anges. Volym 2 överförd till J. H. Werlings arkiv.
E 2	Inkomna cirkulär	Serien i kartong om ej annat anges.
E 3	Korrespondens	Serien i kartonger om ej annat anges.
F 1	Dossierer	Serien i arkivboxar om ej annat anges. Uddeholms Aktiebolag Huvudkontoret Uddeholm Vid besök i Långbanshyttan och Persberg den 29/12 1959 gjordes nedanstående iakttagelser beträffande arkiven, deras innehåll och förvaringssätt. AKTIEBOLAGET LÅNGBANS GRUVORS ARKIV. Bokföringsböcker, malmjournaler, dagsverkslistor, korrespondens, Protokoll från stämmor m.m. samt diverse handlingar rörande "Herr Grufvefogden Olof Ericssons" ekonomiska transaktioner 1800 - 1808. (John Ericssons fader). Vid en hastig genomgån påträffades ej äldre handlingar än fr.o.m. omkring 1800 - talets början. Noggran registrering finns ej, men arkivlokalen är mycket bra. Enl. uppgift är alla äldre handlingar ödelagda genom eldsvåda. Då nu Långban är helägt av Uddeholm och förvaltningen flyttad till Persberg vore kanske lämpligt att de handlingar som är av historiskt intresse överfördes till huvudkontorets arkiv. PERSBERGS GRUFVE AKTIEBOLAGS ARKIV. Med undantag för den handling som rörde John Erissons fader var innehållet detsamma som vid Långban. De äldsta handlingarna som påträffades i arkivet vid en hastig undersökning voro även här från 1800 talets början. Noggrann registrering finnes ej men vore nog önskvärd. Arkivlokalen var bra. Eldsvåda har ödelagt äldre handlingar. Uddeholm den 7/1 1960. Undertecknad av: Se manuellt register under Grupp 13. Volym 66 mapp ? är brandskadad utlånas ej. Volym 74 mapp: 3 är brandskadad. (Stämmo och styrelseprotokoll 1919 - 1922). Volym 76 (mapp 6) brandskadad, utlånas ej.
F 2	Värderingshandlingar	Serien i pärmar om ej annat anges.
F 3	Gruvhandlingar	Serien i kartonger om ej annat anges.
F 4 a	Fastighets- och taxeringshandlingar	Serien i kartonger om ej annat anges.
F 4 b	Byggnadshandlingar	Serien i kartonger om ej annat anges.
F 4 c	Handlingar rörande skogar	Serien i kartonger om ej annat anges.
F 5	Analyser	Serien i kartonger om ej annat anges.
F 6	Rapporter m m	Serien i kartonger om ej annat anges.
F 7	Undersökningar/utredningar	Serien i kartonger om ej annat anges.
F 8	Handlingar rörande personalen	Serien i kartonger om ej annat anges.
F 9	Strödda ämnesordnade handlingar	Serien i kartonger om ej annat anges.
G 1 aa	Kapitalböcker (huvudböcker)	Serien inbunden om ej annat anges. Benämnes fr o m år 1925 för huvudböcker.
G 1 ab	Specialböcker, huvudbokskladdar	Serien inbunden om ej annat anges. Serien tidigare D2.
G 1 b	Inventarieböcker	Serien inbunden om ej annat anges. Benämnes åren 1866-1907 "Specifikation till kapitalboken över diverse inventarier".
G 2 a	Avräkningsböcker (kunder, leverantörer m fl)	Serien inbunden om ej annat anges. 147- skruvpärm.
G 2 b	Likvidböcker (anställda)	Serien inbunden om ej annat anges. Åren 1910-1947 jfr serie G3ba.
G 3 aa	Dagsverksböcker, huvudserie	Serien inbunden om ej annat anges.
G 3 ab	Dagsverksböcker, extra arbetare	Serien inbunden om ej annat anges.
G 3 ba	Avlöningsböcker, huvudserie	Serien inbunden om ej annat anges. Före år 1910 se serie G2b.
G 3 bb	Avlöningsböcker, gruvbrytningen	Serien inbunden om ej annat anges.
G 3 bc	Avlöningsböcker, sovring och anrikning	Serien inbunden om ej annat anges.
G 3 bd	Avlöningsböcker, byggnads. och diversearbeten	Serien inbunden om ej annat anges.
G 3 be	Avlöningsböcker, snickare	Serien inbunden om ej annat anges.
G 3 bf	Avlöningsextrakt	Serien inbunden om ej annat anges.
G 3 bg	Avlöningslistor	Serien i kartonger om ej annat anges.
G 3 bh	Arbetarnas förtjänstkort	Serien i kartonger om ej annat anges.
G 3 ca	Betingböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
G 3 cb	Strödda avlöningshandlingar	Serien i kartong om ej annat anges.
G 4 a	Journaler, huvudserie	Serien inbunden om ej annat anges. "Nr 4".
G 4 b	Journaler, skogen	Serien inbunden om ej annat anges.
G 5	Malmförsäljningsböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
G 6	Räkenskaper med aktieägarna	Serien inbunden om ej annat anges.
G 7 aa	Kassaböcker, huvudserie	Serien inbunden om ej annat anges.
G 7 ab	Kassaextrakt, debet	Serien inbunden om ej annat anges.
G 7 ac	Kassaextrakt, kredit	Serien inbunden om ej annat anges.
G 7 ad	"Lilla kassan"	Serien inbunden om ej annat anges.
G 7 ae	"Kassarapporter och penningförslag"	Serien inbunden om ej annat anges.
G 7 af	Kassaböcker för likvidboken	Serien inbunden om ej annat anges.
G 7 ag	Kassaböcker för avräkningsboken	Serien inbunden om ej annat anges.
G 7 ah	Kassaböcker strödda	Serien inbunden om ej annat anges.
G 7 b	Memorial	Serien inbunden om ej annat anges.
G 8 a	Kassaverifikationer	Serien i pärmar om ej annat anges. Efter år 1920 endast typår bevarade.
G 8 ba	Räkningskopieböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
G 8 bb	Utgående fakturor (räkningar)	Serien i pärmar om ej annat anges.
G 8 bc	Strödda utgående fakturor	Serien inbunden om ej annat anges.
G 8 c	Inkomna fakturor	Serien i pärmar om ej annat anges.
G 9 a	Kostnadsfördelning	Serien i kartonger om ej annat anges.
G 9 b	Strödda räkenskapshandlingar	Serien i kartonger om ej annat anges.
H 1	Allmän statistik	Serien häftad om ej annat anges.
H 2	Teknisk statistik	Serien inbunden om ej annat anges.
H 3	Lönestatistik	Serien i kartong om ej annat anges.
J 1	Kartor och ritningar	Serien i kartong om ej annat anges. Ritningar med nr 923-1054, 1310-1317, 1335-1391 ingår i F-serier. Se manuellt register över kartor och ritningar.
K 1	Fotografier	Serien i kartong om ej annat anges.
Ö 1	Svårt brandskadade handlingar	Serien i kartonger om ej annat anges.
Ö 2	Övriga handlingar	Serien i kartong om ej annat anges. Handlingar efter andra gruvbolag se register till serie F1 samt serie F8:5.