Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Volym

[Dossierer, huvudserie]

Storfors bruk

Grunddata

ReferenskodSE/VA/50379/F 1/2
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/pQGpMim1G4k1TfdJrB3Ru1
Datering
1655–1910(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland


Bild

Innehåll

Allmän anmärkningBjurbäcks Bruks rekognitionsskog. Lungsunds sockens skogsanspråk: Ivar Andersson i Lervik i spetsen för åtskilliga Lungsunds sockenmäns skrifvelse till landshöfdingen med beklagande att deras förfäder genom intriger låtit den donerade allmänningen gå sig ur händerna samt med begäran om tillstånd och frihet att hädanefter få med samma rättighet, som assessor Linroth nyttja samfäldt vår sockne Kronoallmänningsskog med K.B:s kommunikationsresolution derå för Bjurbäcks Bruksegares hörande 31.8.1765 (mapp 1/1).
Bruksegaren assessor Jean Gustaf Linroths till landshöfdingens afgifna förklaring den 12/11 1765 i anledning af förestående skrifvelse med Kon. Befallningshafvandes derå afgifna resolution, hvarigenom all den stund genom Bergskollegii resolutioner den 22 febr. 1742, 20 dec. 1683 och 8 dec. 1688 den omtvistade skogen vore anslagen till rekognitionsskog under Bjurbäcks masugn, assessor Linroth bibehålles vid rekognitionsskogens nyttjande utan andras intrång, i synnerhet som sockenborna ej gittat visa att den ifrågavarande skogen vore en sockenallmänning, än mindre att den blifvit donerad 16.11.1765 (mapp 1/1).
Ett intyg att Bjurbäcks Bruksegare erlagt rekognitionsafgift och bevillning för åren 1763-1765 (mapp 1/1).
Bjurbäcks rekognitionsskog: Ang. råskillnaden mellan Bjurbäcks rekognitionsskog åena samt Kungskogs masugns frälse och rekogn.skogar å andra sidan. Landtmäteriprotokoll vid uppgående af den ifrågavarande råskillnaden 1780,1781 (mapp 1/2).
Landtmäteriprotokoll rörande samma råskillnad 1794 (mapp 1/2).
Förening mellan de respektive egarne af Bjurbäcks Bruk, å ena samt Kungskogs hytta och frälseegendom, å andra sidan, rörande råskillnaden mellan bemälde bruksegares skog och Kungskogs frälse skog 12.9.1800 (mapp 1/2).
Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog: Instrument orig. och afskrift öfver en af Bergsfogden L.J. Arenander med biträden företagen besigtning af den trakt af Lungsunds kronoallmänning, som emot rekognitionsören vore Bjurbäcks bruksegare till hyttans behof anslagen, dervid den år 1683 upprättade kartan öfver denna trakt lades till grund 2.9.1800 (mapp 1/3).
En af bemälde bergsfogde upprättad promemoria rörande rekognitionsafgifterna och bevillningen för de skogstrakter, som vore anslagna Bjurbäcks hytta och Kungskogs masugn 10.4.1806 (mapp 1/3).
Uträkning efter en karta af gamla verldens verk öfver arealinnehållet af dels Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog af Lungsunds kronoallmänning och dels Kungskogs masugns rekognitionsskog af samma allmänning samt af Ölme och Wäse häradsallmänningar orig. och afskrift af Magn. Hammerin 11.4.1806 (mapp 1/4).
Landtmäteritprotokoll rörande afmätning och kartläggning af den Bjurbäcks masugn anslagna rekognitionsskogen orig. och afskrift m.m. af Ernst Fr Rystedt 20.6.1806 (mapp 1/5).
Häradsrättens fastställelse af den af kommissionslandtmätaren E.F. Rystedt upprättade karta med beskrifning öfver förenämnda rekognitionsskog 12.2.1807 (mapp 1/5).
Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog ang. torp och lägenheter m.m.: Landhöfdinge embetets på grund af Kungl. Kungörelsen den 4 febr. 1811 angående användandet af de till Bruken upplåtna rekognitionsskogarne till bruksegaren grefve C.G. Löwenhielm aflåtna memorial med åläggande för honom att inom viss tid inkomma med upplysning, huruvida på Bjurbäcks och Kungskogs Bruks rekognitionsskogar funnes några torp eller odlingar dels af stubbe och röjselrätts natur, der odlaren måste bibehållas och åtnjuta bolbys rätt till skogsfång, dels sådana som upptagits för Brukens räkning, de Bjurbäcks och Kungskogs Bruk tillhöriga enskilda skogar, hvarpå smidet vore grundadt, finge icke undantagas från Brukens skogstillgångar och skulle genom bruksegarens försorg derför inom en förlagd tid afmätas, affattas och beskrifvas. Bjurbäcks Bruk egde vid denna tid 3/4 i Kungskogs masugn 26.5.1813 (mapp 2/1).
Grefve Löwenhjelms till Kon. Befallningshafvande meddelade upplysning i ödmjukt memorial 14.4.1813 (mapp 2/1).
Skogstilldelning åt hemman och torp: Landtmäteriprotokoll rörande en af andre landtmätaren Nils Bredberg och kronofogden J. Nyman hållen undersökning för bestämmande af det skogsbehof och skogsområde som borde underläggas de på Bjurbäcks och Kungskogs samt å Matlångs och Ackkerns rekognitionsskogar belägna hemman och torp, i enlighet med Kungl. Kunggörelsen den 4 febr. 1811 angående användandet af de till Bergsverken och Bruken upplåtna sådana skogar orig. och afskrifter 8.9.24/7 1813 (mapp 2/2).
2a akter afskrift angående Konungens Befallningshafvandes fastställelse af förenämnda förrättning 2.8.1813 (mapp 2/2).
Undersökningar af behofvet af rek.skogen m.m.: Protokoll afskrift hållet vid en på frund af Kungl. Kungörelsen den 4 febr. 1811 af bergmästaren och öfverjägmästaren med biträde af landtmätare företagen undersökning företagen undersökning, huruvida den till Bjurbäcks masugn med kolbetjening anslagna rekognitionsskogen i Lungsunds socken vore till tackjernstillverkningens bibehållande i framtiden mer eller mindre behöflig 26.8.1813 (mapp 2/3).
Protokoll vid af Kammar. och Bergskollegierna påbuden ytterligare undersökning dels af den Bjurbäcks hytta anslagna rekognitionsskogen, hvarifrån skogsanslaget till skattlagda torpet Emtenäs skulle afdelas, dels ock af Bjurbäcks hyttas enskilda skog, å hvilken skogsområden till 17 skattlagda och 2 oskattlagda torp jemte 2a ängar borde föreslås. Det visade sig, att dessa 17 torp utgjorde 3 59/384 hemman, som gemensamt med de andra torpen och ängarne innefattade 1655 tunnl. 21 kappland inegor. Förrättningsmännen föreslogo fortfarande rekognitionsskogens bibehållande åt Bjurbäcks masugn afskrift 27.6.1822 (mapp 2/3).
Kammar och Bergskollegiernas vidlyftigautslag , hvarigenom Bjurbäcks Bruksegare förklaras fortfarande vara i behof af rek.skogen för sina 59/64 i masugnen. Egarne till öfriga 5764 hade sitt kolbehof från den enskilda hytteskogen 20.11.1822 (mapp 2/3).
Afskrifter förste landtmätarens protokoll angående verkställande af honom meddelade förordnande dels att afdela och afrösa det skogsanslag af Bjurbäcks bruks rek.skog, som blifvit tillagdt skattlagda torpet Ämtnäset, dels att undersöka och utreda eganderätten i Bjurbäcks masugn, hvari Bjurbäcks Bruksegare grefvinnan Sara Chr. Löwenhielm befanns ega 59/64, bruksdisponenten Lars Ekelund 3/64 och brukspatronen Gust Wahlund 2/64, dels och att föreslå skogsanslag till 17 skattlagda och 2 oskattlagda torp, belägna på Brukets andel i hytteskogen. Till torpet Ämtnäset afdelades 30 tunnl. skog. För det till Bjurbäcks herrgård hörande ängstängsel och ängslador utstakades 2 tunnl. 2 kappl. och till de 19 torpen 660 tunnland skog. Sedan dessa skogsanslag jemte Ekelunds och Wahlunds andelar blifvit fråndragna, utgjorde Brukets behållna skogstillgång af hyttans enskilda skog 1293 tunnl. 2 kpld. fullgod skogsmark till tackjernsblåsning. Förteckning på de torp som vore belägna på brukets 59/64 af hytteskogen, samt å Lars Ekelund 3764 och Gust. Wahlund 2/64, hvilka der skulle hafva sina skogsbehof nov. 1819 (mapp 2/4).
Bjurbäcks rekognitions hytteskog: Kammar och Bergskollegiernas skrifvelse till Konungens Befallningshafvande angående ytterligare undersökning om de på Bjurbäcks hytt. rek. skog befintliga skattlagda eller oskattlagda torp 30.10.1820 (mapp 2/5).
2a uppgifter å de på Bjurbäcks hytteskog belägna hemman och lägenheter 1820, 1822, ? (mapp 2/5).
Ang. skogsanslag: Bergmästarens protokoll angående skogstilldelning af Bjurbäcks hytte rekognitionsskog åt det på skogen belägna torpet Emtnäs samt rörande undersökningar dels om eganderätten till Bjurbäcks masugn och dels om skogstilldelning åt jemväl på skogen belägna 17 st. skattlagda och 2 st. oskattlgada torp 27.6.1822 (mapp 2/6).
Utdrag förenämnda protokoll 27.6.1822 (mapp 2/6).
Uppgift å de på Bjurbäcks Bruksegare tillhöriga 59/64 af Bjurbäcks hytteskog befintliga lägenheter, som skulle hafva vedbrand, gärdslefång och husbyggnadsvite från rek.skogen. Bruksp. Lars Ekelunds sterbhus egde 3/64 i Bjurbäcks masugn och bruksp. Gustaf Wahlund sterbhus egde 2/64 i Bjurbäcks masugn, samt lika andelar i hytteskogen, hvilka blifvit dem särskilt tilldelade 27.6.1822.
Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog: Dess skatteläggning öfver förrättad skattläggning af den Bjurbäcks masugn anslagna rekognitionsskogen, som efter afdrag af den torpet Emtnäs tilldelade skogen jemte impedimenter, mossar och sjöar utgjorde 750 tunnland fullgod skog, hvilken uppskatades till 9/16 mantal med benämningen Björnhult 19.4.1825 (mapp 2/7).
Instrument öfver ny skattläggning af samma rekogn.skog som äfven nu upskattades till 9/16 mtl Björnhult 30.10.1828 (mapp 2/7).
Instrument öfver ytterligare förrättad skattläggning af meranämnda rekognitionsskog, som under lika namn Björnhult åsattes 3/4 mantal med motsvarande ränta och kronotionde 6.10.1830 (mapp 2/7).
Kammarkollegii utslag, hvarigenom skattläggningen fastställes till 19/24 mantal Björnhult 14.3.1838 (mapp 2/7).
2a historiska anteckningar rörande rekognitionsskogen 1850 (mapp 2/8).
Kon. Befallningshafvandes utslag på Storfors Bruks Aktiebolags ansökan om handräckning för afhysning af kringdrifvande löse manspersonen J. Halvardsson från Malung jemte en honom åtföljande lös kvinnsperson Karolina Figur med deras barn, hvilka utan tillstånd slagit sig ned å Bolaget tillhöriga s.k. Bjurbäcks allmänning och der åt sig uppfört en kopia af jord och virke, som tagits af Bolagets skog. Kojans innevånare finge 14 dagar beredelsetid för afflyttning 4.3.1897 (mapp 2/9).
Den till Niklasdams, Elfbro och Spjutbäcks Bruk hörande rekognitionsskogen sedermera skattelöst under namn af 1/4 Ömling: Landtmäteriprotokoll angående förrättade skifte och rösläggning af ofvanstående rekognitionskog 1849 (mapp 2/10).
Delningsbeskrifning vid nämnda skifte 1849 (mapp 2/10).
Ackkärrs frälsehemmans skog: Tingsprotokoll i tvistemål mellan brukspatronen Johan camitz, såsom egare af hälften i 1/2 hemman Ackkärr, å ena sidan, samt enkefru assessorskan Juliana Linroth och hennes söner Axel och Jean Gustaf, såsom egare af andra hälften i 172 hemman Ackkärr, å andra sidan , angående delning af den till Ackkärr hörande skogen. Genstämning hade uttagits af den andra parten. Tvisten rörde sig egentligen om de på skogen belägna Ålviken och Björkåsen, hvilka Camitz påstod vore oskattlagda torp, som hörde honom till, medan motparten gjorde gällande, att Ålviken vore 1/8 del och Björkåsen 1/4 hemman och vore dess egendom, som fordrade särskild skogstilldelning från Ackkärrsskogen. Rättegången, som börjat den 29 mars 1733, slutade med en mellan parterna ingången förlikning, hvarigenom fru Juliana Linroth fick behålla Ålviken och Björkåsen samt Emtehultet. dock i i egenskap af oskattlagda torp utan särskild skogstilldelning, hvaremot Camitz behöll sitt torp Olstorp och afstod från sina påståenden om åverkan m.m. Denna förlikning fastställdes af Häradsrätten 30.3.1733 (mapp 3/1).
Landtmäteriprotokoll rörande delning af skogen till 1/2 mtl Ackkärr emellan enkefru Juliana Linroth och enkefru Maria Wester juli 1744 (mapp 3/1).
Uppgift på hvad fru Lindroth efter lottning bekommit af Ackkärrsskogen 21.7.1744 (mapp 3/1).
Ackkärrs frälse skog: Skogschefen G. Wessléns berätelse till en början angående ett par rågångar och derefter huruledes Bjurbäcks Bruksegare förvärfvade sig eganderättentill dels torpen Björkåsen och Ålvik samt Kvarned och dels Ackkärrs frälse skog, hvilka eganderätter genom köp af Bjurbäcks Bruk 1866 öfvergingo till Storfors Bruks intressenter 17.11.1910 (mapp 3/2).
Bjurbäcks frälse skog eller s.k. Lungsundsrepet: Angår bl.andra hemman 1/2 mtl Lungsundet. Tingsprotokoll orig. hvari omförmäles, huruledes egaren af Bjurbäcks Bruk Jon Hansson från Mariestad försålt några hemman kring bäcken till åtskilligt folk men behållit kolskogen till sin hytta och hammare, dock med det förord att om han sålde bruket, hemmanegarne skulle få lösa den tillhörande skogen. Då hauptmannen Tore Olofsson Ollenberg hade köpt Bruket af Jon Hansson, lemnade han utan lösen skogen åter till de försålda hemmanen med det villkor att egarne skulle vara förpliktade att kola åt hans Bruk det mesta de kunde fås skälig betalning, men icke åt någon annan. Och om torparen eller hemmansegaren icke skulle vilja eller orka kola, finge han icke vägra, att brukegaren satte dit sig eget folk för att verkställa kolningen, hvilket af Rätten fastställdes 10.8.1655 (mapp 4/1).
Lungsunds hemmansskog: Hofrättens dom i tvistemål mellan inspektoren Crispinus Plÿgge och hauptmannen Thore Olofsson Ollenberg angående bättre rätt till Lungsunds skog, hvarigenom på grundade skäl Hofrätten tilldömer skatteganden Gunnar Olofsson rättighet att för en skälig lösen inbörda den omtvistade skogen till Lungsunds gård med rättighet att nyttja skogen efter eget godtfinnande samt att kola till hvem han helst ville och bäst gitte, för så vidt icke Kungl. Maj:t eller Bergskollegium annorlunda förpligtat honom 9.11.1657 (mapp 4/2).
Bjurbäcks frälseskog eller s.k. Lungsundsrepet: Köpebref orig. och gammal afskrift hvarigenom Gunnar Olofsson och hans hustru Ingrid Erikssonsdotter samt sönerna Olof och Erik Gunnarssöner försälja till egaren af Bjurbäcks Bruk hauptmannen Thore Olofsson Ollenberg ett beskrifvet område af den till hemmanet Lungsundet hörande skogen 10.6.1660 (mapp 4/3).
Bjurbäcks frälseskog eller s.k. Lungsundsrepet: Bruksegaren och assessorn Joh.. Linroths hos landshöfdingen anförda klagomål deröfver att, oaktadt alla torpare under Bjurbäcks Bruk blifvit den 3 juli 1717 af bergmästaren Gustaf Norn? förbjudne vid 40 daler silf.mt. plikt att till någon annan aflåta sina kol, och ånskönt landshöfdingen baron Fromhold Fagerskjölds den 26 januari 1695 gifna resolution med samma förbud, brukspatronen Camitz likväl söker draga till sig Bjurbäcks Bruks kolbönder, bland dessa åboerna å hemmanet Lungsund med Landshöfdinge Embetets derå gifna order till bergsfogden Magnus K..tern att strängeligen tillhålla Bjurbäcks bruks kolare att göra sina skyldigheter till Bruket, och i vidrigt fall befordra såväl de tredskande torparne, som den främmande köparen till plikt 17.12.1718 (mapp 4/4).
Åtskilliga vittnesintyg att Bjurbäcks Bruk af ålder kolat eller hemtat kolved på Lungsunds skogen 1719, 1720 (mapp 4/4).
Instrument öfver uppgåendet af råskillnaden emellan Bjurbäcks Bruks skog och skogen till hemmanet Lungsundet 29.10.1722 (mapp 4/5).
Häradsrättens utslag med bifall till assessorn Joh. Gustaf Linroth ansökan om förordnande af gode män att uppå råskillnaden mellan Bjurbäcks Bruks skog samt hemmanen Lungsundet och Emten 9.2.1758 (mapp 4/5).
Instrument öfver verkstäldt uppgående af råskillnaden mot Lungsundet 10.1758 (mapp 4/5).
Häradsrättens fastställelse af meranämnda råskillnad till framtida efterrättelse 20.10.1758 (mapp 4/5).
Fernebo Häradsrätts 3 uppskofsprotokoll af åren 1860 och 1861 samt utslag i ett af Anders Carlsson, Anders Nilsson, Nils Carlsson m.fl. såsom egare af frälsehemmanet 1/2 mtl Lungsundet, mot Storfors Bolags intressenter instämdt mål med yrkande att utan lösen återbekomma den till deras hemman hörande skogstrakt jemte derå belägna oskattlagda torpet Lervik, hvilken under namn af Bjurbäcks frälse skog eller det så kallade Lungsundsrepet den 10 juni 1660 blifvit försålt till Bjurbäcks Bruks egare och af dessa innehades. Den omtvistade skogen skogen innehöll omkring 111 tunnland. Bolagets talan i rättegången fördes af dess disponent Claes af Geijerstam. Häradsrätten ogillade hemmansegarnes yrkande genom utslag 2.6.1862 (mapp 4/6).
Hemmanegarnes besvärsinlaga till Hofrätten 5.7.1862 (mapp 4/6).
Disponenten af Geijerstams deröfver afgifna förklaring sept 1862 (mapp 4/6).
Hofrättens dom som gillar Häradsrättens utslag och hvarigenom hemmansegarne åläggs betala rättegångskostnaderna 19.2.1863 (mapp 4/6).
Frälseskogen Lungsundet i Lungsunds socken: Handlingar rörande bestämmandet af afgäld till stamhemmanet 1/2 mtl frälse Lungsund för torpet Lervik 1890-1893 (mapp ?) se även torpet Lervik 51 6/3.
Hemmanet Lungsunds frälse skog: Handlingar rörande hemmansegare Olof Olssons åverkan på utskogen. Domboksprotokoll ang. Gunnar, Karl och Nils Nilssons i Lungsundet begäran om vitesförbud för grannen Olof Olson att medels svedjande och kolvedhuggning tillgripa den odelade utskogen, medan landtmäteridelning af densamma påginge 13.10.1764 (mapp 4/7).
Häradsrättens på ansökan af förenämnda Nilssöner jemte assessorn Joh.Gust. Linroth, såsom egare af frälseräntan af 1/2 mtl Lungsundet, och utslag med bestämmande af ett vite af 10 daler silf.mt. hvartill den gjorde sig skyldig som annat än till vedbrand och nödig husbehof tillgrepe utskogen, innan Landtmäteridelningen blifvit fullbordad 21.2.1765 (mapp 4/7).
Landshöfdinge Embetets förordnande för landtmätaren Carl Sv. von Hiltebrandt att förrätta storskiftesdelning i skogen 21.6.1765 (mapp 4/7).
Protokoll vid hållen syn, dervid befanns, att Olof Olsson, oaktadt vitesförbudet, fällt kolved till 5 milor på den förbjudna skogen 13.9.1765 (mapp 4/7).
K.B:s förbud för Olof Olsson vid vite af 50 daler silfmt. att vidröra den fällda milskogen innan skogsdelningen försigått 25.9.1765 (mapp 4/7).
K.B:s fastställelse af vitesbudet för Olof Olsson att bortföra kolen 12.12.1765 (mapp 4/7).
Domboksprotokoll i assessorn Joh.Gust. Linroth och åboernas i Lungsundet åtal mot Olof Olsson för det han tillgripit och kolat på utskogen mycket mer än som kunde belöpa på hans hemmansdel, hvarför de yrkade, att han måtte fällas till plikt och att utgifva de bestämda vites beloppen samt efter skogens delning af egen skog ersätta de öfriga för hvad han sig tillegnat den gemensamma skogen, äfvensom att han måtte få plikta för olofligt svedjande och med ytterligare vite förläggas att icke vidare tillgripa samskogen. Olof Olssons ombud bestred att svara i målet inför Häradsrätten under påstående, att saken hörde under Bergstingsrätt. Genom särskildt utslag förklarade Häradsrätten sig vara rätt forum i målet 20.2.1766 (mapp 4/7).
2:a uppskofsprotokoll i målet, beroende dessa uppskof derpå att Olof Olssons ombud påstått att Olof Olsson anfört besvär i Hofrätten öfver Häradsrättens nyssnämnda utslag den 20.2.1766. 1766, 1767 (mapp 4/7).
Bevis från Hofrätten att inga besvär inkommit från Olof Olsson 31.1.1767 (mapp 4/7).
Häradsrättens utslag hvarigenom Olsson dömdes att utgifva alla honom förelagda viten och af egen skog ersätta de öfriga åboerna, så snart skogsdelningen vore fullbordad, samt för det han afsigt att draga ut på tiden med målet, osanningsenligt uppgifvit besvär i Hofrätten böta 20 daler silfmt. äfvensom för det han mot bättre vetande inbillat ombudet att framföra denna osanning till Häradsrätten att derfor böta 5 daler silfmt 21.11.1767 (mapp 4/7).

Tillgänglighet

SekretessNej
Restriktioner p.g.a. personuppgifterNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Reproducerad på: (SE/RA/8204/VA/VA-22AE-22)
Reproducerad på: A0074222 (SE/RA/83002/2015/17/A0074222)

Kontroll

Skapad2015-04-30 10:12:53
Senast ändrad2016-01-25 12:21:47