Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Borgviks bruk


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50125
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/M9cadRZUj4gv263iwk6eF1
Omfång
61 Hyllmeter  (-)
Datering
1697–1953(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Borgviks Dörrfabrik
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Snickerifabrik)
 
Borgviks bruk (1600? – 1953)
Alternativa namn: Borgviks AB  (1863 – )
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, snickerifabrik, sågverk, kvarnrörelse)
Kategori: Företag. Processindustri (Träsliperi)
 
Borgviks arbetares sjuk- och begravningskassa
Kategori: Övriga. Övriga institutioner
 
Borgviks Brukshandel
Kategori: Företag. Handel
 
Kungsborgs bolag (1840-tal)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat
 
Ölmskogs gård
Kategori: Gård. Gårdar
 
Brunsbergsverken (Värmland) (Protokoll 1886-1953 m.m.)
Alternativa namn: De Brunsbergske Werken
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruksbolag)

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 15/72

Arkivet är förtecknad i löpande nummerordning, men uppdelat efter allmänna arkivschemat.
Billeruds AB är huvudman.
Se även Nils Adolf Wattrang.
Tillägg på 19 volymer finns.
Inledning (äldre form)Borgviks bruk är ett av de äldsta f.d. järnbruken i Värmland och ligger i en av landskapets först bebyggda trakter mellan sjöarna Värmeln och Vänern. Vid grävningar i älven för ett kraftstationsbygge har vissa stenåldersfynd gjorts och med anledning av bl.a. dessa fynd anses trakten ha varit bebyggd redan 1500 år före Kristi födelse. Vattenvägarna och vattenkraften i Borgviksfallet har givetvis varit orsaken till denna tidiga bebyggelse.

Hur tidigt vattenkraften i Borgviksälven använts i industriens tjänst är icke lätt att säga, men att kvarnar legat här sedan mycket lång tid tillbaka är dock säkert. Det första man med visshet känner till är, att järnindustri fanns här i början av 1500-talet. De första kända bruksägarna voro Jöns Bock och Christoffer Andersson. De levde i början av 1600-talet och sålde åren 1627-1628 sitt bruk till borgaren Swen Påhlsson. Då var bruket ålagt en hammarskatt av 13 skeppund järn. Swen Påhlsson sökte först år 1660 privilegum på att driva järnrörelse. Om detta berodde på den eldsvådan som ödelade smedjan 1638 eller på de ständiga gränskrigen är obekant. År 1778 ingångsattes nya smältsmedjan med två hamrar och 1779 kom kvarnen bredvid hammarsmedjan igång. Denna senare låg på östra sidan strömmen mitt emot smältsmedjan. De många kvarnar, vilka funnes på 1700-talets början, reves efter hand och sammanfärdes i stället i förre och större kvarnhus. På 1820-talets början uppfördes två sågar.

Bruksrörelsen vid Borgvik utvecklade sig emellertid snabbt och ägarna av kringliggande bruk sågo detta med oblida ögon, och då Borgvik år 1845 sökte ökade smidesrättigheter, klagade de bl.a. på att "Borgvik håller en större pråm, som alla somrar seglar Värmelns stränder omkring och söker vad där av kol uppslukas kan".

År 1846 utbyttes det tidigare använda tysksmidet mot lanchasiresmide, varvid stångjärnssmedjan byggdes om och försågs med lanchashirehärdar och vällugn.

År 1863 bildades Borgviks Aktiebolag varvid samtidigt Brunsbergs Bolags järnbruk förenades med Borgvik och en stor del av dess rörelse överflyttades till Borgvik. Omkring 1863 påbörjades hyttbyggnaden, som var färdig 1865. 1870-1871 uppfördes bessemerverket, som drevs åren 1872-1882. När detta verk nedlades, byggdes i stället ett valsverk, som var i gång till februari 1924. 1896 flyttades sågen från sin plats vid övre fallet till den s.k. Koludden där den ännu finns kvar. I samband med flyttningen byggdes även en snickerifabrik.

Åren 1902-1903 anlades ett träsliperi, vilket var i gång till 1923 då byggnaden omändrades till kraftstation, som nu är nedlagd och ersatt med en ny och modernare.

Som tidigare nämnts förvärvades Borgvik 1627-1628 av Swen Påhlsson och efter honom fick hans mågar hand om bruket, övre hammaren av Mattias Assmundsson och nedre hammaren av Nils och Erik Borgström.
Nils Borgströms son, Erik Borgström blev gift med Catarina Juliana Using. Erik Borgström kom att få stor betydelse för bruket. Förutom att det utvidgades betydligt, utverkade han av konung Karl XII tillstånd att få bygga kyrka i Borgvik och vilken till stor del uppfördes av Borgströms egna medel. Av andra mera bemärkta bruksägare kunna nämnas släkten Schagerström, kammarrådet Joh. Helin och kammarherren Carl Aug. Sköldebrand, vilken på 1840-talet bildade Kungsborgs bolag, som ägade en masugn i Lungsund.

Billeruds Aktiebolag inköpte 1920 samtliga aktier i Borgviks Aktiebolag och genom fusion år 1953 uppgick sistnämnda bolag i moderbolaget och upphörde att vara självständigt bolag.

Arkivalierna rörande Borgviks bruk ha alltid förvarats i Borgvik. Sommaren 1956 ordnades och förtecknades de av fil. mag. Lars Nilsson, Landsarkivet, Göteborg. Under 1990-talet införtecknades 8 volymer med äldre handlingar under rubriken F 1. Arkivalierna förvaras nu hos Värmlandsarkiv. Förutom i efterföljande förteckning upptagna handlingar finnas i Billeruds AB:s arkiv i Säffle en del äldre handlingar rörande Borgvik, huvudsakligen köpehandlingar, privilegiebrev o. dyl.

Lit.:Brodins samling 117: Borgvik förr och nu.

Kontroll

Senast ändrad2018-04-09 08:56:39