Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Uddeholms AB, Centrala Skogskontoret


Grunddata

ReferenskodSE/VA/51188
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/7zFS1KCfvwJC7Tfpdia6y3
Omfång
190,4 Hyllmeter 
Datering
1785–1985(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Uddeholms AB (1668) (Revirnämndernas protokoll 1951-1978, brevkopior 1883-1914, årsberättelser 1883-1962, arrenderegister 1887-1973, kontrakt 1763-, klipp 1914-1972, kapitalböcker 1912-1970, ämnesordnade handlingar 1785-1985, fotografier m.m.)
Kategori: Företag. Skogsbruk (Skogsindustri)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, stålverk)
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri
Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk (Kraftrörelse)
Kategori: Företag. Transport- och lagringsföretag
 
Fryksdalens flottningsförening (1914) (Serie F 2.)
Kategori: Förening. Övriga föreningar
Kategori: Förening. Transport- och lagringsföretag

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 13/88
Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning Uddeholms skogsförvaltning.

Historik

För Uddeholmsbolaget har skogen haft sin betydelse. En av förutsättningarna för Uddeholmsbolagets tillkomst och privilegierande var att till Uddeholms säteri fanns tillräckligt med egen skog, i första hand för att framställa det kol som behövdes för hyttor och hamrar. I övrigt användes skogen till ved och byggmaterial. Enkla sågar fanns vid de flesta bruk. Skogen ansågs inte ha något större egenvärde och under långa tider skedde stor misshushållning, så till vida att avverkade träd och svedjebrända ytor inte alltid togs till vara. Skogen ansågs allmänt vara en allemansägodel.

Redan under 1600-talet klagades över skogsbrist och misshushållning. Men något allvarligt försök att göra något åt detta företogs inte. Brukens uppsyningsmän var de som närmast hade i uppgift att tillse att åverkan inte förekom. År 1758 tillsattes vid Uddeholmsbolaget en skogvaktare för denna syssla. Detta förbättrade emellertid inte saken nämnvärt, då övriga bruksbetjänter ansåg sig befriade från skogstillsyn.

I Uddeholmsbolagets Intressenters protokoll av den 12 juni 1794 § 2 finner man ett beslut om hur skogen ska skötas, brukas och tillses.

I slutet av 1700-talet började skogsindustrin växa fram. Till en början var man inom Uddeholmsbolaget inte särskilt intresserad av denna näringsgren. Vid början av 1820-talet var man dock väl medveten om att träindustrin kommit så långt att man till fullo insåg att de stora skogstillgångarna hade ett värde. Vid 1821 års bolagsstämma fastslogs exempelvis behovet av en noggrannare skogshushållning, såtillvida att det bestämdes vad som fick fällas för kolning, begränsande regler för svedjning och getter fick inte hållas i skogen. Vid 1825 års stämma lades fram ett omfattande program för Uddeholmsbolagets träindustri. Detta omfattade såväl skogen som sågar och flottleder m m. Redan tidigt hade till Uddeholms säteri och bolag knutits fastigheter med skogsarealer, för tillförsäkran om kolningsmöjligheter och arbetskraft, dels genom arv men även med framsynta köp. De låg ofta i anknytning till vattendrag för transporternas skull, senare även med tanke på flottning och anläggande av sågar o d.

För ett rationellt utnyttjande av skogen behövdes vetskap om skogsarealens storlek och sammansättning. En första inventering gjordes i början av 1820-talet. På 1830-talet anställdes ett antal skogvaktare, vilka hade närmaste bruksförvaltare som förman och stod denne i spetsen för ett förlag med brukets namn. Senare anställdes en skolad forstmästare som dels hade till uppgift att utsätta kolhyggena och dels under 1840-talet uppmäta skogarna och upprätta kartor. Han skulle också upprätta hushållningsplaner för den vid de olika bruken närmast belägna skogen, där såväl virkestillgång som tillväxt och åldersklass kunde bli kända. Arbetet med detta påbörjades år 1855 för 19 skogsblock av jägmästare A.F. Starck och år 1860 övertogs arbetet av L.W. Obbarius som utarbetade planer för 30 block. Mer avlägsna skogsarealer omfattades inte av denna första indelning. Blocken fördelades på bestämda förvaltningsområden s.k. bruksförlag. Planerna omfattade ex. vis hjälpgallringar, beredningshuggningar, sådd och planteringar. Såväl lämnade fröträd som manuell frösådd förekom redan i mitten av 1800-talet, likaledes att man upprättat plantskolor för hjälpkultur.

Enligt bolagsstämma den 3 sept 1875 § 9 beslöts att anställa en särskild tjänsteman som "skogschef" vilken skulle ägna sin uppmärksamhet åt skogens skötsel samt göra upp planer för ändamålsenlig avverkning och utarbeta en tablå över samtliga skogstillgångar. Jägmästare Y. Segerdahl anställdes, men som han redan hade en statlig tjänst, kunde han endast avsätta 3 månader om året för Uddeholmsbolagets räkning. Han använde dock den tiden mycket väl och lade ner ett omsorgsfullt och nitiskt arbete på beräkningar och planering. Inom bolaget förstod man att det krävdes en heltidsanställd man för detta arbete. När Segerdahl avsade sig tjänsten år 1883 p g a ålder och sjukdom anställdes Fredrik August Lovén vilken kvarstod som skogschef fram till år 1908. Varje år upprättade han, liksom sin föregångare, en årsrapport.

Då allt fler verk och industrier behövde allt mer bränsle måste kolningen spridas över ett större område. Detta gav anledning till förbättrade transportmöjligheter. Flera vägar måste byggas, vattenleder förbättras och den begynnande järnvägstrafiken tillvaratas. Mycket av detta tog sin början under Segerdahls tid.

Inom Uddeholmsbolaget var man "rädd om" skogen så att inte överuttag skulle göras, man hade god framförhållning för att tillförsäkra återväxten. I och med massaindustrins inträde i näringslivet blev detta än mer viktigt.

James Dickson & Co i Göteborg hade i början av 1830-talet köpt skog i norra Värmland och Dalarna. Detta blev en utmaning för Uddeholmsbolaget som ökade sina skogsköp. Ett samarbete mellan Uddeholmsbolaget och Dickson kom till stånd. År 1854 köptes avbrukningsrätter i Dalarna genom ett gemensamt bolag, som existerade till år 1870. Samma år bildade Uddeholms AB tillsammans med tre andra värmländska skogsbolag ett nytt bolag, Särna AB, vilket hade till uppgift att köpa skog och virke i Dalarna. Detta bolag avvecklades år 1889 och tillgångarna delades mellan delägarna.

Den gamla skogsförvaltningen med förlag under bruken blev så småningom ett svåröverskådligt system. Under Segerdahls tid ersattes det med en revirindelning, även om man använde flera beteckningar såsom förlag och förvaltning. En första indelning av Värmlandsskogarna blev Östra, Västra, Norra och Södra reviren/förlagen. Dalarnaskogarna förvaltades under Malungs och Lima förlag. Varje revir indelades i flera bevakningar. Under de mer än 100 år som gått efter den första indelningen, har flera namnändringar förekommit likaväl som "gränsförflyttningar" skett mellan de olika reviren samt att nya revir tillkommit, delats eller slagits ihop. Detta har många gånger skett då man införlivat större skogsarealer genom köp/övertagande av flera bruk/bolag.

Uppdelningen av allt det arkivmaterial över de olika reviren som inlämnats till Värmlandsarkiv från Uddeholms AB har inte varit helt problemfritt. Att samla allt material under ett enda arkivnamn skulle ha blivit allt för oöverskådligt. En uppdelning i flera olika arkiv med klart åtskilda och givna "gränser" har inte heller varit möjligt. Centrala skogskontorets material var förtecknad, när arbetet med reviren började.


Revirindelning

De första fyra reviren har följande utveckling i stort.
Östra reviret är det äldsta, med skogar närmast Uddeholm. År 1899 överfördes en del till det nybildade Mellersta reviret och år 1909 delar till Gustavsfors revir. Samma år namnändrades Östra reviret till Geijersholms revir och år 1945 en ny namnändring till Hagfors revir. Detta namn har använts som arkivbildarnamn för hela perioden. Arkivet omfattar material för tiden 1861-1993.

Västra reviret benämndes först Västra distriktet och namnändrades år 1928 till Västanbergs revir. År 1932 tillfördes delar från Munkfors/Mellersta reviret. År 1964 genomfördes en större organisationsförändring och delar av Västanbergs revir fördes till Norra reviret (II) och resterande delar tillsammans med huvudparten av Tönnets revir fördes till det nybildade Ekshärads revir under vilket namn materialet är arkiverat. År 1969 tillfördes delar från det upphörda Dalarnas revir och år 1970 delar från upphörda Munkfors revir. År 1975 upphör Ekshärads revir och föres till Norra reviret. Arkivet omfattar material för tiden 1828-1979.

Norra reviret, först Skogsförvaltning nr 3 och sedan Norra Skogsförlaget blev Norra reviret fr o m år 1888. År 1909 överfördes delar till Dalarnas och Gustavsfors revir och år 1914 delades Norra reviret i Likenäs och Tönnets revir. År 1964 återbildades Norra reviret av Likenäs revir och delar av Västanbergs revir, år 1969 tillfördes delar av upphörda Dalarnas revir och år 1970 delar av Ekshärads upphörda revir. Arkivmaterialet är uppdelat i två arkivbildare, Norra reviret I åren före 1914, med handlingar som omfattar tiden 1811-1917 och Norra reviret II åren 1964-1985, med handlingar för tidsperioden 1914-1985.

Södra reviret hette först Södra skogsförlaget, namnändrades senare till Skogsförlaget nr 2 och hette fr o m år 1901 Södra reviret. År 1899 överfördes delar till det nybildade Mellersta reviret. Namnändring till Sunnemo revir genomfördes år 1929 och år 1947 ändrades namnet igen, nu till Munkfors revir. Reviret upphörde år 1970 och fördes till Hagfors revir.
År 1954 bildades ett nytt Södra revir av betydligt sydligare skogar, varav en del fanns söder om Värmland. År 1955 tillfördes upphörda Kohlsäters revir och 1967 upphörde det "nya" södra reviret och fördes till Mölnbacka revir. Arkivbildarnamn är Munkfors revir för största delen av det äldre reviret med arkivhandlingar för tidsperioden 1860-1971och Södra reviret för större delen av tiden mellan åren 1954-1967, med arkivhandlingar för tiden 1894-1968.

Därefter i den ordning de tillkom:
Mellersta reviret bildades år 1899 av delar från Södra och Östra reviren. Det kallades för Munkfors revir åren 1929-1932 och delades sedan mellan Sunnemo och Västanbergs revir.
Arkivbildarnamn Mellersta reviret åren 1899-1932 och arkivhandlingarna omfattar tiden 1880-1932.
.
Dalarnas revir bildades år 1909 av dalaskogarna och delar från Norra reviret. År 1928 lades reviret ner och delades mellan Likenäs och Gustavsfors revir. År 1947 återuppstod Dalarnas revir och år 1964 tillfördes delar från Gustavsfors och Tönnets revir. År 1969 upphörde reviret och delades mellan Norra, Ekshärads och Hagfors revir. Arkivbildarnamn är Dalarnas revir för båda perioderna i ett arkiv, med arkivhandlingar för tidsperioden 1907-1970.

Gustavsfors revir bildades år 1909 av delar från Norra och Östra reviren. År 1928 tillfördes delar från Dalarnas revir och år 1964 upphörde Gustavsfors revir och uppdelades mellan Dalarnas, Hagfors och Brattfors revir. Arkivbildarnamn Gustavsfors revir, arkivhandlingarna omfattar tiden 1880-1964.

Brattfors revir bildades år 1913 efter inköp av Brattfors bruk. År 1964 tillfördes delar från Gustavsfors revir och år 1970 från Munkfors revir. Brattfors revir upphörde år 1975 och fördes till nybildade Filipstads revir. Arkivhandlingarna för Brattfors revir omfattar tiden 1913-1975.

År 1914 uppdelades Norra reviret (I) i två delar och den ena delen fick namnet Likenäs revir. År 1928 tillfördes delar av Dalarnas revir och år 1964 upphörde Likenäs revir och fördes till det nyombildade Norra reviret (II). Likenäs revir arkivbildarnamn åren 1914-1964. Arkivhandlingarna omfattar tiden 1849-1971.

Tönnets revir blev namnet på den andra delen av Norra reviret. Även Tönnets revir upphörde år 1964 och fördes till det nybildade Ekshärads revir, utom bevakning 23 som fördes till Dalarnas revir. Tönnets revir arkivbildarnamn 1914-1964. Arkivhandlingarna omfattar tiden (1847-)1855-1977.

Storfors revir tillkom genom införlivande av Storfors bruk i Uddeholms AB:s förvaltning. År 1975 ombildades Storfors och Brattfors revir till Filipstads revir. Storfors revirhandlingar omfattar tiden 1751-1981.

Kohlsäters revir tillkom år 1938 och fördes år 1955 över till Södra reviret. Arkivhandlingarna omfattar tiden 1907-1958.

År 1967 övertog Uddeholms AB Mölnbacka-Trysils AB och Mölnbacka-Trysils skogar bildade Mölnbacka revir och tillfördes skogsförvaltningen. Arkivhandlingarna omfattar tiden 1843-1986.

Filipstads revir uppstod år 1975 då Storfors och Brattfors slogs ihop till ett revir. Arkivhandlingarna omfattar tidsperioden 1920-1987.

Se även Uddeholms eget schema över revirindelningen från år 1956. (Bilaga 1).

År 1978 gick Uddeholms AB och Billeruds AB samman och fr o m år 1986 har STORA övertagit skogsförvaltningen.


Svårigheter.

Omorganisationer inom det egna bolaget liksom sammanslagningar med andra bolag/bruk, har gjort arbetet med att ordna och förteckna revirarkiven besvärligt.
I första hand har den ordning som fanns vid inlämnandet av arkivmaterialet bibehållits. I andra hand har arkivmaterial som uppenbart hör samman lagts ihop, där det varit möjligt, för att underlätta sökandet i arkiven.

Fastighetshandlingar och personalhandlingar är exempel på handlingar som dels kan vara eftersökta och dels ibland svåra att finna eftersom de har haft aktualitet och kontinuitet. Likaväl som de kan återfinnas vid sitt s k ursprung kan de finnas bland handlingarna från de senast nedlagda reviren eller i de ursprungliga bruksarkiven d v s Storfors bruk, AB Mölnbacka-Trysil, Brattfors bruk och Billerud AB.

Diskrepansen mellan revirens varaktighet och arkivhandlingarnas tidsperioder beror till stor del på ovan nämnda omständigheter.


Arkivbildarkort

Arkivbildarekort som upprättats över Uddeholm AB:s Skogsförvaltning är följande:

Uddeholms AB:s Skogsförvaltning:
Centrala skogskontoret
Brattfors revir
Dalarnas revir

Uddeholms Skogsförvaltning:
Ekshärads revir
Filipstads revir
Gustavsfors revir
Hagfors revir
Kohlsäters revir
Likenäs revir
Mellersta reviret
Munkfors revir
Mölnbacka revir
Norra reviret I
Norra reviret II
Storfors revir
Södra reviret (1954-1967)
Tönnets revir


Hänvisningskort

Hänvisningskort över namnändrade ej arkivlagda revir.

Uddeholms AB:s Skogsförvaltning:
Geijersholms revir
Sunnemo revir
Södra reviret (före 1954)
Västanbergs revir
Västra reviret
Östra reviret




Källhänvisning:
Dr. J A Almqvist: Uddeholmsverken, 1899.
F A Lovén: Uddeholms Bolags Skogshistoria, 1903.
I Andersson: Uddeholms historia till år 1914, 1960.
K-E Jakenberg: Uddeholms Aktiebolag 1870-1985, En historisk översikt, 1991.

Finns kopior på Uddeholms skogshistoria i pärm på forskarexp.

Uddeholmsarkivets material hos Värmlandsarkiv.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Klarälvens flottningsförening (SE/VA/50400)

Kontroll

Senast ändrad2021-02-24 12:56:37