Kyrkebyns bruk  (1907 – 1979)

Organisation (upphörd)

KategoriFöretag. Processindustri (Sulfitfabrik)
Alternativa namn
Kyrkebyns Sulfit AB
HistorikSulfitfabrik 1907-1979. Uppköpt av Billerud AB 1920.

----------

ÄLDRE ARKIVHISTORIK:

Kyrkebyns bruk

Som ett bolag under Borgviks AB grundades 1905 Kyrkebyns Sulfit AB. Fabriken anlades vid en vik av Vänern c:a en km från Segmons järnvägsstation. Bolagets ledning fanns vid huvudkontoret i Borgvik. Fabriken uppfördes 1905-1906. Den utrustades med tre roterande sulfitkokare och två torkmaskiner och sysselsatte omkring 100 arbetare. Den årliga produktionen uppgick till 10 000 ton prima blekt sulfitmassa. Försäljningen sköttes av huvudkontoret. Företaget hade en egen lastbrygga, dit fartyg kunde gå in för att lasta massa för export.

1920 förvärvade Billeruds AB i Säffle aktiemajoriteten i Borgviks AB. Från Billeruds sida förelåg en strävan att få till stånd en koncentration av skogsindustrin i området. Stor roll spelade också Borgviks innehav av skogar, bl a de skogar som tidigare tillhört Liljedals glasbruk. Kyrkebyns-Sulfit AB förblev tills vidare ett eget bolag, men blev en del av Billeruds AB 1925, då Kyrkebyn gick i likvidation. Kyrkebyns fabrik var omodern och ganska förfallen när Billerud tog över.

Det blev bekant för Billeruds ledning, att en del av sulfitmassan som Kyrkebyn exporterade till Tyskland, där kom till användning vid beredning av konstsilke. Billerud beslöt då att fabriken i Kyrkebyn skulle inrikta sig på att tillverka konstsilkemassa. Framställningen av konstsilke är en mycket invecklad process, som ställer stora krav på massans kvalitet och likformighet. Det var svårt vid denna tid att få fram sådan massa. Apparaturen i fabrikerna var enkel och brister fanns i tillverkningstekniken. Det visade sig att den som sekunda betecknade sulfitmassan bäst lämpade sig som råvara vid konstsilkeprocessen. Fabriken i Kyrkebyn byggdes delvis om och renoverades. Mot slutet av 1921 kom produktionen av konstsilke eller dissolvingmassa igång. Efterfrågan på konstsilkemassa blev så stor, framför allt i Italien, att hela fabrikens produktionskapacitet måste utnyttjas för denna process.
Billerud lät senare ytterligare två fabriker koncentrera sig på konstsilkemassa, den i Slottsbron och den nya fabriken i Jössefors.

Satsningen på konstsilkemassa blev mycket lönsam för Billerud, och inte ens den djupa ekonomiska krisen i början av 1930-talet drabbade silkemassan nämnvärt. Fabriken i Kyrkebyn blev utvidgad för att kunna producera mer av den efterfrågade massan.

Efter andra världskriget kom fram en del nya material, som i längden konkurrerade ut konstsilket och var det överlägsna. Av de fabriker som var specialiserade på dissolvingmassa, lades den ena efter den andra ned eller övergick till att framställa vanlig pappersmassa. Av de tre fabrikerna inom Billerudskoncernen, som hade denna inriktning, var Kyrkebyns bruk den som fick leva längst.

Kyrkebyn nådde sina högsta produktionssiffror under 1970-talet, då dessa nådde upp till över 45 000 ton årligen. Uppdrivna lönekostnader och höga priser på vedråvaran blev tillsammans med kraven på miljövårdande åtgärder det som omöjliggjorde fortsatt drift vid Kyrkebyn. På våren 1979 lades driften ned.


Litteratur: Eric Wermcrantz: "Konstsilkesmassan - en epok inom värmländsk cellulosaindustri" (i "Värmland, ett storslaget och egenartat landskap") (1946)

Harry Olsson: "Sulfitfabriken". En bok om Kyrkebyns bruk och Segmon 1907-1979 (1979)

(Kjell Johansson 1983)
Hänvisningar till orter
Eds församling (Värmlands län) (Verksamhetsort)
Grums kommun (Verksamhetsort)
Eds landskommun (Verksamhetsort)
Eds kommun (Verksamhetsort)
ÖverordnadBorgviks bruk (1907 – 1920)
ÖverordnadBillerud AB (1920 – 1979)
ReferenskodSE/ARKIS/71275
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/GdyB4oycaTFhWETTu01zb3
HuvudkällaTryckt litteratur
Källår2006
Om postens upprättandeUppgifterna hämtade från:
Kvarnbratt, Thomas - Nycklar till brukssamhället