Vänerskog ekonomisk förening  (1970 – 1981-12-18)

Organisation (upphörd)

KategoriFörening. Ekonomiska föreningar
KategoriFörening. Skogsbruk (Skogskoncern)
KategoriFörening. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Skogskoncern)
KategoriFörening. Processindustri (Skogskoncern)
Alternativa namn
Vänerskog AB
Skogsägarföreningen Vänerskog ekonomisk förening
HistorikSkogskoncern med säte i Karlstad 1970-1981.

Vänerskog bildades 1970 av Värmlands skogsägare ekonomisk förening, Västra Värmlands och Dals skogsägarförening, Skaraborgs skogsägarförening, Örebro läns skogsägarförening samt Skogsägarföreningen i Bohuslän och Norra Älvsborg.
I koncernen ingick bland annat bruken Bäckhammar, Deje och Åmotfors.
Vänerskog AB och Vänerskog ekonomisk förening försattes i konkurs den 18 december 1981.

----------

ÄLDRE ARKIVHISTORIK:

ÅREN FRAM TILL VÄNERSKOGS BILDANDE.

Efter första världskriget började på allvar skogsägarföreningar att bildas i Sverige. Bakgrunden till dessa föreningsbildningar är att ses mot efterkrigstidens ekonomiska kris. Ytterligare en bidragande orsak var ett allmänt ökat intresse för skogsvården.
Värmländska Skogsägarföreningen u.p.a. bildades år 1922. Detta var den andra i landet av skogsägare som startade ekonomiska föreningen.
Den första var Jämtlands Leverantörsförening u.p.a. vilken startades år 1915.

Den ideella föreningsformen var förhärskande i södra Sverige ända fram på 1930-talet. Eftersom en ideell förening inte kunde driva affärsrörelse, måste den kompletteras med en ekonomisk, inregistrerad förening. Från den 1 juli 1935 blev det också helt nödvändigt p.g.a. bestämmelserna för Statens bränsleupphandling där det stadgades att skogägarföreningar endast fick vara leverantörer i den mån de var registrerade som ekonomiska föreningar.

När Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund (SSR) bildades år 1932 fanns 12 ideella föreningar anslutna. Efter år 1936 hade hela skogsägarorganisationen överförts på den ekonomiska föreningslinjen och de nya föreningar, som därefter tillkom, konstituerades direkt som ekonomiska föreningar.

Redan i slutet av 1930-talet diskuterades sammanslutning av samtliga inom Värmland verksamma skogsägarföreningar. Något samarbete blev dock aldrig av vid den tidpunkten.

På initiativ av Byälven-Värmelns Skogsägarförening u.p.a. bildades år 1944 Värmlands Förenade Skogsägare u.p.a. Detta i syfte att skapa förutsättningar för ett starkare samarbete i försäljningsfrågan mellan skogsägare i Värmland. I försäljningsblocket ingick Byälven-Värmelns och Fryksdals-Norsälvens skogägarföreningar samt från år 1945 Kristinehamnortens Skogsägarförening u.p.a. Dessa tre föreningar gick i likvidation år 1950 och anslöt sig då till Värmlands Förenade Skogsägare.

År 1964 ingick Värmlands Förenade Skogsägare u.p.a. och Värmländska Skogsägarföreningen u.p.a. ett konsortieavtal och bildade Värmlands Skogsägare ek. för. Den nybildade föreningen hade till uppgift att sköta affärsverksamheten. De bägge moderföreningarna gick genom fusion upp i Värmlands Skogsägare ek. för. år 1968.

År 1964 startade skogsägareföreningarna runt Vänern gemensamt Otterbäckens Industri AB (OIAB). Syftet var att skapa garantier för avsättning av medlemmarnas timmer till bästa möjliga priser genom drivandet av egen, skogägareägd, industri.

På hösten 1968 tillsattes ett "beredningsutskott för Vänerskog" vilket hade till uppgift att förbereda fusion mellan föreningarna runt Vänern. Man beslutade att den mest praktiska lösningen vore att den största föreningen i området, d.v.s. Värmlands Skogsägare ek. för., blev övertagande förening och att de fyra övriga överlåtande föreningar. Dessa fyra var Skaraborgs Skogsägarförening, Örebro läns Skogsägarförening, Skogsägarföreningen i Bohuslän och norra Älvsborg samt Västra Värmlands och Dals Skogsägarförening. Den sistnämnda föreningen fusionerades först år 1971, de övriga år 1970.

På ordinarie och extra stämma för Värmlands Skogsägare ek. för. år 1969 togs således tre betydelsefulla beslut mot bakgrund av fusionsplanerna:

1. Namnändring till Skogsägarföreningen Vänerskog ekonomiska förening.
2. Modernisering av stadgarna.
3. Verksamhetsår är liktydligt med kalenderår.

I Vänerskogs tryckta verksamhetsberättelse avseende år 1970 ("Årsring 70") sägs: "Även om fusionerna formellt ej kunde registreras förrän under maj/juni 1970, innebar fusionsarbetet att all verksamhet administrativt och ekonomiskt sammanfördes från 1/1 1970."

Första föreningsstämman för Skogägarföreningen Vänerskog ek. för. hölls den 13 juni år 1970. Då namnändrades också OIAB till Vänerindustrier AB, senare Vänerskog AB.

VÄNERSKOG 1970-1981

År 1970, det första året med den nya organisationen, ingick i Vänerskogs industri och affärsverksamhet: 12 sågverk, Bäckhammars bruk, Otterbäckens plywoodfabrik, trä och byggvaruaffärer i Strömstad och Uddevalla, där den senare avvecklades under året. Dessutom förvärvades Götene Trähus.

Under år 1971 avyttrades Knappåsens sågverk och del av Norra Ny spånskivefabrik förvärvas. Under detta år ingick i Vänerskog ett långtidskontrakt med Rottneros som gällde leveranser av virke samt förvaltning av bolagets skogar.

År 1973 förvärvades, tillsammans med Mellanskog, Silverhöjdens sågverk (ingående i Högfors AB).

Under år 1974 avvecklas Blomsholms sågverk. Det engelska försäljningsbolaget J G Cutting Ltd inköptes detta år. Samma år ingick Vänerskog ett samarbetsavtal med, samt förvärvar en delpost i det nederländska bolaget Kamphuys Loosbroek Beheer BV. Under 1974 förvärvades även Lennartsfors kraftverk samt Lennartsfors skogsmarker.

1975 förvärvades delpost i Rottneros med bruk i Rottneros, Göta och Åmotfors. Samtidigt erhölls delposter i Rottneros 15 kraftstationer samt delpost i Rottneros skogsmarker.

År 1976 förvärvades hela Rottneros och samma år säljs Göta till Södra Skogsägarna. Detta år införskaffas också ytterligare aktier i Kamphuys Loosbroek Beheer BV.

Under 1977 förvärvades Deje bruk och Billingsfors bruk. Samma år övertas Norra Ny spånplattefabrik och utbyggnaden av Bäckhammars bruk avslutas. Detta år beslutas också om 4-bruksprojektets inledande. Grundtanken i 4-bruksprojektet var att få en stabil lönsamhet i massa och pappersproduktionen genom samarbete mellan flera bruk, där de enskilda bruken var för små för att klara de investeringskostnader som krävdes för att göra driften lönsam. Detta byggde på samarbete mellan de redan tidigare av Vänerskog ägda bruken i Bäckhammar och Åmotfors samt de för 4-projektet, Deje och Åmotfors skulle avvecklas och dessa bruks pappersmaskiner förses med överskottsmassa från Bäckhammar och Billingsfors.

1978 övertas Silverhöjdens sågverk. Massaproduktionen avvecklas i Deje och Åmotfors.

Under 1979 avvecklas sågverken i Hannäs och Dalkarlshyttan. Samma år försäljs kraftverksrörelsen till Vänerenergi AB, till 8 % ägt av Vänerskog. 4000 hektar skogsmark säljs.

År 1980 inleds ackordsförhandlingar.

I december 1981 försätts Vänerskog i konkurs.


KÄLLOR OCH LITTERATUR:

Beredningsutskottet för Vänerskog. Protokoll 1968-1970.

Dahlgren, Göran. En krossad dröm. En analys av Vänerskogskoncernen. Utg. LRF. Stockholm 1990.

OIAB. Årsstämmoprotokoll 1964-1970.

Skogsbönder går samman. Några data ur en organisations tillkomst och utveckling. Sveriges Skogsägares Riksförbund 1932-1957, Utg. SSR. Stockholm 1957.

Vänerskog. Verksamhetsberättelse 1970. Årsring 70.

Vänerskog AB. Årstämmoprotokoll 1971-1980.

Värmlands Skogsägare ek. för. Årsredovisning 1966.

Värmlands Skogsägare ek. för. Stämmoprotokoll 1969.
Hänvisningar till orter
Karlstads kommun (Sätesort)
Karlstads församling (Sätesort)
UnderordnadSlottsbrons träförädlings AB
UnderordnadLennartsfors bruk (1974) (Under 1974 förvärvade Vänerskog Lennartsfors kraftverk.)
UnderordnadHögfors bruk (Gräsmarks socken) (1978)
UnderordnadBillingsfors bruk (1977)
UnderordnadHannäs ångsåg
UnderordnadLennartsfors Skogs AB (1974) (Under 1974 förvärvade Vänerskog Lennartsfors skogsmarker.)
EfterföljareVästra skogsägarna ekonomisk förening (1982)
FöregångareVärmlands skogsägare ekonomisk förening (1970)
FöregångareÖrebro läns skogsägarförening (1970)
UnderordnadNotnäs AB
FöregångareVästra Värmlands och Dals skogsägarförening (1970)
UnderordnadDejefors bruk (1977)
Se ävenAB Forsbacken
EfterföljareÖrebro skogsägare ekonomisk förening (1982)
UnderordnadRottneros bruk (1976) (1976 avslutades det förvärv som påbörjats under 70-talet, och Vänerskog blev huvudägare i Rottneroskoncernenen.)
UnderordnadKnappåssågen (– 1971)
UnderordnadGötenehus AB
UnderordnadÅmotfors Bruk (1975)
UnderordnadSilverhöjdens sågverk (1978-11-01 – 1981-07-01) (Silverhöjdens sågverk ingick i Högfors AB och inköptes av Vänerskog gemensamt med Mellanskog 1973. Från 1 nov. 1978 var Vänerskog ensam ägare.)
Se ävenVänerenergi AB
UnderordnadOtterbäckens Industri AB (1970)
EfterföljareVästra skogsägarna ekonomisk förening (f.d. Värmla (1982)
FöregångareSkogsägarföreningen i Bohuslän och Norra Älvsborg (1970)
ReferenskodSE/ARKIS/71578
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/PEslDlyFnYDCNCrJmAY874
HuvudkällaTryckt litteratur
Källår2006
Om postens upprättandeUppgifterna hämtade från:
Kvarnbratt, Thomas - Nycklar till brukssamhället