Sök i arkiven
Genvägar MENY

Skarphyttan  (1638 – )

Organisation (upphörd)

KategoriFöretag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta, bergsmanshammare)
Alternativa namn
Skarphytte bruk
Skarphyttans bruk
HistorikHytta 1638-1858, bergsmanshammare 1651-1850.

----------

ÄLDRE ARKIVHISTORIK:

Skarphyttan

Skarphyttan är en av det lilla antal hyttor som byggdes i östra delen av Kroppa socken på en öde skogsplatå söder om sjön Yngen. Det som drog anläggningarna ut i den öde skogstrakten var tillgången på vattenkraft och skog, för framställning av träkol.

Privilegierna på Skarphyttan utfärdades 1638. Den uppfördes vid sjön Skarpens norra ände. Enligt jordeboken var tre bergsmän ansvariga för Skarphyttan. 1651 anlades en stångjärnshammare vid Skarphyttan. Skarphyttan, Bosjö hammare och hyttan och hammaren vid Svartsång kom in på 1700-talet under samma ägare. Enligt beslut av Bergskollegium flyttades 1738 Bosjöhammarens smide till Skarphyttan. Därmed ökades Skarphyttans tillåtna smide till 250 skeppund. Smidet ökades 1748 till 325 skeppund och 1839 till 438 skeppund. Omkring 1740 flyttades Svartsångshyttans tackjärnsblåsning till Skarphyttan.

Efter att under 1600-talet ha varit i bergsmäns ägo kom Skarphyttan på 1700-talet i brukspatroners ägo. Det var brukspatron Olof Olofsson Dahlberg och hans efterkommande, som jämte medlemmar av den befryndasläkten Hagberg i mer än 125 år skulle stå i ledningen för bruket. Efter 1810 var inte någon av brukets ägare bosatt på platsen. Därför anställdes en faktor på Skarphyttan. Detta förhållande rådde så länge som driften upprätthölls.

Smidet vid Skarphyttan nedlades 1850. Verksamheten vid masugnen pågick till 1858. 1856 försåldes bruket till Kymsbergs bruksägare. Dessa sålde redan efter två år bruket vidare till kammarherre Claes af Geijerstam. Därmed hade all järnhantering upphört på skogsplatån öster om sjön Yngen i Kroppa socken. Vattnet vid Skarphyttan drev därefter en liten kraftstation och en takspånshyvel.

Kammarherren af Geijerstam sålde 1863 Skarphyttan med 4 800 tunnland skogsmark till Storfors Bolag.


Litteratur:

Ekman, Gust: "Ur Storforsverkens historia" Anteckningar (1921)
Överström, Simon: "Bilder ur Kroppa sockens historia" (1947)
Hänvisningar till orter
Filipstads kommun (Verksamhetsort)
Kroppa församling (Verksamhetsort)
ÖverordnadHögfors bruk (Gräsmarks socken) (1856 – 1858)
ÖverordnadStorfors bruk (1863) (1858 blev Kammarherre Claes af Geijerstam ägare till Skarphyttan. 1863 sålde han egendomen med 4 800 tunnland skogsmark till Storfors Bolag.)
Se ävenSvartsångshyttan (Skarphyttan och Svartsångshyttan hade under en period på 1700-talet samma ägare, och 1738 flyttades Svartsångshyttans tackjärnsblåsning till Skarphyttan.)
Se ävenBosjö bruk (Skarphyttan och Bosjö hade under en period på 1700-talet samma ägare, och 1738 flyttades Bosjöhammarens smide till Skarphyttan.)
ReferenskodSE/ARKIS/71371
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/vjPM9ueySYVRcNXGteCpZ4
HuvudkällaTryckt litteratur
Källår2006
Om postens upprättandeUppgifterna hämtade från:
Kvarnbratt, Thomas - Nycklar till brukssamhället
Arkivbeskrivning
Bergmästaren i Västra distriktet, Filipstad (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Arkivcentrum Värmland, Zakrisdal)) (Volym D IV c: 14: Blåsningsjournaler 1839. F IV a: 11: Blåsarelängd 1773-1785. Volym F V a: 44: Protokoll med bilagor 1810, Bergskollegi beslut och resolutioner 1689-1839 m.m.)
 
Skarphyttan (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal))