Sök i arkiven
Genvägar MENY

BARNAVÅRDSCENTRALER  (1938 – Påg.)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Barnhälsovård)
KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Myndighet inom LUL)
HistorikH I S T O R I K
BARNAVÅRDSCENTRALER I UPPSALA LÄN
Barnavårdscentralerna ingår i landstingets primärvårdsförvaltning och utgör en viktig del i dess förebyggande arbete. Barnavårdscentral (BVC) är en lokal där barnhälsovård bedrivs för förskolebarn inom ett geografiskt avgränsat område. BVC leds av en distriktssköterska/barnsjuksköterska med områdesansvar. Sävja, Liljeforstorgs och Enköpings vårdcentraler övergick den 1 februari 2009 på entreprenad till Carema Primärvård AB, ett privat vårdbolag.
Produktionsstyrelsen är ansvarig för Primärvårdens produktion.
Arbetsuppgifter
Barnavårdscentralerna tillhandahåller kostnadsfri hälsoundersökning, rådgivning och stöd till alla föräldrar med barn i förskoleåldern enligt ett basprogram där det även ingår vaccinationer. T.ex. ges råd om amning, barnets hälsa och utveckling, sömn, mat och sociala frågor. Föräldrarna kan dessutom träffa distriktssköterskan så ofta som det finns behov av vid mottagningen, per telefon eller vid hembesök. Verksamheten grundar sig på Socialstyrelsens (SoS) allmänna råd 1991:8 om hälsoundersökningar inom barnhälsovården.
Handlingar och Sökingångar
På alla barn som är inskrivna på barnavårdscentralerna ska en speciell barnhälsovårdsjournal (BHV-journal) föras. Journalen ska föras enligt de anvisningar som framkommer i patientdatalagen och SoS föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, SOSFS:2008:14. Barnhälsovårdsjournalen är gemensam för hela landet och möjliggör därmed en enhetlig dokumentation av alla förskolebarns hälsa och utveckling.
Landstingets barnavårdscentralers journaler har samlats som en enda arkivbildare. Journalerna har fram till februari år 2011 arkivlagts och registrerats fortlöpande allt eftersom de överlämnats till landstingsarkivet. De flesta journaler inkommer via skolhälsovården, dit de varit utlånade från primärvården. Barnhälsovårdsjournalen har följt barnet genom skolåren och ska återlämnas till landstinget senast då barnet slutar grundskolan. Även primärvården överlämnar journaler till landstingsarkivet som inte längre behövs direkt i vården.
Första leveransen togs emot år 1999. Journaler med annan hemvist än vårt landsting har skickats till sitt ursprungslandsting. Från februari år 2011 återlämnas endast utomlänsjournaler vari det inte förekommer några anteckningar från BVC inom Uppsala län. Till Stockholms läns landsting upphörde återsändandet från och med år 2005 för barn födda före år 1989 på grund av att Stockholm gallrar dessa journaler.
Barnhälsovårdsjournaler i original för barn födda från och med år 2005 lånas inte längre ut till skolhälsovården. I stället får skolhälsovården kopia av kurvor samt en sammanfattning av förskoleperioden från Primärvården. Primärvården skickar journalerna till skanning när barnet slutar på BVC. Journalerna är därmed överlämnade till landstingsarkivet, och endast landstingsarkivet har tillgång till journalerna i journalsystemet Cosmic/Kovis.
De journaler som skickas till Landstingsarkivet från BVC är sådana journaler där familjen varaktigt flyttat utomlands eller då barnet har avlidit. Dessa journaler skickas till skanning på bekostnad av Landstingsarkivet. De journaler som fortfarande är utlånade till skolhälsovården (för barn födda före år 2005) skickas till landstingsarkivet, som skickar dem vidare till skanning. Undantagna från skanningen är en del äldre journaler, som fortfarande registreras och arkivläggs hos landstingsarkivet.
För registreringen har arkivmyndigheten en särskild sökdatabas, Laban. Varje journal som ska arkivläggas i landstingsarkivets depå tilldelas ett löpnummer vid registreringen. Registreringen omfattar namn och personnummer på barnet, plats och volymnummer, vem som levererat journalen och leveransdatum. Om journalen återlämnats till annat landsting noteras det till vilket landsting samt datum för återlämnande.
Sökning av barnhälsovårdsjournal görs i sökdatabasen Laban och i journalsystemet Cosmic/Kovis.
Historik/Föregångare
Föregångare till dagens Barnavårdscentraler var den ideella organisationen Mjölkdroppen, som efter fransk förebild bedrev läkarkontroller för barn samt hälsofostran. Mjölkdroppen etablerade sig i hela landet med början i Stockholm år 1901, och finansierades av privata medel. I Uppsala fanns en sådan förening under åren 1903-1918, se Uppsala stadsarkiv.
Sedan mitten av 1930-talet bedrevs förebyggande barnavård vid barnpolikliniken, Akademiska sjukhuset, av särskild sköterska som avlönades med bidrag från Uppsala stad. Även barnmorskor och distriktssköterskor runt om i länet gav råd och anvisningar i bland annat barnavård. De hade landstinget som huvudman från och med år 1919 respektive år 1935.
År 1937 kom riksdagsbeslut om statsbidrag till sjukvårdshuvudmannen (landstingen och städerna utanför landstingen) för en förebyggande mödra- och barnhälsovård, SFS 1937:745. Instruktion för utövande av verksamheten fastställdes av landstinget (staden) med av Medicinalstyrelsen utfärdad normalinstruktion som grund. Villkoret för att få stadsbidrag var att vården skulle anordnas enligt av Medicinalstyrelsen godkänd plan och organiseras enligt någon av dessa tre olika former: barnavårdscentral, typ I, leddes av specialutbildad, legitimerad läkare i anslutning till barnsjukhus eller annan lämplig lokal med biträde av sjuksköterska; mödra- och barnavårdscentral, typ II, i regel i gemensam, för ändamålet särskilt avsedd lokal, under ledning av legitimerad läkare med biträde av sjuksköterska; eller mödra- och barnavårdsstation, under ledning av tjänsteläkare, i regel i dennes mottagningslokaler och med biträde av distriktssköterska. Kostnaderna för vården, som var avgiftsfri, delades i princip mellan staten och huvudmannen. Först 1967 hävdes de statsbidragsbestämmelser som styrt barnhälsovården och landstingen övertog det fulla ansvaret.
Landstinget öppnade år 1939, enligt fastställd plan, en barnavårdscentral typ I vid Akademiska sjukhusets barnpoliklinik samt mödra- och barnavårdsstationer i Bålsta och i Lövsta bruk. Därefter har verksamheten successivt utvidgats i hela länet. Från början erbjöds tjänster till föräldrar med spädbarn upp till ett års ålder för att så småningom omfatta alla barn i förskoleåldern.
Styrelse/ledning
1938-1941 Distriktsvårdsstyrelse
1942-1954 Hälso- och sjukvårdsberedningen
1955-1965 Hälso- och sjukvårdsstyrelse (1:a)
1966-1971 (30/6) Sjukvårdsstyrelsen
1971(1/7)-1982 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (2:a)
Hälso- och sjukvården uppdelades i sjukvårdsdistrikt. 1981-01-01 inrättades:
Enköping-Håbo
Tierp-Älvkarleby
Östhammar
1982-01-01 inrättades:
Uppsala Norra
Uppsala Västra
Uppsala Östra
Respektive distriktsstyrelse svarade för löpande samordning och uppföljning av verksamheten inom distriktet utifrån givna ramar och riktlinjer. Barnhälsovården sorterade dock direkt under hälso- och sjukvårdsstyrelsen fram till och med år 1982, varefter den inordnades i primärvården under distriktsstyrelserna.
1983-1991
En ny hälso- och sjukvårdslag trädde i kraft den 1 januari 1983, som, till skillnad från tidigare, gav sjukvårdshuvudmännen stort utrymme att utforma och bedriva vården efter egna behov. Som en följd av den nya lagen gjordes en omorganisation av landstingets hälso- och sjukvård.
Övergripande ansvar för långsiktig planering, samordning, uppföljning och kontroll samt för frågor av principiell natur ålåg, från 1/1 år 1983, förvaltningsutskottet som fungerade som hälso- och sjukvårdsnämnd. Inom förvaltningsutskottet fanns en Hälso- och sjukvårdsdelegation, och från år 1989 en Planeringsberedning.
Åren 1992-1994
Den 1/1 år 1992 inrättades, genom att några av de sex sjukvårdsdistrikten slogs samman, tre distriktsnämnder i länet där det politiska ansvaret baserades på geografisk indelning: Uppsala distriktsnämnd, Norra distriktsnämnden (Östhammars, Tierps och Älvkarleby kommuner) och Södra distriktsnämnden (Enköpings och Håbo kommuner). I Enköping-Håbos sjukvårdsdistrikt infördes även på försök en beställarnämnd, vars uppgift var att beställa rätt slags vård från länets vårdgivare (utförare).
Alla övergripande frågor för primärvården behandlades av förvaltningsutskottet, som från och med år 1992 heter landstingsstyrelsen.
Åren 1995-2002
Från och med år 1995 infördes beställar-/utförarmodellen i hela landstinget för hälso- och sjukvård. Tre hälso- och sjukvårdsnämnder med beställaruppdrag inrättades - en för Norduppland, en för Uppsala kommun och en för Enköping/Håbo. Beställarnämnderna företrädde invånarnas intressen och köpte den vård som de behövde, både externt och internt. Nämnderna fick anslag efter hur många som bodde inom respektive distrikt.
Vid sjukvårdsförvaltningarna blev före detta nämnder/styrelser så kallade produktionsstyrelser (utförare) för verksamheterna. En ny förvaltning - Primärvården i Uppsala län - inrättades, vari barnhälsovården ingår.
Åren 2003-2010
De tre hälso- och sjukvårdsnämnderna upphör och en landstingsövergripande Hälso- och sjukvårdsstyrelse (3:e) inrättas från och med år 2003 med beställarroll. Denna styrelse har tre beredande organ, länsdelsberedningar, som ska ansvara för den lokala anknytningen: Norra länsdelsberedningen (Östhammar, Tierp, Älvkarleby och, från år 2007, Heby), Mellersta länsdelsberedningen (Uppsala och Knivsta) och Södra länsdelsberedningen (Enköping och Håbo) samt en medicinsk programberedning med ansvar för bland annat utarbetande, uppföljning och uppdatering av medicinska program.
De tre produktionsstyrelserna upphörde samtidigt och landstingsstyrelsen övertog rollen som ägar- och produktionsstyrelse. En ägardelegation inrättades under landstingsstyrelsen med ansvar för de mer löpande kontakterna med produktionen. Ägardelegationen var beredningsorgan för förvaltningsledningarna när det gällde uppföljning och förankring samt beredde frågor av mer långsiktig och strategisk art. Delegationen var också landstingets främsta arbetsgivarföreträdare under landstingsstyrelsen.
I landstingsstyrelsens roll som ägare av produktionsorganisationen fick landstingsdirektören år 2004 i uppdrag att vara koncernchef för denna produktion. Ägardelagationen uppdelas i tre ägardelegationer från och med 2006-11-15, med olika ansvarsområden men med i grunden samma funktion. Namnbyte genomfördes från ägardelegationer till ägarberedningar att gälla från 1 oktober år 2007.
2011-
En ny nämnd, Produktionsstyrelsen, inrättades från och med år 2011 för att inte hela det operativa ansvaret för verksamheten ska ligga på landstingsstyrelsen. En starkare styrning av produktionen i egen regi var önskvärd. Ägarberedningarna upphörde i och med att produktionsstyrelsen övertog ansvaret för produktionen. Beställar/utförarmodellen är fortfarande övergripande styrprincip med hälso- och sjukvårdsstyrelsen som övergripande ansvarig för beställning av vård i hela länet.
Sekretess
Handlingarna omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslag (2009:400), 25:1-6, 13,14.
Källor
Historik på Föreningen Mjölkdroppen i Stockholms hemsida:
http://www.mjolkdroppen.se/index.php?option=com_content&view=article&id=5&Itemid=9, 2011
Landstingstrycken.
Metodbok för Barnhälsovården i Uppsala län.
Måldokument för kvalitetssäkring inom barnhälsovården i Uppsala län, PV 2007-0069.
Sveriges landstings Tidskrift, 1935-1938.
Vårdöverenskommelse 2009-2011 Primärvården. Fastställd av: hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2008-10-27 § 130.
Anne Hallvig
2011-09-30
ReferenskodSE/C018/LA_6
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/YMTGrZvfG4ALxrnxrPM2n2
SpråkSvenska
ExtraIDLA_6