Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 23 maj, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Sveriges Scoutförbund


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730892
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/NiEYVOYS94QsoAhCpQk2D0
Omfång
41 Hyllmeter 
Datering
1912–1960(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Innehåll

Inledning (äldre form)Sveriges Scoutförbund (SS) bildades den 3 januari 1912 och Ebbe Lieberath valdes till dess förste scoutchef. Det finns uppgifter om scoutverksamhet i Sverige redan från 1908, men det var först 1912 som man startade en riksorganisation. Det diskuterades om man skulle använda ett svenskt ord istället för scout, men man valde att behålla det engelska ordet och stavningen. En scoutlag kom till och tidskriften Scouten började ges ut senare under året. Man bestämde att använda samma scoutmärke som i England och klassprov fastställdes.

På sommaren 1912 anordnades förbundets första stora läger, som var förlagt på Djurgården, i samband med de olympiska spelen som anordnades i Stockholm. Scouterna hjälpte till med en del uppgifter och fick se vissa tävlingar och på så sätt blev scoutrörelsen snabbt känd. Det blev totalt åtta förbundsläger till.

Förbundsläger:
• 1912 Djurgården, Stockholm, i samband med Olympiska spelen
• 1914 Baltiska lägret, Malmö, i samband med Baltiska utställningen
• 1923 Mölndal
• 1927 Beatelund, Gustavsberg, i samband med förbundets femtonårsjubileum.
• 1931 Kullalägret, Helsingborg.
• 1946 Gränsölägret, Gränsö.
• 1950 Åvatyr, Tyresö.
• 1955 Landsdelsläger, på sex olika platser.
• 1959 Landsdelsläger, på fem olika platser.

Under både första och andra världskriget visade scouterna prov på sitt samhällsengagemang. 1918 hjälpte förbundet till med potatisodling för att förbättra den dåliga matsituationen. 1941 var det många scouter som tog sig an fadderbarn i de nordiska grannländerna som på grund av kriget befann sig i svåra situationer. Vandrarscouter kunde hjälpa till med återuppbyggnadsarbetet i Finland. Scouterna uppmanades även att bära scoutdräkt när de utförde beredskapsarbete, något som fler och fler kårer deltog i. Andra områden där scouterna hjälpte till under andra världskriget var luftskydd och lantbruk.

Den 13 november 1960 gick Sveriges Scoutförbund samman med Sveriges Flickors Scoutförbund (SFS) och bildade Svenska Scoutförbundet (SSF). Samtidigt bestämdes att samtliga dåvarande medlemmar i de båda förbunden blev medlemmar i det nybildade förbundet, samt att de båda tidigare förbunden skulle bestå. Skälen till detta upplägg var framför allt anslutningen till internationella organisationer samt en önskan att underlätta en återgång till den gamla ordningen, om samarbetet i den gemensamma organisationen skulle misslyckas. Den 8 april 1973 beslöt Svenska Scoutförbundets förbundsstämma att upplösa de båda äldre förbunden.

Scoutchefer för Sveriges Scoutförbund:
• Ebbe Lieberath (1912-1937)
• Folke Bernadotte (1937-1948)
• Lennart Bernadotte (1948-1951)
• Bengt Junker (1951-1956)
• Gösta Lewenhaupt (1956-1957)
• Bengt Junker (1957-1964)
• Sten Kyhle (1964-1969)
• Hans Siwe (1969-1972)
• Sune Klefbouhm (1972-1975)

Information hämtad ur Scoutings historia, skriven av Margareta Puke (1982).

Kontroll

Skapad2017-11-17 14:30:00
Senast ändrad2019-05-20 14:14:00