Arkiv

Hardeberga säteris arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/30478

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/S8G49uROj4YMkMWEIDOkL1

Omfång

4,1 Hyllmeter

50 Volymer

Datering

1760	–	1971		(Tidsomfång)
1845	–	1963		(Huvudsaklig tid)

Villkor

Nej

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1988/20, B. Sandin

Arkivförteckning (godkänd), Annika Tergius

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Hardeberga säteri

Alternativa namn: Hardeberga Stenindustri AB (1936 – 1959)

Alternativa namn: AB Skånsk Stenindustri (1959 – 1970)

Alternativa namn: Skåne Siporexfabrik AB (1970 – )

Kategori: Gård. Gårdar (Säteri)

Innehåll

Ordning & struktur	Arkivnr LLA/30478 Förteckning 20/1988 Förteckning över Hardeberga Säteris arkiv Förteckningen upprättad 1986 av amanuens Bengt Sandin.
Allmän anmärkning	Hardeberga Stenindustri AB, AB Skånsk Stenindustri och Skåne Siporexfabrik AB tillhör Eurockoncernen. Internt Euroc-nr L 360.
Inledning (äldre form)	Hardeberga säteri är känt sedan första hälften av 1300-talet. Ägare var då Tuve Nilsson, vilken kallade sig Pelling. Han efterträddes under samma århundrade av väpnaren Tuve Pedersen och dennes familj. 1446 skiftades egendomen, därefter är lite känt om gårdens ägare fram till 1700 då Göran Adlersten blir ägare. Han efterträds 1726 av kamrerare Ohlman och denne efterträds 1748 av referndarien von Kurtz. 1765 nämns professor Burmeister som ägare och 1795 en kornett Wahlstedt. Under 1800-talet forsätter Hardeberga att skifta ägare och innehades bl a av S. Munck af Rosenschöld, E. G. Sture, f. Bonde som köpte gården 1812, G. J. Nisbeth och friherre Carl Bennet vilken 1833 sålde till Cornelius Siöcrona. 1847 köptes egendomen av Nils Persson som 1883 efterträddes av sin son Nils Nilsson och därefter dennes barn Ellen, Ida och Gustaf Nilsson fr o m 1912. Nils Persson köpte 1869 även Silvåkra gård tillsammans med Jöns Olsson i Hardeberga. 1882 köpte Nils Persson resten av Silvåkra och 1889 övergick det till hans sterbhus. Genom delning av egendomen tillföll Silvåkra sonen Nils Nilsson vilken 1909 sålde egendomen till Olga Lang, änka efter Tönnes Vilhelm Wrangel von Brehmer. Arkivförteckningen korrigerad och kompletterad av arkivarie Annika Tergius 2011 som även sammanställt historiken.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution

Hardeberga Stenindustri.

Södra Sandby Mejeri.

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll

Senast ändrad

2013-09-11 13:12:50

Hardeberga säteri är känt sedan första hälften av 1300-talet. Ägare var då Tuve Nilsson, vilken kallade sig Pelling. Han efterträddes under samma århundrade av väpnaren Tuve Pedersen och dennes familj. 1446 skiftades egendomen, därefter är lite känt om gårdens ägare fram till 1700 då Göran Adlersten blir ägare. Han efterträds 1726 av kamrerare Ohlman och denne efterträds 1748 av referndarien von Kurtz. 1765 nämns professor Burmeister som ägare och 1795 en kornett Wahlstedt. Under 1800-talet forsätter Hardeberga att skifta ägare och innehades bl a av S. Munck af Rosenschöld, E. G. Sture, f. Bonde som köpte gården 1812, G. J. Nisbeth och friherre Carl Bennet vilken 1833 sålde till Cornelius Siöcrona.
1847 köptes egendomen av Nils Persson som 1883 efterträddes av sin son Nils Nilsson och därefter dennes barn Ellen, Ida och Gustaf Nilsson fr o m 1912.
Nils Persson köpte 1869 även Silvåkra gård tillsammans med Jöns Olsson i Hardeberga. 1882 köpte Nils Persson resten av Silvåkra och 1889 övergick det till hans sterbhus. Genom delning av egendomen tillföll Silvåkra sonen Nils Nilsson vilken 1909 sålde egendomen till Olga Lang, änka efter Tönnes Vilhelm Wrangel von Brehmer.

Arkivförteckningen korrigerad och kompletterad av arkivarie Annika Tergius 2011 som även sammanställt historiken.

Serier (15 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
#	Kartor och ritningar som ej redovisas i annan serie
A	Åtkomsthandlingar	Serien i arkivbox.
B	RÄKENSKAPER		Läsesal
B 1	Äldre räkenskaper	Serien i arkivbox om ej annat anges. Gränsen mellan privata räkenskaper och godsräkenskaper har tidvis varit flytande. Skilda typer av räkenskaper har förts i samma böcker. I serien ingår huvudräkenskaper, dagböcker, kassaböcker, löneböcker, inventarieförteckningar samt räkenskaper över försäljning av spannmål etc. Häribland också räkenskaper avseende egendomarna Bokenäs, Sularp, Karlarp, Silvåkra och Tygelsjö. Nedan ges ingen detaljredovisning av räkenskaperna i de olika volymerna. För samma tid se även B 3:1.
B 2	Huvudräkenskaper	Serien i arkivbox. För kladdsammanställningar av inkomster och utgifter samt utkast till huvudräkenskaper 1918-1941. Se B 4.
B 3	Specialräkenskaper	Serien i arkivbox. För löneböcker perioden 1845-1888 se B 1:1-3.Se även B 4:2-25 samt J 1.
B 4	Verifikationer. Huvudserie	Serien i arkivbox. Handlingarna har sorterats i fasciklar omspännande åren 1855-1899, 1900-1909, 1910-1917, därefter årsvis. Handlingar rörande löner dagsverken sammanställningar av inkomster från mejeriprodukter har liksom klad- dar till huvudbokföringen lagts årsvis i särskilda fasciklar. För dagsverksjournaler 1903-1960 (luckor) se B 3:1.
B 5	Övriga räkenskaper	Serien i arkivbox. Se även anteckningsböckerna i serie J 1.
C	Syneprotokoll och arrendekontrakt
D	LIGGARE OCH REGISTER		Läsesal
D 1	Ladugårdsjournaler	Serien i arkivbox. Se även B 4:2-25.
D 2	Övriga journaler och handlingar rörande driften och godset	Serien i arkivbox.
E	Korrespondens rörande godset
F	Ämnesordnade handlingar
J 1	Enskilda godsinnehavares handlingar. Kalendrar	Serien i arkivbox.