Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Lovers Alunbruks arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/VALA/01434
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/c9JvyavqQWZTuu1eMvyUeB
Omfång
2,4 Hyllmeter  (-)
Datering
1723–1886(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Vadstena (depå: Slottet)
Arkivbildare/upphov
Lovers Alunbruk
Kategori: Företag

Innehåll

Inledning (äldre form)Lovers alunbruks arkiv

Våren 1723 togs det första spadtaget för grundläggningen av ett alunbruk vid Degerhamn. Brukets grundläggare var landshövdingen Wilhelm Fleetwood och assessorn, sedermera landshövdingen, Gustaf Fredric Rothlieb, vilka samma år fått Bergskollegii privilegium.
Bruket i Degerhamn stannade vid en försöksanläggning. För ett alunbruks drift erfordrades stora mängder ved, som ej gick att anskaffa på Öland. Alunbruket anlades därför i större skala i Hagby vid Loversån, sedan ett nytt privilegium hörför utfärdats.
Skiffern bröts på Öland och transporterades med små jakter till Smålandssidan. vid brukets anläggning anlitades den kände svenske ingenjören Jakob Faggot. Bruket blev en lysande affär redan från början. Av bokslutet från 1748 framgår det att delägarna tillsamans fick 9252 Rdr i vinst på sina 18 lotter, fastän endast 785 tunnor alun tillverkats detta år. Lovers alun var av mycket hög kvalitet och betecknades som nummer ett bland Svenska fabrikat.
På den utländska marknaden betalades Lovers alun med högre pris än alla andra fabrikat.

År 1787 anlade bruket eget skeppsvarv vid Ekenäs, där jakterna reparerades och även fartyg byggdes.

Under brukets blomstringstid tillverkades upp till 1000 tunnor alun per år. Under 1790-talet började emellertid svårigheter uppstå, främst på grund av långa och dyrbara vedtransporter, då bruket gjort slut på all ved i närliggande områden. Dessutom saknade brukets ledning, som då innehades av direktören Peter Lovèn, både sakkunskap och handlingskraft. Eftersom svårigheterna ej kunde avhjälpas blev bruket nödsakat begära tillstånd att flytta verksamheten till Degerhamn, vilket beviljades den 22/4 1841.
Detta möjliggjordes av en ny och mera tidsenlig utrustning, som tillät eldning med alunskiffer under alunpannorna. Bruket upplevde åter en ny men kort blomstringstid.

På grund av minskade avsättningsmöjligheter, blev aluntillverkningen redan på 1850-talet mindre lönsam. År 1875 sålde därför de dåvarande ägarna, Winberg & Meijer, bruket för 75.000 Rdr till ett nytt bolag.

Det nya bolaget försökte lägga om driften och bedrev kalkbränning, tillverkning av skiffermjöl, stenhuggeri och sliperi, för vilka ändamål de gamla bruksbyggnaderna apterades. Tillverkningen fortsatte fram till 1885, då konsul N Persson i Helsingborg och direktör L Frosell i Stockholm för 52.000 kronor inköpte bruket med utmål, hamnanläggning och hemmanet Knöttlinge, för att anlägga en cementfabrik.

Historik över Lovers alunbruk finns i Ölands Cement AB arkiv F I: 1.

Kontroll

Skapad1995-08-03 00:00:00
Senast ändrad2018-10-15 13:36:39