Sök i arkiven
Genvägar MENY

L J WINGQVIST, FRITSLA  (1874 – )

Organisation

KategoriFöretag. Ospecificerad (Företag)
HistorikArtikel skriven av Henrik Ligmajer. Hämtad ur tidskriften "Tema Arkiv" 3/96.
Alltsedan 1820-talet har vävnadsförläggarverksamhet utövats i Fritsla. Jämte sitt jordbruk började då några hemmansägare lämna garn till bygdens befolkning för hemvävnad mot ackordavlöning. Den till Fritsla inflyttade bokhållaren Lars Johan Wingqvist började med sin vävnadsförläggarverksamhet 1860. I förening med jordbruket drev han denna verksamhet så framgångsrikt att han så småningom kunde förverkliga sin dröm och 14 år senare övergå till fabriksmässig tillverkning av vävnader. År 1874 startade han ett av landets första textilföretag, väveri för bomulls- och yllevävnader med 150 engelska vävstolar och maskiner. Under de följande årtiondena utvecklades väveriet i snabb takt och kom helt att dominera samhället.
Invånarantalet i Fritsla var vid tillkomsten av företaget endast 400 personer men ökade snabbt mer än 6,5 gånger till 2 654 personer 1899.
Detta skedde utan tvekan tack vare företaget där mer än 900 personer var sysselsatta vid sekelskiftet.
Till fabriken hörde även en jordbruksrörelse vilken omfattade ca 1 000 ha åkermark, betesmark och skogsmark med hög bonitet. Dessutom ägdes ett sågverk och en snickeriverkstad. Produktionen på gården var i huvudsak baserad på uppfödning av slaktdjur och hästavel. Nästan alla kringliggande gårdar köptes upp och detta avgjorde hela samhällets utveckling. Företaget genomgick flera om- och tillbyggnader.
Exempelvis tillkom 1890 färgeri och blekeri, 1910 vattenverk, 1917 tillbyggdes kraftstationen, hela industrikomplexet moderniserades 1918-1922.
Lars Johan Wingqvist blev en av märkesmännen inom svensk industri och när han efter ett händelserikt liv avled år 1900, övergick all verksamhet genom arv till hans son Birger Wingqvist och hans dotterson Ignar Andén. Under B. Wingqvist tid förbättrades arbetarnas bostadsförhållanden. Ett folkbad inrättades och en modern vattenledning anlades. Efter hans död 1909 blev Ignar Andén ensam ägare och förvaltningen utövades av hans far, regementsläkaren Lennart Andén.
Fabriken blev ett samhälle i samhället. De flesta arbetarna bodde i fabrikens egna bostadsfastigheter, hade egen sjuk- och begravningskassa, det fanns badanläggning, tvättstuga, barnkrubba mm. Företaget klarade den svåra krigstiden och som så många andra drog det nytta av expansionen strax efter andra världskriget.
Men 1958 inträffade en förödande storbrand följd av en omfattande försäkringsprocess vilken tillsammans med en vikande konjunktur hindrade en återuppbyggnad.
Dessutom drabbades på 1960-talet även Firma L J WINGQVIST av den internationella konkurrensen med förljande nedgång under 1970-talet.
I jämförelse med många andra tekoregioner drabbades Mark inte så hårt, snarare fanns det en tendens till specialisering och stabilisering, men trots det återhämtade sig företaget aldrig. Delar av verksamheten lades ned 1971 och när två bränder 1975 helt ödelade väverikomplexet var epoken Fritsla Mekaniska Wäferi avslutad.
Företaget, vilket har gått inom släkten hela tiden, finns idag som handelsbolag med 5 anställda. Tillsammans med de nuvarande ägarna Bo och Jarl Andén har dessa hand om fastigheter, kraftstation, spinneri, lantbruk och skog.
Vad firma L J WINGQVIST arkiv beträffar, finns det ca 180 hm arkivmaterial. Fritsla Mekaniska Väveri var inte aktiebolag och därmed fördes inga protokoll men det finns andra intressanta handlingar som den älsta kopieboken från 1868-1875, korrespondens och verifikationer innehållande fakturor med vackra vyer över fabriken, hela F-serien med bl a handlingar rörande personal, bränder, tävlingshästar, avskrifter och lagfarter samt den mycket omfattande G-serien med långa sviter av huvud- och kassaböcker. Materialet som sträcker sig över mer än 100 år (1868-1976) är förmodlingen ett av de bäst bevarade fabriksarkiven i Sverige vad gäller textilindustri och därmed borde det vara mycket intressant för forskare.
Källor:
Firma L J WINGQVIST, arkivmaterial 1868-1976, kommunarkivet Kinna
Fritsla förr i tiden, Fritsla Natur- och Hembygsförening, 1993
Textilindustriinventering, Älvsborgs län, Marks kommun, Tekomuseum Borås, 1988
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/P012/MFA_1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/6ziytglnRv7ZFzxDC79PYR
SpråkSvenska
ExtraIDMFA_1