Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

G & L Beijers AB


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/01886
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/F1TiEwUgAqUygOMcFHZhB7
ExtraIDFÖR
Omfång
144 Hyllmeter 
Datering
1866–2012(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)
Arkivbildare/upphov
G & L Beijers AB (1866)
Kategori: Företag

Innehåll

Allmän anmärkningI vanliga fall sammanfaller volymnummer i förteckningen med Beijers volymnumrering. I några serier finns en ny volymnumrering till exempel för att det har funnits flera volymer med samma nummer eller för att serien är en ny konstruerad serie med tidigare solitära volymer.

Med bunkers avses maskinkol avsett för exempelvis ett ångfartygs eget behov.

På grund av sköra volymer är etiketterna satta på sidan av volymerna utom i undantagsfall då de finns på ryggen på volymerna.
Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning för G & L Beijer AB, 1866-

En handelsfirmas tillkomst och tidiga utveckling
I mitten av 1800-talet när handelsskråna försvann och näringsfrihet infördes gav det upphov till bildande av nya handelshus. Det är i den kontexten vi bör se bildandet av det Beijerska köpmanshuset (Smitt 2007).
1866 startade Gottfrid Beijer en firma som fick namnet G. Beijer. Snart blev även brodern Lorens involverad i det nystartade handelsföretaget. Eftersom Gottfrid under denna tid även var verksam i England kom firman 1870 att skrivas över på hans bror och kompanjon. Firman blev nu omdöpt till L. Beijer. Snart återupptogs deras partnerskap och 1878 fick företaget namnet G & L Beijer.

Redan under 1870-talet märks en tydlig ambition från bröderna Beijer att utveckla och utvidga sin verksamhet. Man väljer nu att ge sig in i rederibranschen. 1877 skapades efter initiativ från Gottfrid firman Sydsvenska ångfartygs AB. Motivet var att få kontroll över handeln över Öresund som vid denna tid kontrollerades av danskarna. Året efter, 1878, öppnade man en ångbåtsexpedition med målet att fungera som kommissionär för Sydsvenska ångfartygs AB samt därtill bedriva skeppsklarering och spedition (G. & L. Beijer aktiebolag 1941).

Under de första åren var verksamheten främst inriktad mot handel av kreatur och spannmål. Särskilt viktig var exporten till England. När England 1893 förbjöd import av levande kreatur blev det ett hårt slag för den beijerska rederiverksamheten och Sydsvenska ångfartygs AB kom snart att gå i graven. Det blev nu nödvändigt att söka nya marknader och företaget började importera spannmål från länder som Ryssland och Tyskland. Men ännu viktigare är att vi nu kan se en ambition till diversifiering av verksamheten. Beijer väljer en inriktning mot handel med produkter som är typiska för den industriella tidsåldern: järn och kol.
1894 öppnade Beijer en filial i Stockholm. Den leddes till en början av broder Waldemar. Filialen fanns kvar till 1904 då den separerades från moderföretaget. Under 1900-talet har filialen kommit att utvecklas till Beijer Invest, ett företag i koncernen Beijer-Alma.

Några arkivkällor som speglar företagets tillkomst och tidiga år
Det finns inga återfunna arkivhandlingar från tillkomståret 1866. De äldsta handlingarna i arkivet utgörs av kopieböcker från 1869. I fråga om räkenskaper finns huvud- och kassaböcker från mitten av 1870-talet.
I arkiven finns en särskild serie med ämnesordnade handlingar om företagets tillkomst och tidiga år, se serie F1AA. I serien finns bland annat privata brev från Gottfrid till brodern Waldemar angående Stockholmskontorets verksamhet.
Handlingar om Beijers rederiverksamhet finns i arkivet för Sydsvenska ångfartygs AB

Världskrig och depression leder till företagsrekonstruktion
Första världskriget och tiden därefter medförde stora påfrestningar för Beijer. Det var inte bara problem till följd av handelsrestriktioner. Under krigsåren tvingade den svenska staten kolimportörerna att teckna dyra kontrakt med amerikanska kolföretag. När kriget var slut tvingades man att ytterligare en tid leva med dessa kontrakt. Det medförde för Beijers del att man förlorade hela sitt rörelsekapital och tvingades till företagsrekonstruktion. Med ytterligare finansiellt tillskott kunde dock företaget överleva krisen och åter bygga upp och utveckla sin verksamhet (G. & L. Beijer aktiebolag 1941).

G & L Beijer AB under andra världskriget
Även det andra världskriget drabbade Beijer hårt, men denna gång lyckades man rida ut krisen på ett bättre sätt. En räddning blev handel med produkter som användes som ersättning för kol: ved, torv, träkol och briketter.
Exempel på arkivkällor som belyser G & L Beijer AB under andra världskriget
I serien F1AB Handlingar rörande krigsåren. I serien finns bland annat handlingar som belyser processer kring kvoter och ”Ved – och Torv-frågan”.

Nya marknader under efterkrigstiden
Under 1950-talet valde Beijer att diversifiera sin verksamhet så att den bättre skulle anpassas till en förändrad efterfrågan av nya bränslekällor. Importen av olja växte snabbt och Beijer köpte 1957 en egen oljeanläggning i Malmö.
När den svenska stålindustrin moderniserades och expanderade sin produktion valde bolaget att satsa på investeringar i anläggningar och maskiner. Under 1950-talet gjordes flera uppköp och Beijer blev den starkaste aktören på den nordiska marknaden (Smitt 2007).
Idag har G & L Beijer AB en bred inriktning. Man är grossist inom kylverksamhet men är även ett industritekniskt företag som säljer anläggningar och maskiner för den svenska verkstadsindustrin.

Kol, koks och järn– tre avgörande produkter för G & L Beijer etablering och utveckling

Kol och koks
Handeln med kol och koks blev redan tidigt en huvudverksamhet för G & L Beijer. Det måste ses i ljuset av den svenska industrialiseringen. Den stegrande handeln med kol och koks medförde ett ökat behov av importbränsle för den framväxande svenska industrin och kommunikationsväsendet. Importen av kol och koks ökade kraftigt under den senare delen av 1800-talet. Den nådde sedan en topp 1913.
Den svenska importen av kol och koks gjordes från främst Tyskland och England. Under 1880-talet var Tyskland det land där G & L Beijer hade sina viktigaste affärskontakter. Handeln med Tyskland utvecklades ytterligare när firman 1910 blev agentur för Wästfälishes Kohlen Syndikat. Det var en sammanslutning av olika tyska producenter av kol.
Handelsförbindelserna med England går också tillbaka till 1800-talet. 1894 inledde företaget ett betydelsefullt samarbete med det engelska gruvföretaget Stavey Coal & Iron Company. Ett avtal tecknades som innebar att man direkt, dvs. utan mellanhänder kunde handla med den engelska gruvindustrin. Under lång tid utgjorde den handeln ”stommen i firmans verksamhet” (G. & L. Beijer aktiebolag 1941). Firman var nu inte bara agent utan även kolexportör.
För att stärka sina intressen i Sverige kom G & L Beijer att köpa upp svenska företag. Ett viktigt förvärv 1905 var Carl Petterssons Stenkols AB, en firma som bedrev lagerhandel med kol.

Första världskriget blev en prövningens tid med handelsrestriktioner och kraftigt ökade priser på kol och koks. Efter kriget följde lågkonjunktur och kris i den internationella ekonomin. Denna negativa utveckling höll på att bli ödesdiger för G & L Beijer men företaget kunde till slut räddas genom en företagsrekonstruktion.
Nu följde en period med såväl sammanslagningar som nya företagsköp. En viktig uppgift blev att utveckla kollagerhandeln. 1925 bildades ”Kolkompaniet” (Aktiebolaget Kolkompaniet Malmö) genom en sammanslagning av tre Malmöbolag, däribland Carl Petersson Stenkol AB. Företagets VD blev Rickard Hain som redan 1914 blev VD för Beijers. Under 1930-talet köptes Palms Stenkols AB i Limhamn. Beijer förvärvade även 50 % av aktierna i Sylvan & Qvibelius Stenkolsaktiebolag i Helsingborg. 1922 inrättades även en avdelning för bunkers i främmande hamnar.
Importen av kol till Sverige ökade gradvis i början av 1920-talet, men det var först 1927 som det tidigare rekordet från 1913 kunde överskridas. En viktig orsak till expansionen var att den polska marknaden blev tillgänglig. Polsk kol blev snabbt en framgång och snart var Polen tillsammans med Storbritannien det viktigaste landet för Sveriges kolförsörjning. Beijer började nu handla med det dåvarande polska Oberschlesien samt Dombrowadistriktet. Den importen fortsatte under 1930-talet, stoppades när andra världskriget bröt ut och fortsatte sedan under tysk kontroll (G. & L. Beijer aktiebolag 1941).

Järn
När den svenska industrin utvecklades medförde det en ökad import av järn. Behovet begränsades inte till den expanderande industrin. Järn behövdes även för järnvägar som transporterade varor och människor. 1885 fick G & L Beijer ensamrätt på handel med det belgiska bolaget Cockerill; Europas största tillverkare av järnvägsräls. En stor del av den svenska järnvägsrälsen kontrollerades nu av G & L Beijer. Firman blev senare även generalagentur för ytterligare tre belgiska järnverk. Även handeln med tackjärn blev betydelsefull för bolaget. I början skedde importen från England, men under tidigt 1900-tal blev den tyska järnindustrin en allt mer betydande affärspartner. Ett särskilt viktigt år är 1927. Då fick bolaget ensamrätt på handel med tyskt tackjärn från Roheisen-Verband i västra Sverige, en rätt som 1938 utsträcktes till att gälla i hela Sverige.  
G & L Beijers arkiv
Struktur och klassificering
Det beijerska arkivet vittnar om en ambition att hålla god ordning och reda bland företagets mest betydelsefulla handlingar. Det anrika handelsföretaget har ända sedan starten förstått betydelsen av en god bokhållning. Arkivbildningen följer därför en genomtänkt struktur och sorteringen är vanligen enhetlig och konsekvent. Det gör att det är förhållandevis lätt att söka i arkivet.
Vid tiden för 75-årsjubileet 1941 gjordes en insats för att märka upp större delen av arkivet med en klassificering som följer det allmänna arkivschemat. Den klassificeringen har så långt som möjligt behållits och tillkommande leveranser har klassificerats med den som utgångspunkt. Ej tidigare klassificerade handlingar återfinns framför allt under avdelningen Ämnesordnade handlingar (F). Vid förtecknandet av arkivet har dessa arkiverats kronologiskt: äldre ämnesordnade handlingar samt ämnesordnade handlingar 1946- . Övriga ämnesordnade serier har ordnats efter produktslag då ambitionen har varit att så långt som möjligt vara konsekvent mot den struktur som präglade det beijerska arkivet när det levererades till Malmö stadsarkiv.

Exempel på sökingångar
En viktig sökingång för Beijers handelskontakter utgör den omfattande korrespondens i avdelningarna Utgående handlingar (B) och Inkomna handlingar (E), som uppstått genom kontakter mellan försäljare och inköpare av produkter.
En annan viktig sökingång utgör de olika registerserierna (D). Genom dessa kan man följa de importerade varornas väg via skeppningsböcker, befraktningsböcker och skeppningsjournaler. Här går det att inhämta rikligt med uppgifter om hela ”handelsprocessen”. De juridiska delarna belyses i register över kontraktsböcker (men noterbart är att de faktiska kontrakten är arkiverade under avdelning Kontrakt (H).

Litteratur
G. & L. Beijer aktiebolag (1941), G. & L. Beijer aktiebolag, Malmö: ett 75-års jubileum: [1866-1941], Malmö: Bol.

G. & L. Beijer aktiebolag (1996), G. & L. Beijer AB 130 år: 1866-1996, Malmö.

Smitt, Rikard (2007), Malmöföretagen - förr och nu, Malmö: Project Management AB.

Sekretess
Ingen sekretess föreligger.

Arkivnr SE/MSA/01886

Handlingarna ordnades och förtecknades hösten 2014 av Tomas Holmström och Tova Halldén.

Tillgänglighet

SekretessNej
DepositionNej

Kontroll

Skapad2014-11-11 12:27:20
Senast ändrad2015-03-03 11:38:56