Arkiv

Åklagarmyndighetens i Landskrona arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/11295

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/qWsNH5Q8va6B1OUKkq3440

Omfång

70 Hyllmeter

Datering

1965

–

1996

(Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Åklagarmyndigheten i Landskrona (1965 – 1996)

Alternativa namn: Landskrona åklagardistrikt

Kategori: Statlig myndighet. Distriktsåklagare 1965-

Innehåll

Ordning & struktur

Arkivnr LLA/11295

Förteckning

över

Åklagarmyndighetens i Landskrona arkiv

Inledning (äldre form)

HISTORIK

Myndighetens arbetsuppgifter.

Åklagarmyndigheten i Landskrona tillkom den 1 januari 1965. Verksamheten regleras främst av rättegångsbalken och åklagarförordningen (SFS 1989:848). Myndigheten har en arbetsordning, utfärdad 1988. Myndighetens chef kallas chefsåklagare.

Vid myndigheterna inom åklagarväsendet finns åklagare och administrativ personal.

En åklagares huvudsakliga arbetsuppgifter är att leda förundersökningar om brott, att fatta beslut om åtal skall väckas, och att föra talan i domstol.

Åklagarväsendets organisation.

Åklagarmyndigheten i Landskrona, vars distrikt omfattar kommunerna Landskrona och Svalöv är en av de 86 åklagarmyndigheterna i landet. Över dem finns 13 regionåklagarmyndigheter som har lednings- och tillsynsansvar för myndigheterna inom sina regioner. Åklagarmyndigheten i Landskrona hör till den region som omfattar Malmöhus- och Kristianstads län med Regionåklagarmyndigheten i Malmö som kansliort. Åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö ingår inte i några regioner, inte heller Statsåklagarmyndigheten för speciella mål. Riksåklagaren är landets högsta åklagare med lednings- och tillsynsansvar för åklagarväsendet i hela landet.

Före den 1 juli 1985 fanns det länsåklagarmyndigheter i varje län. Regionåklagarmyndigheterna bildas genom att länsåklagarmyndigheter slogs samman.

Det föreligger f.n. en proposition om att ändra åklagarväsendets organisation från och med den 1 juli 1996.

Viktigare typer av handlingar som avspeglar verksamheten

Handlingar beträffande åklagarverksamheten diarieförs i brottsmålsdiaret, tvångsmedelsdiaret och allmänna diariet. På myndigheten förs även anhållningsliggare och granskningsliggare.

Handlingarna förvaras i akter vilka förvaras i diarienummerordning i arkivet.

I en akt till brottsmålsdiariet där åtal väckts sparas normalt beslut om tvångsmedel, stämningsansökningen, del av protokollet samt in- och utgående skrivelser. Dessa handlingar sparas i 10 år.

När ett ärende avslutas med att förundersökning inte skall inledas eller att den skall läggas ned arkiveras ärendet hos arkivmyndigheten (polismyndigheten).

Strafförelägganden diarieförs och arkiveras på särskilt sätt.

Administrativa ärenden diarieförs i det allmänna diariet och sparas i fem år.

Sökingångar till arkivet

Arkivförteckningen
Diarier (under 1996 kommer brottsmålsdiaret att datoriseras)
Sak- och personregister till diarierna
Register över personregister

Begränsningar i tillgängligheten genom sekretess

Arkivet och diarierna innehåller delvis uppgifter som är hemliga enligt sekretsslagen. Myndigheten prövar i varje enskilt fall begäran om att ta del av handlingar. Sekretessansvarig är chefsåklagaren.

Gallringsregler

Riksarkivets förteckningsplan 1985:2, bilaga 3 till Riksåklagarens föreskrifter om arkivbildning och arkivvård (RÅC II:54).
Riksarkivets gallringsbeslut 1985:28
Riksarkivets gallringsbeslut 1986:5
Riksarkivets gallringsbeslut 1989:3

För det datoriserade brottsmålsdiariet som kommer att införas under 1996 gäller förordningen om registerföring vid åklagrmyndigheterna (SFS 1995:1006).

Arkivansvarig

Arkivansvarig är Lena Jönsson

Gunnar Ekelund

Tillgänglighet

Sekretess