Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Malmö Stadsteater


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/01458
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ndHq7sqz1YNCWQKbXMe4t7
ExtraIDKMN
Omfång
234 Hyllmeter  (Text)
Datering
1931–1993(Tidsomfång)
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan, Norra hamnen)
Arkivbildare/upphov
Malmö stadsteater
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)Malmö stadsteater, 1931-1993

Malmö stadsteater har en lång och komplicerad tillkomsthistoria. I maj 1903 begärde det nybildade Aktiebolaget Malmö Nya Teater hos stadsfullmäktige att staden skulle upplåta en tomtplats på västra delen av Gustav Adolfs torg för uppförande av en teaterbyggnad. Men då teaterplanerna skrinlades tillsatte stadsfullmäktige den 9 februari 1906 en kommitté för utredande av frågan om en ny teater i Malmö (§ 39, Bih. 17). Teaterkommittén föreslog i sitt yttrande i 1908-05-08 att en teater skulle uppföras vid Gustav Adolfs torg enligt arkitekt Axel Anderbergs förslag eller i enlighet med pristävlan för svenska arkitekter (§ 140 Bih. 81). Vid torget fanns spårvägslinjer på bekvämt avstånd och närheten till centralstationen var en annan fördel. Mot en placering i torgets västra del kunde invändas att en teaterbyggnad skulle förstöra ”den å torget befintliga vackra planteringen” och ligga för nära stadens gamla begravningsplats. Teaterbyggnaden förslogs även inrymma restaurang och café med terrass. Kommittén föreslog att en styrelse skulle tillsättas för teaterbyggnaden och dess förvaltning. Kostnaden för teaterbyggnaden beräknades till 1 250 000 kronor. Stadsfullmäktige beslutade 1908-06-05 i enlighet med kommitténs förslag (§ 157), som 13 november även fick i uppdrag att utreda en alternativ placering av teatern i Kungsparken . En arkitekttävling skulle utlysas och en styrelse på fem ledamöter med två suppleanter tillsättas. Stadsfullmäktige förbehöll sig dock rätten att välja fritt bland de inkomna förslagen.

Förslaget att placera teaterbyggnaden vid Gustav Adolfs torg väckte stort motstånd och stadsfullmäktiges beslut i ärendet överklagades till Kungl. Befallningshavande. Teaterkommittén avgav i maj 1909 ett yttrande (Bih. 93) över en motion i stadsfullmäktige om att istället bygga en teater i Kungsparken. Man ansåg att förslaget i synnerhet ur skönhetssynpunkt hade många fördelar men vidhöll att Gustav Adolfs torg var lämpligare ur kommunikationssynpunkt (närmare till centralstationen och spårvagnstrafiken). Men eftersom den privatägda Malmö gamla teater en kort tid därefter upprustades för fortsatt drift och på grund av de höga byggkostnaderna, beslutade stadsfullmäktige 10 september att skrinlägga hela projektet (§ 174).

Det skulle dröja ända till 1918 innan frågan togs upp igen i stadsfullmäktige. Det visade sig nämligen att den gamla teaterbyggnaden vid Gustav Adolfs torg trots renovering hade stora brister, inte minst beträffande scenanordningar och klädloger. Intresset ”för den sceniska konsten” sägs även vara i märkbart avtagande och stod inte längre på samma relativt höga nivå som tidigare (§ 105, Bih. 76). Det behövdes en modern och ändamålsenslig byggnad för att fylla behovet av god teater i regionen. Då dessutom Malmö orkesterförening begärt att staden skulle upplåta en tomt för uppförande av en kombinerad konsert- och utställningsbyggnad, behövdes en budgetförstärkning. Kommunen begärde därför tillstånd hos Kungl. Maj:t att inrätta ett penninglotteri med åtta dragningar på vardera 150 000 lotter à 10 kronor per lott. Medel från detta lotteri skulle fonderas som grundplåt för de avsedda ändamålen. Stadsfullmäktige beslutade 1918-04-05 att bevilja Malmö orkesterförenings ansökan om fri tomt och bevilja ett förslagsanslag på 1 250 000 kronor som förslagsanslag för en teaterbyggnad.

Med anledning av att Kungl. Maj:t beviljat stadens ansökan om penninglotteri tillsattes1918-11-08 en teater- och konserthusplatskommitté för att ”skyndsamt inkomma till fullmäktige med utredning och förslag angående upplåtande av tomter såväl till teater som konserthus” (§ 299). Kommittén tog även i övervägande att skapa ett ny öppen plats i Malmö, där flera kulturinstitutioner skulle kunna samlas, det vill säga för scenkonst, konserthus och stadsbibliotek (jfr Götaplatsen i Göteborg). På grund av uppdragets komplexitet föreslog kommittén (inklusive kommittén för vissa kommunala byggnadsföretag) att en pristävling skulle utlysas angående placeringen av flera planerade kommunala nybyggnader. Enligt det av stadsfullmäktige utlysta tävlingsförslaget 1919-05-16 (§ 144, Bih. 124) skulle två separata byggnader uppföras, en för konserthus och en för teater. Möjligheten att i samma byggnad förlägga separata salonger för konsertverksamhet och teater övervägdes även av teater- och konserthusplatskommittén.

I sin nya framställan i maj 1924 föreslår teater- och konserthusplatskommittén i besparingssyfte att en gemensam salong med tillhörande foajé, kapprum etc. byggs som både lämpar sig för teaterföreställningar och konserter (Bih. 161). Den 27 juni beviljas kommittén 6000 kronor för en utredning rörande möjligheten att uppföra en gemensam byggnad för såväl teater som konserthus (§ 189). Förslaget att placera teatern på en del av gamla kyrkogården invid Gustav Adolf torg avvisades av kommittén. Den 9 - 16 oktober samma år (1924) gjorde kommittén en studieresa till Berlin för att diskutera teaterfrågor med kända teaterledare och göra studiebesök på teatrar (Bihang 1929:113, Bil. A). Vid besöket fick A. Lundgren, Erik Bülow Hübe och Salomon Sörensen tillfälle att studera vridscenanläggningar och olika typer av teatersalonger m.m. med bl.a. den berömde regissören och teaterchefen Max Reinhardt vid Deutsches Theater. Reinhardt framhöll bl.a. att en vridscen medgav snabba scenbyten men att en sänkscen krävde ett komplicerat maskineri och var dyrbar. Det sistnämnda var även svårt att åstadkomma i kombination med vridscen.

För att garantera tillgången till teater av god konstnärlig kvalitet och upprätthålla teaterintresset bildades på privat initiativ Malmö teaterförening 1924. Föreningens uppgift var att förmedla av stadsfullmäktige beviljade medel som verksamhetsbidrag och i övrigt gynna teaterlivet i staden (1924, § 45, Bih. 32). Med anledning av Emil Olssons m.fl. motion utsåg stadsfullmäktige två ledamöter och en revisor samt anslog från ränteavkastningen av stadens teaterbyggnadsfond 30 000 kronor för verksamhetsåret 1924/25.

I en skrivelse 1927-03-28 av förste stadsingenjören och landskapsarkitekten Erik Bülow Hübe lämnas förslag till utgångspunkter för byggnadsprogram (Bih. 1929:113, Bil. B). De första skisserna till en teater- och konserthusbyggnad utarbetades på stadsingenjörskontoret med biträde av arkitekten Sigurd Lewerentz. Teaterns salong skulle kunna användas både för scenkonst och konserter och ha motsvarande 1200 åskådarplatser, med parkett och två rader balkong. Scenhuset skulle ha en rymlig huvudscen och två sidoscener i samma plan samt väl tilltagna magasins- och verkstadslokaler. Teaterbyggnaden skulle även innehålla butiker (”affärshuslängor”) för att ge hyresintäkter till verksamheten. Av alla föreslagna lägen återstod som tänkbara enligt Bülow Hübe tre alternativa placeringar kring Gustav Adolfs torg: platsen vid Rundelen om hela planteringen offrades, Gamla begravningsplatsen, som dock av ”pietetsskäl” betraktades som mindre lämplig, eller vid Södra promenaden, öster om Kanalgatan. Det sistnämnda området ansågs ur stadsplanesynpunkt som det bästa. Det ligger centralt och planen för området är under utredning. Kommittén föreslog att direktiven ändrades och att kvarteret nr 66 Trekanten i nämnda område skulle förvärvas av staden. Ett problem var att Katolska församlingen ställde höga krav på kommunen avseende ekonomisk ersättning och ny tomt i centralt läge. Stadsfullmäktige beslöt 1929-05-17 därför att återremittera ärendet till kommittén för förnyad prövning (§ 139).

1930-07-27 bildades på initiativ från Malmö teaterförening en ekonomisk förening, Föreningen Malmö stadsteater u.p.a., med uppgift att driva den planerade stadsteatern (1931, § 305, Bih. 317). Anledningen till att föreningen grundades redan innan teatern ens var färdigprojekterad var att man i god tid ville bygga upp en organisation och fungerande ensemble, som så snart som möjligt skulle kunna påbörja verksamheten när byggnaden stod klar. Under tiden hade man för avsikt att ge föreställningar på den gamla teatern vid Gustav Adolfs torg. Föreningen skulle driva sin verksamhet på ideell grund och inga arvoden skulle utgå för ledamöterna i dess styrelse. Stadsfullmäktige beslutade att godkänna föreningens förslag till stadgar, tillsätta tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter till styrelsen samt en revisor och en suppleant för granskning av föreningens räkenskaper. De övriga ledamöterna (en ordinarie och en suppleant), skulle tillsättas av Malmö teaterförening.

I teater- och konserthusplatskommitténs nya betänkande 24 januari 1931 återstod endast två alternativa placeringsförslag, dels det ovan nämnda öster om Kanalgatan (kv. 66 Trekanten), dels ett staden tillhörigt område vid Fersens väg, söder om Rönneholmsvägen (1932 § 99, Bih. 88). Beträffande sistnämnda förslag erbjöd enligt kommittén närheten till Pildammsparken och bl.a. Pilstorpsplatsen en anslående inramning till en monumentalbyggnad. Även om platsen inte låg i stadens mest trafikerade centrum ansågs läget ändå acceptabelt. Det föreslogs att en kommitté tillsattes för att anordna en allmän arkitekttävling angående utformningen av teaterbyggnaden och dess placering. Drätselkammaren förordade en placering vid Fersens väg, som med tanke på de äganderättsliga förhållandena var det minst komplicerade alternativet. Stadsfullmäktige upphävde 1932-04-15 alla tidigare förslag till placering av teatern och beslutade om tillsättande av en kommitté för anordnande av en allmän arkitekttävling (§ 99). Arkitekten Sigurd Lewerentz och professor Erik Lallerstedts tävlingsförslag belönades med första respektive andra pris. Beslut om en ny tävlingsomgång med ett ”noggrant utformat byggnadsprogram” som underlag fattades 1934-02-16 (§ 58, Bih. 49).

Resultatet av den sistnämnda arkitekttävlingen presenterades i ett betänkande av teatertävlingskommittén 1935-10-08 (§ 312, Bih. 280). Enligt prisnämndens slutomdöme var förslagen från arkitekten Sigurd Lewerentz och professor Erik Lallerstedt samt arkitekten David Helldén de överlägset bästa. Då båda förslagen ansågs ha många kvalitéer som man ville ta tillvara, inleddes gemensamma förhandlingar med tävlingsdeltagarna. Stadsfullmäktige gav 1935-10-18 (§ 312) i uppdrag åt teatertävlingskommittén att dels förhandla med Stiftelsen Malmö konserthus om konserthusfrågans lösning, dels träffa avtal med nämnda arkitekter om utförande av ett gemensamt slutligt förslag till ritningar och andra handlingar.

Detta förslag, som behandlades i stadsfullmäktige 1937-03-19, ansågs av teatertävlings- kommittén - som nära följt arkitekternas arbete - erbjuda ”en utmärkt god lösning av teaterbyggnadsfrågan” för både teater och konsertverksamhet (§ 66, Bih. 55). Kostnaden beräknades till 3 700 000 kronor. De sammanlagda fond- och lotterimedlen inklusive konserthusmedlen uppgick till ca 6 512 000 kronor. Stadsfullmäktige gav den nu benämnda ”teaterbyggnadskommittén” i uppdrag att igångsätta byggnads- och inredningsarbeten i enlighet med upprättade handlingar.

Stadsfullmäktige gav 1943-05-21 Föreningen Malmö stadsteater u.p.a. i uppdrag att med eget teatersällskap vidta åtgärder för igångsättande av teaterverksamheten vid den nya teatern hösten 1944 (§. 115, Bih. 94). Verksamheten skulle enligt föreningens förslag bedrivas med en lyrisk respektive dramatisk ensemble med varsin chef och en ekonomichef eller kamrer, som var direkt underställd styrelsen. Vidare beslutades att teater- och konserthusbyggnaden skulle förvaltas av en fastighetsstyrelse, bestående av i stort sätt samma ledamöter som i ovan nämnda förening. Slutligen beviljades ett anslag av 40 000 kronor för den dramatiska teaterverksamheten spelåret 1944-1945. Byggkostnaderna, som beräknades till 3,7 miljoner, blev ca 6 miljoner. Men de fonderade medlen för ändamålet uppgick till hela 8,5 miljoner och Malmö stad beviljades 0,4 miljoner för beredskapsarbeten knutna till bygget (s.k. AK-medel).

Teaterbyggnaden ansågs vid sin tillkomst som den modernaste och med sin vridscen tekniskt mest avancerade i hela norra Europa. Den stora salongen har rörliga sidoväggar och rymmer maximalt ca 1600 åskådare. Salongen utformades för att i princip ge alla lika bra platser. Den utskjutande förscenen var avsedd att skapa bästa möjliga kontakt med publiken och största möjliga antal platser i salongen. Den lilla scenen (Intima Teatern), som från början var tänkt att fungera som repetitionslokal, inreddes till salong med 204 platser för den dramatiska repertoaren. Stora scenen blev både teatersalong och konsertsal, dessutom fick symfoniorkestern fungera som orkester för scenkonsten.

Malmö stadsteater inrättades enligt ”folkteateridealet”. Biljettpriserna skulle hållas låga och inga platser i salongen skulle vara ”finare” än andra. Malmö stadsteater fick med utgångspunkt från tanken om en ”allteater” en mycket bred repertoar som inbegrep opera, operett, musikaler, balett, dramatisk teater och symfoniorkesterverksamhet.

Teatern invigdes under högtidliga former lördagen 1944-09-23 och en konsert gavs påföljande dag. Kronprinsen förrättade invigningen i närvaro av flera kungligheter och statsminister Per Albin Hansson. Omkring 500 gäster var inbjudna med representanter från statliga myndigheter, vissa kommuner, teater- och kulturliv samt pressen. Efter en dragkamp om chefsposterna utnämndes Sandro Malmquist till teaterchef och Oscar Winge, som var tilltänkt för posten som chef för den lyriska avdelningen, blev regissör och skådespelare samt chef för operetten (men underställd teaterchefen). Hartvig Torngren anställdes som kamrer.

I maj 1945 hemställde Malmö Musikkonservatorium om att stadsteaterns styrelse tog i övervägande att starta en scenskola och erbjöd sig att medverka vid utformningen av den musikaliska undervisningen. Stadsteaterns elevskola startade sin verksamhet under spelåret 1947/1948. Efter ett uppehåll återupptogs undervisningen på hösten 1953. Utbildningen omfattade tre årskurser, varav två var obligatoriska. Till tredje årskursen uttogs de elever som befanns lämpliga att fortsätta som skådespelare, då även visst månatligt arvode utgick. Antalet elever var i regel kring tio, med tre till fyra i varje årskurs. Undervisningen var avgiftsfri och bedrevs med statsanslag. Som ansvarig utsågs en föreståndare av teaterstyrelsen. 1963 övertogs verksamheten av Statens scenskola (Statens Skola för Scenisk Utbildning i Malmö/Malmö Teaterhögskola). Teaterutbildningen utgör sedan 1977 en del av Lunds universitet. Malmö stadsteater har även fortsättningsvis haft ett nära samarbete med teaterhögskolan genom bl.a. anordnande av praktikarbete. Praktikplatser har även anordnats för elever vid Teater- och operahögskolan i Göteborg.

Enligt ett förslag till fullmäktigeskrivelse från teaterchefen Gösta Folke, daterat 1964-05-06 och bilagt teaterstyrelsens ärende 1964-01-10 § 9, behövdes en tredje scen som komplement för att kunna utöka den dramatiska repertoaren. Teaterchefen och ekonomichefen fick vid det aktuella styrelsemötet i uppdrag att slutföra förhandlingarna med biografbolaget och Folkets park om förhyrning av den nerlagda biografen Amiralen. Finansieringen bedömdes kunna lösas inom givna ekonomiska ramar, men samma år förstärktes kommunbidraget med anledning av utvidgningen av repertoaren. De nya lokalerna uppläts till stadsteatern den 15 april samma år (styrelsens protokoll 1964-02-24 § 33), renoverades och byggdes om samt togs i bruk hösten 1965 som Nya teatern (på 1980-talet skedde förhyrningen av Amiralen genom kommunen/fastighetsnämnden, som var förstahandshyresgäst). På grund av uppkomna ekonomiska svårigheter under budgetåret 1987/88 (se nedan) avvecklades verksamheten på denna scen, som istället överläts till fria grupper.

Redan i slutet av 1950-talet bedrev stadsteatern en ambitiös verksamhet för barn och unga, fr.o.m. 1966/67 benämnd Unga Teatern. Detta har skett i nära samarbete med bl.a. skolledning och pedagoger inom Malmö skolförvaltning. Repertoaren har bestått av specialskriven dramatik för barn och unga men även av klassiker som t.ex. Shakespeare och Molière. Ett nätverk med teaterombud har skapats på skolorna och föreställningar har hållits i samlingslokaler och klassrum (Klassrumsteatern). Unga Teatern uppförde även föreställningar på Nya teatern.

På 1970-talet vidtogs åtgärder för att förbättra akustiken och under 1980-talet skedde en stor renovering och bl.a. utbyggnad av orkesterdiket, vilket sammanlagt kostade 20 miljoner. Då repetitions- och verkstadslokalerna var underdimensionerade fick stadsteatern hyra in sig i externa lokaler för dessa ändamål.

Beslutet att samla alla scenkonster under ett och samma tak visade sig med tiden medföra lokalmässiga problem och svårigheter att upprätthålla en kontinuitet i verksamheten. Symfoniorkestern saknade en egen konsertsal och den dramatiska teatern en scen av lämplig storlek som komplement till den lilla scenen. Den lyriska scenkonsten lade i ökad omfattning beslag på den stora scenen. Symfoniorkestern fick egna lokaler genom invigningen av Malmö Konserthus 1985. Några år senare kunde Malmö stadsteater anställa egna musiker. Samtidigt aktualiserades frågan om inrättandet av en dramatisk scen på gamla Hippodromteatern.

Förvaltningsnämnden för Malmö teater- och konserthusfastighet anhöll i ett brev i mars 1974
till fastighetsnämnden om dess medverkan till en utredning om ett eventuellt övertagande av teaterfastighetens underhåll och förvaltning. Då utredningen kom fram till att ett sådant övertagande skulle medföra en rationellare förvaltning, beslutade kommunfullmäktige att förvaltningen skulle överföras till fastighetsnämnden fr.o.m. 1977-01-28 (§ 45, Bih. 34).

I april 1983 fattade teaterstyrelsen beslut om ombyggnad av delar av tidigare snickeri- och målarverksstad för teaterverksamhet. Lokalen skulle kunna användas både som repetitions- och övningslokal samt för scenframträdanden för bl.a. Unga teatern (1983-04-07 § 38). Styrelsen beslutade även att scenen skulle kallas ”Verkstaden” (1984-01-27 § 12), eller Verkstan, som den i praktiken kom att benämnas.

Stadsteaterns verksamhet expanderade kraftigt under 1970- och 80-talet och under sistnämnda decennium började teatern få ekonomiska problem.1987 drabbades stadsteatern av ett stort budgetunderskott som föranledde allvarlig kritik från revisorernas sida. Resultatet för verksamhetsåret 1986/87 visade på en förlust på 5.589.479 kronor. Kritiken riktade sig mot såväl styrelse som teaterledning och avsåg brister i hur driften organiserades och i rutinerna för den ekonomiska kontrollen och budgetuppföljningen (Bil. till styrelseprotokoll § 71B/87). Revisorerna bedömde att verksamheten var i behov av omorganisering. Ett stort besparingsprogram igångsattes för att komma tillrätta med problemen (Styrelseprotokoll 1987-11-10 § 90). 1988-03-25 beslutade teaterstyrelsen bl.a. att ett 20-tal personer inte skulle få förlängt engagemang och att föreställningar endast skulle ges på Storan, Intiman, Verkstan och för uppsökande verksamhet (§ 42).

1990-04-17 föreslog styrelsen för Föreningen Malmö Stadsteater u p a att teaterverksamheten skulle bolagiseras. Det ansågs varken lämpligt eller i överensstämmelse med gällande lagstiftning att en ekonomisk förening bedrev samhällsstödd teaterverksamhet. Eftersom denna verksamhet utgjorde en angelägenhet för hela regionen, övervägde man från politiskt håll att släppa in landstinget och vissa kommuner som delägare. Med anledning av detta fattade kommunfullmäktige 31 maj samma år beslut om bildande av ett teaterbolag (Malmö stadsteater AB) och att den ekonomiska föreningen skulle likvideras (§ 153, Bih. 114). Kommunen skulle vara ensam ägare till bolaget och tillskjuta 5 miljoner som aktiekapital.

Efter bolagiseringen påbörjade teaterstyrelsen en organisationsöversyn för att förbättra de olika konstformernas möjligheter att utvecklas på sina egna villkor och med eget ekonomiskt ansvar. En extern konsult anlitades som i sin utredning föreslog att särskilda resultatenheter skulle bildas inom bolaget. Förslaget vann inte teaterstyrelsens gillande, som istället gav VD i uppdrag att inrikta utredningen på en delning av den konstnärliga verksamheten i två eller tre självständiga enheter. Däremot ansågs det lämpligt att samordna vissa stödfunktioner såsom publikarbete, affärsutveckling och försäljning.

Med anledning av att teaterbolaget förbrukat sitt aktiekapital och att verksamheten av ovan nämnda skäl var i behov av rekonstruktion, beslutade kommunfullmäktige 1992-11-26 om en koncernbildning med Malmö Musik- och Teateraktiebolag som moderbolag och Malmö Musikteater AB, Malmö Dramatiska teater AB och Malmö SymfoniOrkester AB som dotterbolag (§ 207 Bih. 157). Tekniskt genomfördes detta genom att en ny ändamålsbestäm- melse beslutades för Malmö Mässhallar AB, så att delar av dess aktiekapital kunde användas för den samlade musik- och teaterverksamheten.

Målet för omorganisationen var att ”värna om och förstärka den konstnärliga kvalitén inom respektive konstarter” (1992, Bih. 57, Bil. A). Till moderbolagets primära uppgifter räknades ekonomistyrning, personalplanering, affärsutveckling, support och ansökning och fördelning av kommunala och regionala bidrag. Moderbolaget skulle även stå för vissa gemensamma produktionsresurser. Dotterbolagen utgjorde formellt fristående bolag med eget ekonomiskt ansvar och verksamhetsplaner.

Teaterchefer

1944-47 Sandro Malmquist
1947-50 Stig Torsslow
1950-60 Lars-Levi Læstadius
1960-77 Gösta Folke
1977-80 Rolf Rembe
1980-83 Holger Reenberg
1983-89 Claes Sylwander
1989-92 Lars Larsson
1992-93 Bengt Hall

Arkivet har levererats och ordnats i omgångar fr.o.m. 1990-talets slut och omfattar handlingar tillkomna till och med 1992. Ordnings- och förteckningsarbetet avslutades av arkivarie Tobias Bjernehed och undertecknad våren 2008.

Malmö i stadsarkivet, maj 2008

Åke Norström
bitr. stadsarkivarie

Källa: Kommunfullmäktige (Stadsfullmäktige) i Malmö tryckta protokoll med Bihang.
Konst & Nöje, Malmö stadsteater 1944-1994, Malmö 1994.
Teaterstyrelsens protokoll och bilagor.


Våren 2016 mottog Stadsarkivet en omfattande tilläggsleverans (ca 100 hyllmeter), där bl.a. det så kallade huvudbibliotekets manus- och notserie (F2AE), kostymskisser (F2EAB) och tidningsurklipp (F15-serier) ingick. Dessutom levererades en fotosamling bestående av ca 25000 bilder. I leveransen ingick även en omfattande databas som innehåller en stor mängd digitaliserade fotografier från Stadsteaterns olika uppsättningar (sökning kan göras på uppsättningar och medverkande). I databasen finns också sökmedel till uppsättningarna i form av excel-filer motsvarande volym D1D:2 i pappersarkivet.

Relaterade arkiv: Malmö teater AB 1868-1909, Hippodromteatern i Malmö 1902-1950, Stiftelsen Malmö symfoniorkester, Malmö dramatiska teater AB 1993-2008, Malmö opera och dansteater 1993-2011, Skånes dansteater AB 1995-2007. Se även Teatermuseets i Malmö olika arkiv.

Arkivet tilläggsförtecknades av Snild Aarre Thorsen.

Tillgänglighet

SekretessNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Malmö Stadsteater AB (SE/MSA/02043)

Kontroll

Skapad2001-06-12 00:00:00
Senast ändrad2023-11-08 11:00:38