Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 23 maj, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Tullavdelningen Limhamn i Malmö


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/01502
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/KzptZCCV2AFPtTnFSszQG9
ExtraIDTUL
Omfång
3,5 Hyllmeter  (Text)
Datering
1882–1981(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)
Arkivbildare/upphov
Tullavdelningen Limhamn i Malmö (1882 – 1981)
Kategori: Statlig myndighet. Tullavdelningar

Innehåll

Inledning (äldre form)Tullavdelningen Limhamn i Malmö

En ständig tullbevakning inrättades i Limhamns hamn den 15 juni 1882, enligt ett kungl. brev den 21 april och beslut av Generaltullstyrelsen den 1 juni samma år (se bihang till SFS 1882:1928). Samtidigt inrättades en tullplats i Lomma.

Trafiken var betydande (1923 var det 766 inkommande och 694 utgående fartyg, samt 109 utfärdade fiskepass). Hamnen var fördelad på tre olika avdelningar samt en fiskhamn med betydande fiskebåtstrafik.

Den löd från bildandet 1882 under Malmö tullkammardistrikt. Trots att den var organiserad som en självständig förvaltning kom den med tiden allt mer att få karaktären av en avdelning inom Malmö tullförvaltning (vilket även formellt skedde från 1944). Det var först en tullstation benämnd tullstationen Malmö-Limhamn. Från den 1 juli 1944 blev det en tullavdelning under Centraltullkammaren i Malmö (vars arkiv ingår i Tulldirektionen i Malmö), benämnd Tullavdelningen i Limhamn. Detta enligt beslut av Generaltullstyrelsen den 22 juni 1944 (TFS 1944:150). Limhamn löd under Malmö tullmästare.

Från den 1 januari 1974 var det en avdelning inom Tulldirektionen i Södra regionen, belägen i Malmö. Från detta ingår huvuddelen av arkivet i Tulldirektionen.

Arkivet är avslutat den 31 december 1981. Detta enligt TFS 1981:32. Inom varje tullmyndighet bildas med början den 1 januari 1982 endast ett arkiv. Arkiv tillkomna före den 31 december 1981 avslutas med detta datum.

Dess uppgifter var enligt TFS 1944:151 § 38 att:
På tullavdelningen Limhamn i Malmö ankommer att med avseende å sjötrafiken till och från Limhamn handhava sådana slag av göromål, som enligt gällande föreskrifter ankomma på tullstation. De skulle även enligt § 42-43: Tullavdelningen äger med iakttagande av gällande författningsbestämmelser och de närmare anvisningar, som må meddelas av tulldirektionen, medgiva förändring eller återkallelse av varuanmälan och Undersökning av till utförsel avsett tullgods och utfärdande av attest däröver skola i regel verksställas beträffande gods, som skall utföras med post vid posttullavdelningen och beträffande annat gods vid den tullavdelning, inom vilkens tjänstgöringsområde godset skall för utförsel inlastas i transportmedel.

Hela arkivet är ordnat som ett arkiv, oavsett omorganisationerna den 30 juni 1944 och 31 december 1973.

Tullverkets historik

Upptagande av olika former av tull har gamla anor i Sverige. Trots det brukar dagens Tullverk räkna sina anor till år 1636. För Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän infördes tullen i och med försvenskningen av dessa landskap.

Den lokala tullförvaltningen har länge haft ett nära samband med stapelstadsrätten. Städer som hade denna rätt fick bedriva utrikesfart med egna fartyg (aktiv stapelrätt) och ta emot utländska köpmän i hemmahamnarna (passiv stapel). Vissa städer hade enbart det ena av dessa stapelrätter. Stapelstäder upphörde 1927, även om vissa mindre delar fortlevde till 1973. I varje stapelstad skulle en tullkammare finnas. Det fanns även städer med en tullkammare som saknade stapelrätt.

Det fanns även tullanstalter på andra orter än stapelstäder. Dessa tullplatser, som löd under en närliggande tullkammare, benämndes tullstationer och tullexpeditioner. Tullkammardistrikt fanns först huvudsakligen längs kusten, men bättre kommunikationer (järnvägar och flyg) gjorde att även inlandet 1928 införlivades i distrikten, som samtidigt omdöptes samtidigt till Tulldistrikt.

Den utrikes tullen (även benämnd stora tullen) var uppdelad i sjötullen samt landtullen. Sjötullen omfattade varor som exporterades och importerades sjövägen, och landtullen omfattade varor som passerade den norska och finska landgränsen. Sjötullen var den dominerande utrikestullen pga Sveriges långa kuster och den stora roll som sjöfarten under lång tid spelade i jämförelse med de landväga transporterna. Fram till 1810 fanns även en inrikes tull för varor som passerade gränsen mellan städer och landsbygd som benämndes lilla tullen. Även efter dess avskaffande fanns det fram till runt 1860 en viss bevakning vid stadsgränserna mot lösdrivare m.m.

Sjötullen förvaltades under Kommers- eller Kammarkollegiet. Under perioderna 1726-1765, 1777-1782 samt 1803-1824 utarrenderades verksamheten till ett privat arrendebolag, Generaltullarrendesocieteten. Under perioden 1813-1824 förvaltades tullverket av en kunglig tulldirektion som 1825 avlöstes av Generaltullstyrelsen. Denna avlöstes 1 juli 1995 av Huvudkontoret och upphörde helt den 1 juli 2004.

Tullverkets uppgifter

Tullverkets huvuduppgift var att bevilja tull på införda varor. Övriga uppgifter bestod av att uppbära fyr- och båkavgifter, skatt på vissa införda varor samt att lägga på införseluppgifter. Tullverket handlade även ärenden för tullrestitution, d.v.s. varor eller material som återutförts efter användandet eller bearbetning. Detta kan gälla material som används för ombyggnad, reparationer, m.m.

Förutom de uppgifter som uppstod vid godshantering vilade det även på tullverket att förhindra olovlig införsel och förhindra insmuggling av varor. Detta skedde genom att kontrollera att bl.a. smittsamma sjukdomar inte fördes in och att övervaka att gällande regler och föreskrifter följdes för de varor som var underkastade restriktiva bestämmelser. Vissa varor såsom tobak och sprit fick endast införas av speciella importörer och enligt vissa villkor. Dessutom skulle tullverket tillse att varor med oriktig ursprungsbeteckning inte fördes in. Kontrollen gällde inte endast för varor som fördes in i landet utan även för varor som skulle lämna landet. Tullverket skulle tillse att varor som hade utförselförbud inte lämnade landet.

Vid skeppsbrott eller när fartyg strandade skulle tullverket ta till vara statens intressen genom att utöva uppsikt och bevaka kronans rätt genom att de skötte handläggandet av dessa sjöfyndsärenden. Brott som begicks mot de regler och förordningar som gällde vid varuhanteringen beivrades av tullverket genom att de förde statens talan i de ärenden som föll under åtal.

Även andra uppgifter åvilade tullverket som indirekt hade med import och export och den kontroll som då krävdes. Detta gällde främst skeppsmätningen som tullverket genomförde. För att kunna beräkna hur stor last som fördes in eller ut var man tvungen att mäta fartygens lastkapacitet. Fartygstrafiken kontrollerades och likaså även fisketrafiken. Persontrafiken har varit föremål för tullverkets kontroller sedan starten men i relativt blygsam skala jämfört med den huvudsakliga uppgiften som var godstrafiken. I och med avskaffades av inrikespassen 1860 minskade detta ytterligare Från 1959 infördes det röd-gröna systemet, tullfiltret.

För att tullverket skulle kunna utföra de olika uppgifterna organiserades olika avdelningar som hade ansvaret för vissa uppgifter. En del avdelningar hade renodlade uppgifter medan andra kunde i mindre skala ta hand om samtliga inom ett visst bevakningsområde. Således uppstod så småningom avdelningar inom olika delar av hamnen. I och med att tullverket hela tiden måste följa med i import och export handeln har det skett ett flertal omorganisationer i syfte att klara av uppgiften och anpassa sig till kommersiella intressen. På de mindre tullkamrarna sköttes alla uppgifter inom tullkammaren. I Malmö var dock tullförvaltningarna på grund arbetsbelastningen uppdelade i självständiga avdelningar, vardera underställda Tulldirektionen, beroende på arbetsuppgifter.

Viktigare handlingar och ärendeslag:
Huvuddelen av arkivhandlingarna utgörs av gallringsbara klareringshandlingar för transportmedel och gods. Andra viktiga handlingar är ansökningar och tillstånd av olika slag. Såväl när det gäller volym som användning av arkivhandlingar dominerar gallringsbara fakturaakter avseende importvaror tillsammans med exportdeklarationer.

Sökingångar till arkivet:
- arkivförteckningen
- diariet

Huvuddelen av handlingarna i arkivet är sekretessbelagda, de flesta med hänsyn till att de berör enskilda företags ekonomiska verksamhet (sekretesslagen 9 kap. 1 § första stycket). Dessa är dock gallringsbara. Alla handlingar i detta arkivet är offentliga.

Merparten av tullverkets handlingar är gallringsbara enligt gallringsplan för tullstaten (TFS 1981:32, bilaga 5) som även använts retroaktivt. Andra gallringsbeslut finns i TFS 1925:228, 1944:224, 1944:225, 1946:9, 1950:165, 1953:68, 1954:25, 1965:180, 1974:215.

Arkivet överlämnades till Malmö stadsarkiv i december 2004. Malmö Tulldirektion t.o.m. 1995-06-30, uppgick i Tullmyndigheten i Malmö, vilken upphörde 1999-06-30.

Arkivet ordnades och förtecknades av Fredrik Johansson, Tullverket, samt reviderades i januari 2010 av Helena Sjölin, Malmö stadsarkiv.

Följande handlingar har utgallrats:

Utgallringsbara serier under avdelning D:

Koncept till bevis angående utförsel av varor, 1935-1944
Posteringslistor, 1909-1943
Journaler över tjänstgöringstid, 1923-1946
Postböcker, 1884-1918
Förteckning över motorfordon förd av tullbevakningen, 1934-1937
Uppgifter om importen av stenkol, 1935-1936
Fiskebåtsjournaler, 1935-1950
Lustfartygsjournaler, 1935-1950
Tullpassjournaler, 1940-1946
Journaler över fyr- och båkavgifter, 1891
Kopior av beslagsrapporter, 1922-1935
Ansökningar om trafiktillstånd, 1935-1943
Makulerade skeppsmätningsbrev, okänt år
Förteckningar över utländska fartygs deltagande i kustfart, 1944-1974
Förteckningar över utfärdade årspass, 1944-1973
Förteckningar över utfärdade fiskepass, 1951-1981

Utgallringsbara serier under avdelning G:

Inkommande journaler, 1901-1944
Verifikationer till inkommande journaler,1934-1942
Införseldeklarationer, 1934-1942
Automobilförteckningar, 1936-1939
Kassajournaler, 1906-1944
Depositionsliggare för penningar, 1937-1945
Tullklareringsattester, 1923-1942
Fartygsmanifest, 1938-1943
Tullbehandlingsregister, 1923-1929
Fartygsmanifest, 1938-1943
Tullbehandlingsregister, 1923-1929
Depositionsliggare, 1970-1988
Konnossement, 1938-1939
Manifest, 1938-1939
Kassarapporter, 1911-1944
Specialer, 1920-1922
Bilagor till Specialer, 1925-1928
Utgående journaler, 1901-1932
Diverse inkomstjournaler, 1911-1928
Tullförrättningsjournaler, 1928
GallringsbarNej

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad2005-02-09 00:00:00
Senast ändrad2014-10-28 12:52:41