Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Styrelsen för U-landsforskning (SAREC)


Grunddata

Innehåll

Inledning (äldre form)Kort historik
Beredningen för u-landsforskning, SAREC (Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries), inrättades 1975 närmast som en följd av 1973 års statliga utredning Forskning för utveckling (SOU 1973:41). Utredningens slutsatser summeras i regeringspropositionen Prop 1975/76:100. Utredningens förslag om riktlinjer till stöd för u-landsforskning godtogs som grund för en ny organisation, vilken benämndes Beredningen för u-landsforskning. 1975-1979 var Beredningen rådgivande i forskningsfrågor till UD och SIDA. 1979 ombildades den till en självständig myndighet lydande under utrikesdepartementet och fick namnet Styrelsen för u-landsforskning, SAREC. Den 1 juli 1995 gick SAREC samman med fyra andra biståndsmyndigheter (SIDA, BITS, SwedeCorp och Sandö u-centrum) och upphörde därmed att vara självständig myndighet. SAREC ingår från och med detta datum som en avdelning i den nya myndigheten Sida: Avdelningen för forskningssamarbete/SAREC.

Verksamheten
SAREC hade fram till och med den 30/6 1995 två verksamhetsgrenar (förutom den administrativa delen):
- (i) att vara en biståndsmyndighet på forskningens område
- (ii) att vara ett forskningsråd i Sverige inom u-landsområdet.
Målen med verksamheten var följande:
(i) Biståndsverksamheten
- att assistera utvecklingsländer på ett sådant sätt att de kan bygga upp en egen nationell forskningskapacitet (kapacitetsmålet),
- att främja forskning, såväl hos utvecklingsländerna själva som i internationella organisationer, som syftar till att producera resultat inom problemområden av betydelse för utvecklingsländer (resultatmålet).
Ett viktigt medel för att uppnå dessa mål var att skapa vetenskapliga kontakter och vid behov upprätta vetenskapligt samarbete mellan utvecklingsländer och forskningsinstitutioner i såväl Sverige som i andra länder.
(ii) Forskningsrådsverksamheten (stödet till svensk u-landsforskning)
- att främja forskning i Sverige som är av värde för utvecklingsländer,
- att stimulera svenska forskare och institutioner att intressera sig för utvecklingsländer,
- att bevara och utveckla forskningskapacitet om utvecklingsländer vid svenska universitet,
- att öka möjligheterna att etablera forskningskontakter med utvecklingsländer.
De grunder för SARECs verksamhet som 1973 års utredning formulerade tog formen av fyra huvudsakliga program:
- direkt bilateralt samarbete med utvecklingsländer,
- regionalt samarbete (mellan utvecklingsländer) och särskilda projekt,
- internationella forskningsprogram,
- svenska universitets forskning om utvecklingsländer (”Svensk Ansökan”).

Om principerna för ordnandet och förtecknandet
SARECs arkiv har förtecknats i enlighet med Riksarkivets angivna förteckningsplan för statliga myndigheter (RA-FS 1991:1, 7 §). Dock har in- och utgående korrespondens lagts på huvudavdelning F istället för på avdelning B respektive E. Anledningen till det är de detaljerade dossierplaner som SAREC använt sig av och som i hög grad har styrt arkivbildningen. Det har inte funnits några skäl att separera korrespondensen från de dossiéer de betecknats med. Under huvudavdelning B finns nu endast beslutsserier.
I princip har tre skilda perioder förekommit när det gäller SARECs dossierplaner: 1975-1987 (inom denna period skedde ett antal uppdateringar), 1988-1991 samt 1992- 30/6 1995. Dessa perioder utgör emellertid endast en underordnad struktur i förteckningen. Till exempel börjar och slutar vissa serier därvid med en viss dossiéplanperiod som kronologisk gräns. Ambitionen har dock varit att så långt möjligt låta tiden 1975- 30/6 1995 vara obruten. Ett skäl till att låta en period bilda gräns för en serie har varit om den nya dossiéplanen på ett helt nytt sätt har styrt arkivbildningen. Ett annat exempel är att i en serie där samma typ av handlingar har betecknats utifrån flera olika dossiéplaner, har aktuell dossiéplanperiod angetts i tidkolumnen.
SARECs handlingsbestånd har uppdelats i två arkiv: Huvudarkivet i Stockholm respektive Regionkontoret i Harare (RRCO). Denna uppdelning har tett sig rimlig mot bakgrund av att det sistnämnda har bildats och förvarats så pass åtskilt från det förstnämnda (se nedan under: Om regionkontoret i Harare).

Om diariet
SIDA skötte både diarieföring och arkivering av SARECs handlingar fram till den 1 januari 1990. Fram till 1986 användes ett manuellt skrivelsediarium för registrering av handlingar. Diarieremsorna har röd randning för inkommande handlingar och grön för utgående. De sitter blandade och är sorterade i datumordning efter dossiébeteckning. SAREC ingick i SIDAs nummerserie/dossiéplan och utgjorde därvid en egen dossié: ”9.49 u-forsk” (1975-1978), ”9.49 SAREC” (1979-1987), ”s/” (1988/1989). Utöver detta kronologiska huvuddiarium, som endast finns bevarat på mikrofilm i SIDAs arkiv, fördes även ett sakregister, där diarieremsorna insorterades på ämne. I SIDAs sakregister utgjorde u-landsforskningen därvid ett eget ämne och det är dessa diarieremsor som i SARECs arkiv utgör serien Sakregister till huvuddiarium (C1 B). På dessa remsor har SARECs egna dossiébeteckningar tillförts i många fall, dock långt ifrån alla. Den manuella registreringen med sakregister upphörde 1986 i samband med att SIDA införde ett datorbaserat diarieföringssystem (Diabas). Samtliga uppgifter i detta diarium överfördes till SARECs datorbaserade diarium per den 1 januari 1990.

Om Regionkontoret i Harare
SARECs regionkontor i Harare tillkom 1987 och upphörde formellt den 30/6 1994. Verksamheten integrerades då i ambassaden i Harare. Arkivet avslutades emellertid inte förrän den 30/9 1994, då det integrerades i UD:s arkiv. Överhuvudtaget har regionkontorets dossiéplanperioder varit något förskjutna jämfört med SARECs i Stockholm (se vidare Regionkontorets arkivförteckning). Samma dossiéplaner har dock tillämpats. De kopior av ambassadbeslut som finns härrör från den tid då kontoret inte hade formell beslutanderätt, men det satt kvar en person på ambassaden och handlade forskningsärenden.
Regionkontoret utgjorde SARECs ”förlängda arm” i södra Afrika och syftet med verksamheten var i första hand att skaffa mer kunskap om villkoren på plats, att föra en löpande dialog med samarbetande institutioner och universitet, samt att uppmuntra regionalt samarbete mellan institutioner etc. i olika länder, så kallat syd-syd samarbete.
Regionkontorets arkiv har betraktats som ett delarkiv i SARECs verksamhet och har därför en egen arkivförteckning.

Om kvinnoprogrammet
SARECs kvinnoprogram har omväxlande administrerats inom sekretariatet och externa konsulter/institutioner. Efter att de första åren ha legat inom sekretariatet flyttades ansvaret för en tid över på Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet. Därefter låg det återigen inom sekretariatet, för att därefter administreras vid Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. En konsekvens av detta är att majoriteten av handlingarna inte har diarieförts. Handlingar tillhörande kvinnoprogrammet utgör en egen serie (F2H).

Sökingångar
- Dossiéplaner
- Projektförteckningar
- Projektkataloger (se F5:6)
- Diarium
- Sammanställningar av styrelseärenden
- Arkivförteckningar

Mats Thorén, Arkivarie


Litteratur
Holmberg, Johan, Huvuddragen i SARECs policy, PM 1995-01-29 (se F1:50)
Bengtsson, Bo, Huvudpunkter i SARECs policy, PM 1988-01-28, rev 1989-11-22 (se F1:50)
Bhagavan, M R, The SAREC model: Institutional cooperation and the strengthening of national research capacity in developing countries, SAREC report 1992:1 (se F5:5)
SARECs first decade. Swedish support for research in developing countries – with some guidelines for the future, Khilberg, Mats ed., SAREC report 1987:1 (se F5:5)
Research for development. The first twenty years, Schlebrügge, Karin von ed., 1995 (se F5:13)
10 år med SAREC, Ds UD 1985:2 (se F1:27)
Forskning för utveckling (SOU 1973:41)

Kontroll

Skapad2006-06-28 00:00:00
Senast ändrad2023-08-22 13:20:07