Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

ARLANDAGYMNASIET


Grunddata

ReferenskodSE/AB025/SK_177-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/j0SYAWZ204I0UtRTgO1bz1
ExtraIDSK_177-1
Omfång
0 Hyllmeter 
416 Volymer 
ArkivinstitutionSigtuna kommunarkiv
Arkivbildare/upphov
ARLANDAGYMNASIET
Alternativa namn: Sigtunaskolan fram till 1980 Namnbyte: Märstagymnasiet 1980-vt 2005 Arlandagymnasiet sedan ht 2005
Kategori: Kommunal myndighet. Ospecificerad (-)

Innehåll

ArkivhistorikSkolarkiven
15 ARLANDAGYMNASIET
Nedan följer Henrik Lindgrens inledning till Märstagymnasiet, från den 11 mars 1994:
Märstagymnasiet invigdes den 5 september 1980. Invigningen hade föregåtts av projekterings-, byggnads- och organisationsarbete allt sedan 1974. Redan 1957 hade dåvarande regeringen f.ö. uttalat, att Märsta som servicestad till Arlanda flygplats bl.a. skulle förses med undervisning till och med gymnasienivå.
Skolan, som är belägen vid kanten av det öppna dalstråket mellan Tingvallaområdet och Valstaområdet, byggdes i tre plan med plats för c:a 1.000 elever. Den var från början en allmän gymnasieenhet, dvs. den var dimensionerad för såväl tre- och fyraåriga studieförberedande studier som dåvarande tvååriga yrkesförberedande linjer. Därtill kom ett antal specialkurser av olika längd, bl.a. den högre specialkursen i flygplansunderhåll.
Dessutom byggdes en stor aula med plats för c:a 300 personer. Aulan har nyttjats för flera andra ändamål än skoländamål. Så har lokalen t.ex. varit platsen för Sigtuna kommunfullmäktiges sammanträden.
Flera om- och tillbyggnader har skett under de snart 15 år skolan varit i bruk. Så har Sporthallen, Kulturum och en tillbyggnads för skrivsal och fyra klassrum tillkommit. Vidare har den ursprungliga skolbyggnaden byggts om och förtätats invändigt för att ge plats åt andra verksamheter än sådan som främst är avsedda för undervisning av ungdom i åldrarna 16-18 år. Exempel på nya verksamheter är kommunal vuxenutbildning (Komvux) samt administrationslokaler för Komvux, uppdragsutbildning och den uppsökande verksamheten, i Sigtuna kallad Skola-Arbetsliv. Namnet på skolan har, i och med de nya verksamheterna, ändrats 1992 från Märstagymnasiet till Kunskapens hus. Att så många olika typer av verksamheter har kunnat inrymmas i den ursprungliga byggnadskroppens utan att trängsel uppstått är, enligt den nuvarande skolledningen - ett tecken på framsynthet bland skolplanerna i kommunen.
En annan nyhet är att de gamla utbildningsgrenarna och specialkurserna har utgått och ersatts av olika program som ger eleverna större frihet än förut att välja lämplig ämnesövergripande utbildning. Ledningsfunktionerna i skolan har också ändrats så att numera finns sex sektioner med ledningsgrupper sammansatta på olika sätt, med eller utan någon utpekad lagledare (rektor). Vissa övergripande och sammanhållande funktioner finns dessutom bl.a. för administration och samplanering m.m.
Märstagymnasiets rektorer under åren har varit Bertil Larsson (1980-1987), Karin Nordell (1987-1989) och Staffan Ström (1989-1992). Chef för Kunskapens Hus och tillika chef för all utbildning på gymnasienivå är Berit Ernbacke.
Att ordna och förteckna Märstagymnasiets arkiv har inte varit utan problem. Så har med all evidens vissa arkivalier kommit på avvägar pga. de många om- och tillbyggnaderna samt chefsbytena. Som tur är har skolans arkiv i mångt och mycket kunnat restaureras genom hänvisningar till det omfattande bestånd av gymnasiehandlingar som finns i skolstyrelsens arkiv i Kommunhuset. Skolans främste initiativtagare var framlidne skoldirektören Anders Alinder. En skolledare med stort intresse för dokumentation av kommunens skolväsende.
Information hämtad från Sigtuna kommuns hemsida (http://www.sigtuna.se/main/index.asp) den 8 februari 2006:
Arlandagymnasiet
Vid Arlandagymnasiet studerar ungefär 850 elever. Skolan präglas av kreativitet och aktivt deltagande i arbetet, av att alla tar ansvar och visar varandra respekt och av att alla ges möjlighet till delaktighet, personlig utveckling och framgång.
Skolans röda tråd är ungdom och hälsa. Det är vårt mål att detta ska genomsyra verksamheten, bl.a. genom satsningar på idrott och hälsans betydelse.
Skolans elever ges i stor utsträckning möjlighet att genom individuella val tillgodose sina personliga intressen och behov. Därför erbjuder vi många olika utbildningsvägar och individuella valmöjligheter.
Arkivbeskrivning av Renate Sundlöf
Kommunaliseringen av den svenska skolan ledde till avreglering och 1990-talet kom att bli en omvälvande period i Märstagymnasiets historia.
Ny läroplan, Lgy94, infördes med program och kurssystem i stället för linjer. Ett nytt betygssystem med bokstavsbetyg i stället för siffror infördes. Ämnesbetyg ersattes av kursbetyg. ”Avbruten studiegång” försvann. Eleven får nu ett samlat betygsdokument. Centrala prov blev nationella prov och elever fick möjlighet att pröva till högre betyg.
Skolan fick större frihet att utforma egna program och eleverna gavs ökade möjligheter genom individuella val och tid för eget arbete - EA-tid.
De första om- och tillbyggnationerna började redan 1983, då skolan endast var tre år gammal. Därefter skedde ständiga ändringar och förbättringar, även stor mögelsanering 1991. Kartor och ritningar finns i byggnadsnämndens arkiv.
Inför Kom-Vux inflyttning bytte själva huset namn, från att ha hetat Märstagymnasiet, till ”Kunskapens Hus” med Berit Ernbacke som övergripande chef till 1996.
Decentralisering av gymnasieskolans ledningsfunktion infördes och skolan delades i tre självstyrande sektorer 1993-1995 med var sina chefer och ett antal utbildningsledare. Sektor 1, för Naturvetar- och Fordonsprogrammet, leddes av Erik Persson, sektor 2, för Samhällsvetar-, Barn och Fritids-, Estetiska- och Omvårdnadsprogrammet, leddes av tre ledare, Inger Georgsson, Mats Miljand och Annika Svartserud, sektor 3, för Hotell och Restaurang-, Handelsprogrammet och Vux, leddes av Mona Zetterqvist och sektor 4, som knöts till skolan men som vid denna tid låg på annat håll i kommunen, utgjordes av GrundVux och SFI, leddes av Astrid Linder.
Från höstterminen 1995 prövades en modell med två sektorer med var sin rektor, Ellinor Lidholm för sektor 1 och Mats Miljand för sektor 2. KomVux bildar en egen enhet med Sanna Bergström som rektor. 1997 landade man åter i en sammanhållen gymnasieskola med Inger Söderberg, som enda rektor.
Gymnasieskolan lydde under Barn och ungdomsnämnden med Lars Waldestrand som chef fram till 1997, då de fria skolformerna, Gymnasium och Vux, blev egen förvaltning. Och för att säkerställa att arbetsmarknadsfrågorna inte skulle ramla mellan stolarna, utan snarare ges större tyngd, bildades Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen.
Dess förste chef var Ivar Sandhill.
Sedan vårterminen 2001 är Sanna Bergström skolans rektor och nu även verksamhetschef i förvaltningen.
I november 2005 byter skolan namn till Arlandagymnasiet.
1990-talets turbulens, ny läroplan, ombyggnation och omorganisation av verksamheten med många inblandade personer i ledningsfunktionen samt datorns intåg på arenan har gjort att många rutiner försvunnit och förorsakat en bristande arkivhållning.
Historisk dokumentation har legat Sanna Bergström varmt om hjärtat och hon har möjliggjort iordningsställandet av skolans arkiv.
Att långt senare återskapa arkivet har varit en grannlaga uppgift. Jag har försökt följa Henrik Lindgrens början och samtidigt hålla samman så mycket som möjligt av det som samlats i pärmar. Mycket kan hittas i skolstyrelse- och nämndprotokoll.
2005-12-22
Renate Sundlöf

Kontroll

Skapad2017-05-08 14:52:13
Senast ändrad2019-12-03 17:21:02