Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Statens maritima och transporthistoriska museer 2013-


Grunddata

ReferenskodSE/SSHM/SM_8-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/98JGVa6cuaYUx2QomBlLP0
ExtraIDSM_8-1
Omfång
0,3 Hyllmeter 
0 Volymer 
ArkivinstitutionSjöhistoriska museet
Arkivbildare/upphov
Statens maritima och transporthistoriska museer 2013- (2013)
Kategori: Statlig myndighet. Ospecificerad

Innehåll

ArkivhistorikArkivbeskrivning för
Statens maritima och transporthistoriska museer 2013-
Dnr. 2.1-2018-1454
1. Om arkivbeskrivningen
Denna arkivbeskrivning är upprättad enligt 6 § arkivlagen (1990:782), Riksarkivets föreskrifter (RA-FS 1991:1, ä. 2008:4) och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter.
Myndighetens namn
Statens maritima museer (SMM) fram t.om. 2018.
Nytt namn från 2019 är Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM).
Myndighetens tillkomst
Statens maritima museer (SMM) bildades år 2002 och bestod då av Marinmuseum i Karlskrona och Vasamuseet och Sjöhistoriska museet i Stockholm. 2018 införlivades även Järnvägsmuseet i Gävle och de Transporthistoriska samlingarna från Trafikverket i myndigheten. Arkivförteckningen speglar den nya organisationen.
2. Museer som ingår i myndigheten samt föregångare
- historik i korthet
Sjöhistoriska museet
Föregångare till Sjöhistoriska museet är två andra museer. Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm öppnade 1914 ett museum på Skeppsbron i Stockholm. Grundarna var företrädare för svensk sjöfartsnäring, alltså för handelssjöfart. Föreningen är aktiv än idag och är vänförening till Sjöhistoriska museet.
Statens sjökrigshistoriska samlingar fanns mellan 1907-1928 också de i Gamla Stan i Stockholm. Från 1928 flyttades de till Nobelparken och före detta Skogsinstitutets hus som kallades för Marinmuseum.
Sjöfartsmuseet och Marinmuseum i Stockholm är grunden till det som skulle bli Sjöhistoriska museet. 1935 flyttade samlingarna in i det nybyggda Sjöhistoriska museet på Gärdet i Stockholm. Det mesta av de sjökrigshistoriska samlingarna fördes över till Krigsarkivet på 1950-talet. Museet räknar sin uppkomst till 1938 då den byggnad som Ragnar Östberg ritade för museets räkning invigdes.
Sjöhistoriska museets samlingar består av föremål, arkivalier, fotografier och böcker med anknytning till handelssjöfart, skeppsbyggeri och sjöförsvar.
Marinmuseum
Grunden till Marinmuseum lades redan 1752 när kung Adolf Fredrik beslutade att så kallade modellkammare, en samling modeller, skulle byggas upp på flottans stationer i Stockholm, Göteborg och Karlskrona. Det kunde handla om modeller över skepp och över vapen. Under 1900-talet blev modellkammaren mer och mer likt ett museum. 1962 blev museet en egen myndighet med namnet Marinmuseum och modellkammaren i Karlskrona. 1997 öppnade Marinmuseum i nuvarande lokaler på Stumholmen och införlivades i SSHM.
Marinmuseums samlingar berättar om den svenska marinen och dess historia.
Vasamuseet
Regalskeppet Vasa hittades av Anders Franzén sommaren 1956. 1957 tillsattes en Wasakommitté av nämnden för Statens Sjöhistoriska museum. Kommitténs uppgift skulle vara att utreda möjligheten att bärga Vasa.
1959 bildades Wasanämnden för att ta hand om bärgningen av Vasa och hantering av fynden. och två år senare kunde Vasa åter komma upp till ytan.
1962 öppnades Wasavarvet som ett provisoriskt museum, men som skulle bestå ända till 1990. Wasavarvet blev snabbt ett mycket populärt besöksmål och man arbetade hårt med marknadsföringen av Vasa, även utomlands.
1964 avslutade Wasanämnden sitt arbete. Driften av Wasavarvet och vården av Vasa ansågs passa bättre in i ett mer permanent musealt sammanhang.
1990 kunde det nya Vasamuseet invigas.
De transporthistoriska samlingarna
De transporthistoriska samlingarna, som i dag förvaltas av Trafikverket, består av Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle med järnvägshistoriska samlingen, en väghistorisk samling i Kjula och en flyghistorisk samling på Arlanda.
Järnvägsmuseet
I 1900-talets början startade en insamling av föremål som ansågs vara historiskt värdefulla för ett framtida museum. SJ:s omfattande avdelning på den Baltiska utställningen i Malmö 1914 lade grunden för Järnvägsmuseum som öppnade året därpå i ett antal rum i anslutning till SJs huvudkontor på Vasagatan i Stockholm.
Lok och vagnar kunde inte visas förrän i början av 1940-talet och då i enkla träskjul i Tomteboda i utkanten av Stockholm, vilket blev ett komplement till verksamheten på Vasagatan. Det dröjde inte länge förrän museidelen på Vasagatan stängdes. Detaljerade modeller i skala 1:10 visades under 1950- och 60-talen på Torsgatan och Stockholm C innan flyttlasset för hela museet slutligen gick från Stockholm till Gävle för att nyöppnas där 1970. Mellan 1985-2017 användes namnet Sveriges Järnvägsmuseum. Under några år på 2000-talet drevs även museiverksamhet i Ängelholm.
Järnvägsmuseet har bedrivits i statlig regi sedan starten, under flera olika huvudmän inom järnvägs- eller transportsektorn. Från den 1 januari 2018 är det myndigheten Statens maritima museer som ansvarar för verksamheten, nu under det namn som alltid använts i dagligt tal - Järnvägsmuseet.
Samlingarna består av fordon, föremål, fotografier, böcker och arkivalier med anknytning tilljärnvägshistoria.
De väghistoriska samlingarna
De väghistoriska samlingarna består av ett hundratal maskiner och fordon från hela 1900-talet, tillsammans med tusentals föremål i olika storlekar och utföranden, som alla är kopplade till väghistoria. Samlingarna finns i Kjula utanför Eskilstuna, i en f.d. vägstation som byggdes 1938 och användes som sådan fram till 1978. Arkivsamlingarna finns i Borlänge.
De flyghistoriska samlingarna
Statens samlingar från civil luftfart finns i en hangar på Arlanda flygplats. Samlingarna består av hela flygplan och delar, där dom äldsta föremålen kommer från tidigt 1900-tal. Samlingarna sköts och visas i begränsad omfattning av Arlanda Flygsamlingars Vänner.
3. Myndighetens organisation och verksamhet
Statens maritima museer är en statlig myndighet som består av Sjöhistoriska museet och Vasamuseet i Stockholm, Marinmuseum i Karlskrona samt Järnvägsmuseet i Gävle och är placerad under Kulturdepartementet. Myndighetens arbete leds av en överintendent. I ledningsgruppen sitter överintendenten, stabschefen och avdelningschefer. Museicheferna är avdelningschefer.
Myndigheten har ca 200 tillsvidareanställda och består av avdelningarna Staben, Vasamuseet, Sjöhistoriska museet, Marinmuseum, Järnvägsmuseet, Form & innehåll, Kommunikation & stöd samt Projekt Östersjöns skatter.
Statens maritima museers organisationsplan från 2018.
Statens maritima museer ansvarar för statens museer med maritim och transporthistorisk inriktning. Myndigheten har till uppgift att bevara och utveckla kulturarvet inom dessa områden samt att bygga upp kunskaperna om det. Myndigheten ska verka för att dess verksamhet ska vara en angelägenhet för alla människor i samhället.
Myndigheten ska särskilt
1. vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika de samlingar som har anförtrotts myndigheten,
2. hålla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten samt driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet,
3. lämna information, råd och annan hjälp till regionala och lokala museer samt stödja ideellt arbete inom myndighetens verksamhetsområde,
4. verka för bevarande och brukande av kulturhistoriskt värdefulla fartyg, järnvägsfordon och andra fordonstyper som omfattas av myndighetens verksamhetsområde, och
5. verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde.
Finansiering
Ett statligt anslag betalas ut årligen till myndigheten. 2017 var anslaget 123 915 och täckte 39, 79% av kostnaderna. Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm ger betydande bidrag till Sjöhistoriska museet.
Större organisationsförändringar 1964-2018
1964 slås Sjöhistoriska museet och Wasavarvet (se Vasamuseet) samman och byter namn till Statens Sjöhistoriska museum (SSHM).
1990 invigdes det nya Vasamuseet och i och med detta gjordes en större omorganisation inom Statens Sjöhistoriska museer (SSHM). Museerna fick var sin museichef och det gemensamma kansliet leddes i fortsättningen av en överintendent.
1997 införlivades Marinmuseum i Statens sjöhistoriska museer (SSHM). Samma år flyttade Marinmuseum in i en ny byggnad på Stumholmen i Karlskrona efter att museet i drygt 40 år legat i Skeppsgossekasernen vid Örlogshamnen.
Nästa stora organisationsförändring var 2002 när Statens maritima museer (SMM) bildades med tre olika museer - Sjöhistoriska museet, Vasamuseet samt Marinmuseum. Myndigheten fick avdelningar som är myndighetsövergripande och ansvarar för verksamhet på alla tre museerna. 2002 ingår Sjöhistoriska museet i Statens maritima museer (SMM) tillsammans med Marinmuseum i Karlskrona och Vasamuseet i Stockholm. 2002 finns det en museichef på varje museum, men 2003 blir Vasamuseets chef även chef för Sjöhistoriska museet. 2007 får Sjöhistoriska museet återigen en egen museichef.
2018 införlivades de transporthistoriska samlingarna i myndigheten och organisationsplanen får det utseende den har idag.
4. Samband mellan myndighetens verksamhet och handlingar
Nedan följer ett antal exempel för att visa sambandet mellan Statens maritima museers verksamhet och handlingar.
Verksamhetsområde Handlingsslag Handlingstyp
STYRANDE VERKSAMHETER Bereda och fatta beslut, Styrdokument, protokoll, årsrapporter,
planera och utvärdera, beslutsunderlag
redovisa och samverka
STÖDJANDE VERKSAMHETER Registrera, redovisa och Diarieförda handlingar, personalakter,
arkivera, administrera myndighetens årsredovisning,
anställningar, arkivförteckning,
redovisa resultat för dokumenthanteringsplan
myndigheten och ekonomi
Administrera säkerhet Avtal, systemdokumentation
IT och fastighetsfrågor
KÄRNVERKSAMHETER Samla in, förvärva Insamlingsdokumentation, protokoll,
avtal, accessionsförteckning
Registrera, beskriva, Arkivförteckningsprogram, databaser,
fotografera, digitalisera register, dokumentationer, fotografier
Vårda, underhålla, Konserveringsrapporter, vård- och
konservera underhållningsplaner
Producera utställningar Utställningsdokumentation, statistik,
ta emot besökare, dokumentation av verksamhet och
bedriva program- och undersökningar
pedagogisk verksamhet,
utföra undersökningar
Bedriva forskning Projektdokumentation
5. Planering och styrning av arkivbildningen
Myndighetens arkivbildning styrs av dokumenthanteringsplanen och den processbaserade klassificeringsstrukturen.
Pågående ärenden och arbetsmaterial finns på de gemensamma lagringsytorna G och H. Från dessa överför arkivarierna handlingar till myndighetens arkivserver, som är en separat lagringsyta för elektroniska arkivhandlingar. Arkivservern är strukturerad enligt myndighetens arkivförteckning.
Diarieförda ärenden registreras sedan 2017 i ärende- och dokumenthanteringssystemet Platina (tidigare i diarieföringssystemet Acta).
Arkivbildningen är förutom styr- och stödprocesserna uppbyggda kring tre kärnprocesser:
· Bevara kulturarvet
· Tillgängliggöra kulturarvet samt
· Bygga upp kunskap om kulturarvet
Diarieföringen sker i Stockholm där också diarieförda ärenden arkiveras.
Myndighetens hantering av allmänna handlingar och arkivering regleras av Tryckfrihetsordningen (TF 1949:105), Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) och Arkivlagen (1990:782).
Riksarkivets föreskrift om verksamhetsbaserad arkivredovisning (RA-FS 2008:4) tillämpas tillsammans med Riksarkivets föreskrifter om allmänna råd om elektroniska handlingar (RA-FS 2009:1 och 2).
Arkivverksamhetens organisation och ansvar
På Sjöhistoriska museet finns två arkivarietjänster som arbetar med både arkivsamlingar och ämbetsarkiv. På Marinmuseum finns en tjänst som fotoarkivarie som handhar framför allt fotografier men även delvis arkivsamlingar och ämbetsarkiv. Myndighetens arkivarier med placering på Sjöhistoriska museet och Marinmuseum har ansvar för den övergripande arkivhanteringen samt det praktiska arkivarbetet. Myndighetens verksamheter levererar handlingarna till arkivet där arkivarierna arkivlägger och förtecknar materialet, samt svarar för framtagning av efterfrågat material. På Sjöhistoriska museet finns en fotointendent och en fotoassistent. På Marinmuseum finns en fotoassistent. På Järnvägsmuseet finns en intendent som arbetar med arkivet och fotoarkivet.
Ämbetsarkivet förvaras främst i Sjöhistoriska museets arkiv, men delar finns i Marinmuseums arkiv. Järnvägsmuseets handlingar förvaras på Järnvägsmuseet i Gävle. Myndighetens kansli är lokaliserat till Karlskrona, vilket betyder att ekonomi- och personalhandlingar förvaras i arkivet på Marinmuseum.
Myndighetens registrator är placerad på Vasamuseet. All myndighetsadresserad post går till registrator som fördelar ärendena på respektive handläggare. Den inkomna originalhandlingen förvaras alltid hos registrator. Även protokoll förvaras först hos registrator för att senare arkiveras på Sjöhistoriska museet.
Gallring
Myndighetens arkiv gallras enligt gällande bestämmelser och tillämpar Riksarkivets generella gallringsföreskrifter. Följande tillämpningsbeslut för myndigheten finns:
RA-FS 1997:6 gallring av allmänna handlingar av tillfällig eller ringa betydelse
RA-FS 2006:5 gallring av handlingar tillkomna inom löne- och personaladministrativ verksamhet
RA-FS 2013:1 gallring och återlämnande av handlingar vid upphandling
RA-FS 2015:2 gallring och utlån av räkenskapsinformation
Utöver lagar och föreskrifter används bl.a. dokumenthanteringsplanen som stöd i myndighetens informationshantering. Dokumenthanteringsplanen används för att på ett rättssäkert och effektivt sätt styra och förvalta information. Den innehåller bl.a. anvisningar till hur handlingar ska hanteras, om och när gallring ska tillämpas samt hänvisning till gällande gallringsföreskrifter.
Arkiv förvarade hos myndigheten
Förutom myndighetens eget arkiv (ämbetsarkivet) tar man fortlöpande emot enskilda arkiv, ritningssamlingar och fotosamlingar.
Nedanstående arkiv, som förvaras i Sjöhistoriska museets och Marinmuseums arkiv, är föregångare till Statens maritima museer eller tillhör arkivbildare som direkt påverkat verksamheten. De är förtecknade enligt Allmänna arkivschemat och sökbara via Visual Arkiv och NAD. Arkivplacering inom parentes.
Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm 1913- (SM)
Statens Sjökrigshistoriska samlingar 1906-1934 (SM)
Föreningen Sjöhistoriska museets Örlogsavdelning (fd Marinmusei vänner) 1927-1964 (SM)
Sjöhistoriska museet 1932-1964 (SM)
Wasanämnden 1959-1964 (SM)
Statens sjöhistoriska museer 1964-2001 (SM)*
Marinmuseum 1962-1997 (MM)
Marinmuseum (del av SSHM) 1997-2001 (MM)**
Statens maritima museer 2002-2012 (SM)
Statens maritima museer 2013- (SM) processorienterad verksamhetsredovisning
Sveriges Järnvägsmuseum 1915-2017
* Samma förteckning gäller för Sjöhistoriska museet och Vasamuseet from 1964, när bägge ingick i Statens sjöhistoriska museum (museer) och fram t o m 2001.
** Marinmuseums handlingar finns förtecknade separat 1997-2001, förutom att vissa övergripande serier ingår i SSHM:s arkivbildning. Myndighetsövergripande protokoll som rör Marinmuseum, samt ekonomi- och personalhandlingar återfinns inom förteckningen för hela SSHM.
Från och med år 2013 övergick myndigheten till en processorienterad arkivstruktur och en ny arkivbeskrivning påbörjades. Därför avslutades Statens maritima museer från 2002 som arkivbildare.
Arkiv överlämnade till andra myndigheter
Större delen av de sjökrigshistoriska arkivsamlingarna samt ca 80% av örlogssamlingen fördes under 1950-talet över till Krigsarkivet i Stockholm. Kvar i acta/ritningsarkivet av örlog är sådant som uttryckligen överlämnats som gåva till museet, och framför allt samlingen efter fartygskonstruktören Fredrik Henrik af Chapman som var verksam under 1700-talet.
6. Viktiga sökingångar till myndighetens ämbetsarkiv
· Diariet över inkomna och utgående handlingar registreras sedan 2017 digitalt i dokumenthanteringssystemet Platina. I Platina finns ärenden från och med 1997 och framåt, men det är bara från maj 2017 som själva handlingarna i ärendena finns skannade och kan ses i Platina. Alla handlingar innan dess finns i arkivet på Sjöhistoriska och är förtecknade fram till 2013.
· Myndighetens arkivförteckningar finns registrerade och sökbara i Visual Arkiv och på NAD och de finns även i pappersutskrift.
7. Inskränkningar i tillgänglighet genom sekretess
Det kan förekomma sekretessbelagda handlingar inom följande processer och handlingstyper med hänvisning till paragrafer i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL):
1.3 Samverka (MBL-protokoll) (OSL 39 kap. § 1-2 )
2.3 Administrera personal (Hantera rehabilitering (rehabiliteringsplan, läkarintyg, rehabiliteringsutredning, anmälan av arbetsskada, handlingar rörande arbetsskada, pensionsutredning) (OSL 39 kap. § 1-2)
2.4 Hantera inköp och upphandling - (antagna anbud) (OSL 19 kap 2)
4.1.4.2 Hantera biblioteks- och arkivlån (biblioteksfjärrlån, fjärrlåneblankett) (OSL 40 kap. § 3)
5.2 Utföra kulturhistoriska undersökningar (intervjuer) (OSL 24 kap. § 4)
8. Lista över de centrala digitala registren vid Statens maritima museer
Föremålsdatabas: Primus (här registreras föremål, ritningar och fotografier)
Förvaltningens diarium: Platina
Låneregistrering: Micromarc (biblioteket)
Depositionshantering:
Arkivförteckning: Visual Arkiv (VA)
Dokumenthantering: VisAlfa
E-post: Microsoft Outlook
Ekonomisystem: Agresso
Lönehanteringssystem: Palasso
Arkivbeskrivningen är upprättad av Eva Hult och Melissa Rydquist, 2018-12-07

Kontroll

Skapad2021-03-22 17:28:27
Senast ändrad2023-03-03 10:14:30