Sök i arkiven
Genvägar MENY

Uddeholmsmarkernas Jakt- och Fiskevårdsförbund  (1947 – 1979)

Organisation (upphörd)

KategoriFörening. Lantbruk och fiske, ospecificerat
KategoriFörening. Jordbruk och jakt
Alternativa namn
Uddeholmsmarkernas Jakt- och Fiskevårdsförening  (1947 – 1948)
UJFF
HistorikFörbundet hade till uppgift att verka för jaktens och fiskets befrämjande på Uddeholmsbolagets marker.

----------

ÄLDRE ARKIVHISTORIK:

Historik

Enligt Skogs- och Jagtordning av år 1885:

§ 9

"Utsättande af giller och snaror af hvad beskaffenhet det vara må, är hvad beträffar Vermlands län i allmän lag förbjudet, och måste dess föreskrifter derför sträng hållas i helgd. All jakt å bolagets mark är underhafvanden förbjuden utom för den, som af skogsförvaltningen erhållit ett frikort dertill under hela eller viss del af jagtåret. Fångande af rofdjur är dock tillåtet, dock ej med strychnin utan särskilt tillstånd."
Ur instruktion för skogsvaktarna samma år finns bland dennes åliggande bl. a:
"att befrämja jagtvården och idka rofdjursjagt , hvartill han må ega en hund skattfri, för hvilken bolaget erlägger möjligen inom socknen bestämd hundskatt:
att efter erhållen order mot bestämdt pris till disponenten inlemna allt det matnyttiga vilda, som af honom under året skjutes och i intet fall årligen mindre än 15 skålp. vildt, hvaraf hälften fogel".
Efter ett styrelsebeslut 16 augusti 1903, föranlett bl. a. av yttrande från Svenska Jägarförbundet, blev bestämt att införa "Jagtkort" samt Jagtvårdsafgift, för mindre vilt. Matrikel över jaktkort skulle föras och skogsvaktare behövde inte erlägga jaktvårdavgift, men väl kunna legitimera med jaktkort.
År 1911 reviderades bestämmelserna bl. a. så till vida att jaktkort för visst revir kunde utfärdas av skogsförvaltare och för större områden av skogschefen, och jaktkort till andra än bolagets tjänstemän efter medgivande av disponent.
Efterhand infördes restriktioner angående jakten. Något år kunde visst vilt vara fridlyst över alla områden och andra år inom olika områden likaväl att jägarna fördelades över flera områden.
Vikten av skjutövning påtalades och man införde statistik så till vida att jägarna lämnade uppgift om vad som skjutits och var. Rådjur och älg var underställda särskilda regler.
Fisket var länge fritt för Uddeholms anställda i vattendrag som låg helt inom Uddeholmsbolagets marker. En fiskodlingsanstalt fanns sedan början av 1940-talet i Gammelkroppa. För att mer ordnade förhållanden för fisket på bolagets marker anställdes år 1946 Einar Molin som fiskerikonsulent. Tidigare sköttes denna syssla av revirförvaltaren och det berodde på dennes fiskeintresse, hur stor tid han lade ned på fiskevårdande uppgifter. Genom Molins försorg bildades ett antal fiskevårdsföreningar. Det ansågs troligare att medlemmar i en förening hade intresse av fiskvårdande insatser, än om man införde fiskekort e.d.
År 1946 framfördes tankar på en mer omfattande förändring av bestämmelserna för jakt. Bl. a. hade rådjursstammen ökat väsentligt och kunde kanske öppnas för mer jakt. Så var även planer på jaktvårdsdistrikt framförda.
Detta år skulle man genomföra förändringar rörande reviren och då jaktvårdsdistrikten skulle följa reviren uppsköts besluten till följande år.
När det så skulle finnas jaktvårdsorganisationer som antingen helt rörde Uddeholmsbolagets marker eller berörde delar av dem kom en önskan från disponent N. Danielsson om en topporganisation för både jakt och fiske. Avsikten skulle vara att föra samman de som jaga och de som fiska på Uddeholms marker och öka samhörighetskänslan mellan dem. Varje år skulle det vara en träff med årsmöte varvid man även ordnade föredrag med anknytning till jakt och/eller fiske, någon form av förströelse och en gemensam middag som avslutning vilken bolaget stod för.
Till den 29 juni 1947 inbjöds 3 representanter från vardera berörd jakt- och fiskevårdsorganisation till Gammelkroppa skogsskola för en "Jaktens och fiskets dag". Under dagen beslöts om bildande av "Uddeholmsmarkernas jakt- och fiskevårdsförening". Vid konstituerande sammanträde valdes en interimsstyrelse med uppgift att bl. a. utforma stadgar för föreningen.
Nästa år vid "Jaktens och fiskets dag" som hölls i Karlstad den 27 juni konstituerades " UDDEHOLMSMARKERNAS JAKT-OCH FISKEVÅRDSFÖRBUND" UJFF. (Man namnändrade tidigare förslag med - förening till - förbund för att inte så lätt blandas blandas samman med andra jakt- och- fiskevårdsföreningar). Interimsstyrelsens förslag till stadgar framfördes och godkändes. Man företog val av styrelse (enl. stadgarna skulle ordföranden utses av Uddeholmsbolaget) och ordförande blev disponent Nils Danielsson, ytterligare 6 ledamöter, varav tre för jakten: skogschef Sven G Ekman Uddeholm, forstmästare G Hjertén Uddeholm och länsskogvaktare Karl Östberg Sysslebäck samt tre för fisket: jägmästare C A Danielsson Storfors, skomakarmästare T Kullgren Lungsund och fiskerikonsulent E Molin. Till revisorer valdes bokförare C G Kåberg Hagfors och landsfiskal Phil Hagfors.
Förbundet hade till uppgift att verka för jaktens och fiskets befrämjande genom bl. a. ge råd och anvisningar om bestämmelser att införskaffa och bearbeta årsrapporter samt att rapportera till Värmlands läns jaktvårdsförening och Värmlands Fiskevårdsförbund till vilka man var medlemmar. Man skulle varje år ha årsmöte med "Jaktens och fiskets dag". Till dessa träffar inbjöds representanter från jaktvårdsområden, jaktvårdsföreningar, jaktvårdsblock, jaktskytteklubbar och fiskevårdsföreningar samt från skogskontoret och reviren ej anslutna till förutnämnda organisationer och dessutom särskilt inbjudna med anknytning till jakt och fiske.
Jaktvårdsområden=fasta områden indelade av länsstyrelsen och Värmlands läns jaktvårdsförening i samarbete. Däri ingår både privatägd mark och bolagsägd mark.
Jaktvårdsföreningar= lokalt anknuten förening med både privata och bolag som medlemmar.
Jaktvårdsblock= bolagsmark endast, där varje revir är indelad i 2-5 block.
På de förstnämnda bedrevs såväl småviltsjakt som jakt på älg. Medan älgjakten var undantagen inom bolagsblocken.
Vid årsmötet år 1948 var ca 50 organisationer för jakt och fiske anknutna till UJFF och under de följande 10 åren fördubblades antalet och år 1957 var 104 föreningar anslutna. Inbjudna till årsmötet var de första åren 3 representanter från varje förening och minskades sedan till 2, antalet deltagare kunde variera mellan 100 och 200.
Man försökte varje gång förlägga årsmötet till någon plats med intresse för jakt och fiskeintresserade eller företogs under dagen en resa till dylik plats. En naturstig med jaktfrågor och någon form av fisketävling anordnades och priser delades ut vid kvällens middag. Vid varje sammankomst hölls något föredrag med anknytning till jakt och fiske, antingen av någon inom förbundet eller av särskilt inbjuden renommerad person.
Vid årsmötet 1954 framkom förslag om ett medlems- och förtjänstmärke och bestämmelser för detta. Och man beslöt att införa ett märke som i brons skulle vara medlemsmärke och i silver eller guld förtjänstmärke, vilka samtliga kunde bäras på huvudbonad eller rockuppslag. Konstnären Arvid Knöppel kontaktades för utformning av märket. Och hans idéskisser finns bevarade i arkivet.
I den viltstatistik som varje år inlämnades kan man se hur sammansättning och utbredning av de olika djurarterna kunde variera. De flesta åren gjordes stora avskjutningar av kråkfåglar och en del år inrapporterades stora förekomster av räv.
År 1966 inleddes i regi av Värmlands läns jaktvårdsförening en kampanj mot mink och de olika föreningarna inom UJFF fick vid årsmötet kvittera ut minkfällor, vilka bekostades av bolaget.
Disponent N. Danielsson kvarstod som ordförande i förbundet till år 1956 efter omval 1953. År 1955 tilldelades han den första förtjänstmedaljen i guld för sina insatser. Från och med år 1956 valdes styrelsen för tre år. Vid varje nyval omvaldes de flesta. Styrelsen utsåg inom sig vice ordförande, kassör och sekreterare, varvid fiskerikonsulent Einar Molin fungerade som ständig sekreterare från starten och fram till år 1969.
Efter disponent Danielsson valdes disponent Wilhelm Ekman till ordförande. Av tidsbrist kunde han många gånger inte vara med vid årsmötena och valde att avgå år 1963. Efter disponent Ekman tillsattes skogschef Lennart Christoffersson som ordförande.
År 1978 i samband med sammanslagningen av Uddeholmsbolaget och Billerud beslöts vid UJFF:s årsmöte att man skulle upplösa förbundet. Då det enligt stadgarna behövdes två årsmötesbeslut för att upplösa förbundet, togs det definitiva beslutet vid årsmötet år 1979.

Källor

Uddeholmsmarkernas jakt- och fiskevårdsförbund eget material, Uddeholms AB Centrala skogskontoret, Värmlands läns jaktvårdsförbund sekretariat Molkom, samt f.d. skogsförvaltaren inom Uddeholmsbolaget; Johnny Rülcker Geijersfors.


Forshaga mars 1998
Siri Engelbrekt
Hänvisningar till orter
Hagfors kommun (Verksamhetsort)
Värmlands län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/ARKIS/73056
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/ft6tfyplro1EKPDZna89l3
HuvudkällaArkivöversikt
Källår2017