Sök i arkiven
Genvägar MENY

LUNDBY KOMMUNARKIV  (18 – )

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Kommuner: Landskommuner)
HistorikH I S T O R I K
Västerås stadsarkiv
477 LUNDBY KOMMUNARKIV
Lundby socken bestod vid tiden för genomförandet av 1860-talets kommunreform av fyra rotar, Bärby och Kyrkoroten , Skälby och Bäckby roten, Johannisbergs rots och Hammarby rots. De båda herrgårdarna Johannisberg och Hammarby dominerade socknen. Betecknande är , att då ordförande första gången skulle utses i kommunalstämma och kommunalnämnd valet föll på en och samme man greve Helmer Mörner på Johannisberg det större av de båda herresätena. Det kommunala livet i socknen kan sägas ha begynt med stämmans första sammanträde den 18 januari 1863. Dock hade förtroendemännen väl beretts för sitt värv genom tidigare arbete i sockennämnd och fattigvårdsstyrele. Socknens kommunala historia blev kort. Västerås stad inledde på 70-talet sin industriella växt, vilken med Aseas och Metallverkens inflyttning på 90 talet blev något av en befolkningsexplosion. Omgivande socknars randområden invaderades av egnahemsbyggande arbetare och ingenjörer. Främst i frontlinjen lågo Jakobsberg i S:t Ilian och Hammarby i Lundby. Motion om inkorporering av S:t Ilan oc Hammarby i Lundby. Motion om inkorporering av S:t Ilian väcktes i stadsfullmäktige 1907 i samband därmed jämväl tanken att införliva med staden åtminstone delar av Hammarby. En kommittè tillsattes. Den tog sin uppgift grundligt -hade ju också förhandllingar med de båda socknarna att sköta - och blev färdig därmed först 1916. Då konstaterarades att den ojämförligt större delen av Lundby befolkning redan bodde inom stadsbygden i den från Hammarby avsöndrade lägenheten Hammarby stadshage "Västra förstaden benämnd. Av praktiskt juridiska administrativa och ekonomiska skäl ansågs kommitterade under sådana förhållanden lämpligt att hela socknen inkorporerades med Västerås. Så skedde sedan Kungl. Maj:t skänkt förslaget sitt bifall med ingången av år 1918. Lundby var då ett helt annat samhälle än 50 år tidigare. I de kommunala församlingarna dominerade ej längre godsägarna; arbetarna hade däri inträtt eller stodo i samband med förändrade representationsregler i beredskap att så göra.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/U006/VSA_477
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/1St7bd82rKIHRzaV9y8Xb4
SpråkSvenska
ExtraIDVSA_477