Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Rågöstiftelsens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/RA/780032
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/efhYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
2,83 Hyllmeter 
41 Volymer 
Datering
1940–1970(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Rågöstiftelsen (1940 – 1964)
Kategori: Övriga. Stiftelser

Innehåll

Inledning (äldre form)ARKIVBILDAREN

Rågöstiftelsen grundades efter överläggningar hos och beslut av Estlandsutskottet inom Lokalavdelningen i Stockholm av Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet i november och december 1940.

Stiftelsen hade till ändamål att stödja och biträda till Sverige överflyttade personer från Estlands svenskbygder av svensk härkomst eller deras avkomlingar.

De första flyktingarna kom från Rågöarna, Nargö och Odinsholm. Dessa öar skulle från senhösten 1939 användas av ryssarna för militära ändamål.

Man verkade särskilt för att bland de hitkomna estlandssvenskarna stödja de för dem vana jordbruks- och fiskenäringarna. Detta skedde genom köp eller arrenden av jordbruksfastigheter och fiskelägenheter, hjälp vid anskaffning av inventarier m.m.

De flesta av stiftelsens fastighetsköp gjordes i Roslagen. Förvärv gjordes också på annat håll såsom exempelvis på Gotland och Öland.

Stiftelsen främjade emellertid även annan företagsamhet än jordbruk, trädgårdar och fiske. Som exempel kan nämnas pälsdjursavel, tillverkning av hörapparater, bilverkstäder och småbåtsvarv.

Den stod under tillsyn av Överståthållareämbetet, som också tillsatte revisorer. Styrelsen hade sitt säte i Stockholm.

Verksamheten började med ingången av år 1941 och avslutades med år 1964. Kvarvarande uppgifter liksom visst avvecklingsarbete övertogs av Estlandsutskottet.

Från starten till början av år 1943 var justitierådet Emil Sandström (1886-1962) ordförande i stiftelsen. Denne följdes av riksantikvarien Sigurd Curman (1879-1966), som stannade till utgången av år 1960. Under sista tiden var landshövding Erik Lindeberg 1889-1967) ordförande.

Ett kansli med lokal på Tunnelgatan inrättades. Kansliet var samlokaliserat med det sekretariat som användes av Kommittén för estlandssvenskarna.

En jurist och två agronomer arbetade på deltid åt stiftelsen. Därutöver fanns ytterligare några personer.

Stiftelsen hade i sitt arbete nära anknytning till Kommittén för estlandssvenskarna, Statens egnahemsstyrelse och Statens arbetsmarknadskommission. Personalens löner betalades med medel från Socialdepartementets kommittéanslag.

Advokat Lars Östberg (1909-1961) tjänstgjorde som stiftelsens ombudsman och kassaförvaltare.








ARKIVET

Stiftelsens arkiv har bildats under loppet av dess verksamhetsperiod 1941-1964. Det består av 41 volymer, som svarar mot 2,8 hyllmeter.


FÖRVÄRV

Arkivet har deponerats hos Riksarkivet av Estlandsutskottet inom Lokalföreningen i Stockholm av Riksföreningen Sverigekontakt. Universitetslektor docent Elmar Nyman har därvid företrätt utskottet.


ORDNINGS- OCH FÖRTECKNINGSARBETE

Arkivet har ordnats och förtecknats av arkivarie Rur i oktober 1997.


TILLTRÄDE

Arkivet är fritt tillgängligt. Dnr 42-345-96.


HÄNVISNINGAR

Riksarkivet:

Kommitténs för estlandssvenskarna arkiv

Svenska Odlingens Vänners arkiv

Riksantikvarie Sigurd Curmans baltiska samling


ANMÄRKNING

Kommittén för estlandssvenskarna var en statlig myndighet, som existerade från september 1940 till utgången av juni 1950.

Ordförande i kommittén var riksantikvarie Sigurd Curman och sekreterare docent Gerhard Hafström (1904-1985).

Hafström, som också verkade inom stiftelsen, flyttade 1952 till Lund för att vikariera som professor. Den senare har efterlämnat handlingar såväl hos RA som på annat håll.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
Curman, Sigurd. serie F 2
Östberg, Lars. serie F 3

Kontroll

Skapad1997-10-17 00:00:00
Senast ändrad2021-08-16 14:36:21