Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Stadsfogdens i Lund arkiv


Basic data

Reference codeSE/LLA/10664
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/0zj7G7Z04oHHyXzYBSqI0T
Extent
73 Hyllmeter 
Date
1879–1965(Tidsomfång)
Terms and conditionsDelvis
Notes on terms and conditionsVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Finding aid
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
Archive institutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Record creator / Origination
Stadsfogden i Lund (1879 – 1964)
Kategori: Statlig myndighet. Stadsfogdar 1879-1964

Content

System of arrangementArkivnr LLA/10664

Inkom 1966-08-22
Diarienr A 630
Dissiernr 131







Förteckning

över

Stadsfogdens i Lund arkiv

TYPARKIV



































Lund i november 1965

(Gills Björck) Kronofogde
General noteInkom 1966-08-22
OBS: Typarkiv!
Arkivet fortsätter på hylla M2/ 16.
Introduction (older form)Beträffande gallring är då först att säga, att Stadsfogdens i Lund arkiv är ett typarkiv, vari gallring ej får göras. Gallringsbesluten har därför studerats under jämförelse med landsarkivdistriktets övriga stadsfogdearkiv.

STADSFOGDENS I LUND ARKIV, 1879-1964

Stadsfogdebefattningarna i riket infördes genom 1877 års utsökningslag, som började tillämpas 1879. Stadsfogden skulle vara utmätningsman i stad, med magistraten ( där sådan fanns ) eller magistratsledamot som högre instans - överexekutor. ( För Stockholm och efter hand andra större städer gällde särskilda bestämmelser. ) På landsbygden var kronofogdarna utmätningsmän med Kungl. Maj:ts Befallningshavande som överexekutor. 1918 övergick utmätningsverksamheten på landsbygden till den nyinrättade befattningen som landsfiskal, vilken även innefattade polis- och åklagaruppgifter. Såväl stadsfogde- som landsfiskalsbefattningarna upphörde med år 1964, och de exekutiva uppgifterna - utmätning, konkurs, bötes- och skatteindrivning - för både stad och land övertogs 1965 av de nya lokala kronofogdemyndigheterna.

Det arkivutbildningsstyrande materialet är dagböckerna (C). 1877 års utökningslag stadgade att stadsfogde genom förande av dagbok skulle redovisa sitt arbete, och i särskilda förordningar gavs 1878 och senare detaljerade anvisningar om hur dagboken skulle föras. överexekurtorn skulle kontrollera utmätningsmannen genom urvalsgranskning av hans dagböcker. Till dagböckerna fogar sig omedelbart dels protokoll (A), t. ex. rörande utmätningar, dels diverse handlingar till dagböckerna (E), däribland de restlängder över skattskyldiga som varit utgångspunkten för skattein-drivningen.

Arkivbildningen har skett i två arkiv: det egentliga stadsfogdearkivet och de arkiv som uppstått kring de underordnade medhjälparnas verksamhet, exekutionsbiträdenas arkiv. I enlighet med de i Kungl. Maj : ts brev till riksarkivet 20 nov. 1953 utfärdade förtecknings- och gallringsbestämmelserna för stadsfogde- och exekutionsbiträdesarkiven (med undantag för de fem största städerna) hades exekutionsbiträdena att till stadsfogden överlämna sina inaktuella handlingar, varefter denna skulle utgallra dem efter högst 10 år. Exekutionsbiträdesarkiven var m. a. o. avsedda att försvinna.

Genom 1953 års bestämmelser fick stadsfogdearkiven en enhetlig och med sikte på gallringen utformad struktur. Gallringsgränsen sattes vid årskiftet 1917/1918, under hänvisningar till de viktiga förändringar i exekutionsväsendet som då trädde i kraft. Arkiven blev härigenom delade i en äldre och en nyare del, som successivt skulle minskas genom utgallring efter utlupna gallringsfrister. I varje landsarkivdistrikt skulle dock ett stadsfogdearkiv undantas från större utgallring för att utgöra ett typarkiv, och i lundadistriktet kom Stadsfogdens i Lund arkiv att utses för ett sådant mer fullständigt bevarande.

Efter landsfiskalas- och stadsfogdebefattningarnas upphörande utfärdade Riksarkivet 1969 och resp. 1970 gallringsbeslut (237, 242) för befattningshavarnas arkiv; utgångspungten var landsarkiven. (Beträffande stadsfogdearkiven undatogs Stockholm.) Besluten innebar en mycket långtgående utgallrin, för vilken rent utrymmesekonomiska skäl tycks ha varit vägledande. Forskningens behov tillgodosågs i viss mån genom bevaranden av typarkiv och genom stadgandet, att landsarkiven även i övrigt fick undanta handlingar som kunde bedömas vara av särskilt intresse från vetenskaplig eller annan synpunkt. Denna undantagsmöjlighet, utöver typarkivbevarandet, har Landsakrivet i Lund inte utnyttjat för distriktets stadsfogdearkiv.

Det från forskningssynpunkt kanske allvarligaste materialförlusten i de gallrade stadsfogdearkiven gäller beståndet efter 1917 i serien E II, handlingar till dagboken i utsökningsmål (ett utmätningsprotokollen närstående material). Det rör sig ju här om källmaterial från stadsfogdarnas konkreta utmätningsverksamhet, under det att de enligt beslut bevarade dagböckerna i utsökningsmål (C II) endast ger kortfattade upplysningar om denna verksamhet.

De största utgallringarna i icke-typarkiven gäller för övrigt serierna C VI (exekutionsbiträdenas dagböcker), D V (postböcker och postkvitton- serien finns ej i lundaarkivet) , E V ( handlingar till handräckningsdagböckerna), handlingar i F-serien rörane införsel i lön, värnpliktigas restskatt, samverkan med andra orters utmätningsmän, G IV (postgirobesked- utgallrade även i lundaarkivet, förmodligen innan detta blev typarkiv), G 5 (redovisningshandlingar) och G IX (sportlerböcker, d.v.s. redovisningar av förrättningsersättningar till utmätningsmän).

Beträffande bevarat material är särskilt att notera restlängderna med deras anteckningar om indrivningsverksamhetet (E-serien).

Den största skillnaden- förutom den genom urgallring uppkomna olikheten i struktur före och efter årskiftet 1917/1918 - mellan lundaarkivet och landsarkivsdistriktets övriga stadsfogdearkiv är att i det försnämnda exekutionsbiträdenas handlingar bevaras i sådan mängd, att det är möjligt att rekonstruera ett (eller flera) exekutionsbiträdesarkiv. Det blir alltså möjligt att få en heltäckande, detaljrik bild av utmätnings- och indrivningsverksamheten i Lunds stad.

I anslutning till det ordnade och förtecknade Stadsfogdens i Lunds arkiv, som omfattar ca 63 hyllmeter, förvaras 8 hyllmeter oordnat och oförtecknat material, huvudsakligen från 1950- och 1960-talen samt med en stor del exekutionsbiträdeshandlingar. Under praktiktjänstgöringen har jag översiktligt ordnat material och upprättat ett förslag till inordnandet av handlingar i arkivets befintliga serier.

Till det oordnade materialet har vid leveransen till Landsarkivet kommit att läggas 14 kassajournaler från 1965-1967, vilka proveniensmässigt är att hänföra till stadfogdebefattningens efterträdare, Kronofogdemyndigheten i Lund arkiv.

Överexekutor i Lund
1879-1921 Magistraten
1922-1940 Magistratsrådmannen
1941-1947 Borgmästaren
1948-1958 Civilrådmannen
1958-1964 Brottsmålsrådmannen

Stadsfogdar i Lund
1879-1880 Adolf Hasselgren (1845-)
1880-1889 Robert Eklundh (1850-1931)
1889-1917 Carl Sjöström (1851-1918), tjänsteförrättande fr. 1886
1917-1934 Otto Bengtson (1867-)
1934-1947 Petrus Olsson (1892-)
1947-1964 Gillis Björck (f. 1907)

Accessibility

SecrecyDelvis

Control

Amended28/05/2021 16:01:28