Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Vägverket Region Väst


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/16338
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/QuvvUS0he4A1FgQw04HyF0
ExtraID16338
Omfång
164,5 Hyllmeter  (-)
Datering
1992–1997(Huvudsaklig tid)
1992–2004(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Vägverket Region Väst (1992 – 1997)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

ArkivhistorikARKIVBESKRIVNING FÖR VÄGVERKET REGION VÄST

ÖVERSIKTLIG ARKIVBESKRIVNING FÖR VÄGVERKET 1944-1994


När väghållningen på landsbygden förstatligades den 1 januari 1944 inrättades i varje län en vägförvaltningen, med ansvar för väghållningen på allmänna vägar, innefattande byggande, underhåll och myndighetsövning, för tillsyn över kommunal väghållning på allmänna vägar i städer samt bidragsgivning och vattenbyggnadsstyrelsen bildas väg- och vatten byggnadsverket. Arbetet vid Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen organiserades från början med sju byråer under generaldirektören. Redan år 1946 gjordes en större omorganisation centralt.

Den luftfartverksamhet som handlagts inom verket överfördes redan 1945 till den nybildade luftfartsstyrelsen. År 1946 över gick den geotekniska verksamheten till den likaledes bybildade statens geotekniska institut. Frågor rörande hamnbyggande överfördes 1955 till det då bildade sjöfartsverket. År 1958 upphörde järnvägsinspektionen, men uppgifter som tillsynsmyndighet för enskilda järnvägar kvarstod till 1980-talets slut. Vatten- och avloppsbyrån överfördes till den nybildade statens naturvårdsverk år 19677 och på regional nivå fick länsstyrelserna ökade uppgifter med vatten och avloppsfrågor. Före 1968 handlades frågor om förarprövning och fordon vid väg- och vattenbyggnadsverket centralt och regionalt. Vägtrafikbyråns uppgifter överfördes 1968 till det nyinrättade statens trafiksäkerhetsverk.

Arkiv bildades efter förstatligandet av vägväsendet såväl centralt som vid varje vägförvaltning. Vägförvaltningarna övertog de arkiv som tidi8gare bildats hos vägingenjörerna vid länsstyrelserna, med de äldre handlingar från vägkassor och vägdistrikt som kunde finnas där. I en del fall har handlingarna sedermera överlämnats till arkivmyndighet.

Genom en större organisationsförändring den 1 januari 1968 överfördes verkets byggande verksamhet för vägförvaltningarna till nyinrättade byggnadsdistrikt. Dessa var ursprungligen sju till antalet, men minskade till sex genom sammanslagning av den två nordligaste distrikten. I samband med omorganisationen bytte verket namn till VÄGVERKET. Den centralta enheten betecknades centralförvaltningen. Tidigare indelning i flertal, upp till elva, byråer ändrades till fem huvudavdelningar. Verkets namn ändrades 1984 till Vägverket.

Under åren har olika mindre organisatoriska förändringar gjort såväl centralt som regionalt. Det har under en del år funnits olika specialavdelningar ute i organisationen, exempelvis för motorvägsprojekt och för arbetsstudier. Centralt inrättades den 1 januari 1986 en ny organisatorisk nivå, region. Landets vägförvaltningar och byggnadsdistrikt fördelades på tre regioner. Regionerna var inte egna arkivbildare.

Oberoende av de mindre organisatoriska förändringar som genom förts har sedan förstatligandet vägförvaltningarna och den centrala enheten var för sig varit arkivbildar. Från Arkivbildningssynpunkt betraktas vägförvaltningarna 1944-1978 som en arkivbildare och 1979-1991 som en annan. Byggnadsdistrikten bildade egna arkiv under åren 1968-1991. Alltsedan förstatligandet har handlingar om broar och andra konstbyggnader arkiverats samlat i ett centralt broarkiv. Oftast finns dock kopior av brohandlingar i de regionala arkiven.

Under vägförvaltningarna har underhållsverksamheten bedrivits inom geografiskt avgränsade områden, vart och ett under ledning av en vägmästare. De handlingar som inkommit till eller skapats hos vägmästaren har överlämnats till vägförvaltningen för arkivering om det inte varit gallringsbart material. Detsamma gäller de organisatoriska enheter, driftdistrikt, mellan vägmästare och vägförvaltningen, som varierande omfattning funnits under åren 1965-1982.

Byggnadsverksamheten har bedrivits vid rörliga arbetsplatser och handlingar har bevarats vid vägförvaltningarna respektive byggnadsdistrikten.

Den väglag som träddes i kraft vid förstatligandet av vägväsendet den 1 januari 1944 ersattes av en ny väglag den 1 januari 1972. Denna lag har under åren ändrats ett antal gånger, vilket bl a har inneburit att ansvaret för vissa myndighetsärende överförts från länsstyrelsen till Vägverket. Ändringar i bidragsförordningen har även påverkat verkets uppgifter. Under åren 1989-1991 förändrades ansvarsfördelningen mellan stat och kommun dör delar av det allmänna vägnätet och statsbidragsgivningen vid Vägverket upphörde.

Delar av ekonomi administrationen sammanfördes åren 1970-1985 för grupper av vägförvaltningar, motsvarande byggnadsdistriktens geografiska ansvarsområden, och behandlades med datorstöd i stansgrupper. En stansgrupp lydde administrativt under den vägförvaltningen där den var placerad.

Registrering av handlingar har, från att tidigare varit i princip knuten till organisatoriska enheter, alltmer kommit att knytas till den verksamhet, det sakinnehåll som ett ärende avser. Från införande av ny diarie- och dossiéplan 1985 har den senare principen i allt väsentligt gällt.

Den 1 januari 1992 genomfördes en genomgripande organisatorisk förändring av Vägverket. Den nya organisationen innebar att beställande och myndighetsutövande verksamhet skildes från producerande av projektering, byggande, underhåll och drift. Under generaldirektören fördelades verksamheten på tre divisioner, väghållning, produktion och interna bolag. Geografiskt inrättades landet i sju väghållningsregioner och fem produktionsområden. Sammanlagt skapades femton arkivbildare. I samband med denna omorganisation infördes ett datorbaserat registreringssystem TRIP, för registrering av handlingar i hela vägverket. Registreringen av handlingar fördes av varje region respektive produktionsområde var för sig.

Den 1 januari 1993 upphörde Trafiksäkerhetsverket och dess uppgifter övertogs av Vägverket. Även en del uppgifter som tidigare legat på Transportrådet har övertagits av Vägverket. Därmed har verket utöver tidigare väghållningsuppgifter fått ansvar för bil- och körkortsregistreringen, frågor om körkort och förarutbildning om trafik på väg och i terräng, om fordons beskaffenhet och utrustning, information om trafiksäkerhet samt vissa frågor om kollektivtrafik. Väghållningsdivisionen bytte namn till Division Väg & Trafik.


ARKIVBESKRIVNING FÖR VÄGVERKET REGION VÄST (VVÄ) 1992-2008

VÄGVERKETS REGION VÄST ORGANISATION OCH UPPGIFTER

Vägverket Region Väst omfattar geografiskt Hallands, Göteborgs- och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län med regionkontor i Göteborg. I residensstäderna Halmstad, Göteborg, Vänersborg, Mariestad och Karlstad finns länskontor, sedermera har länskontor bytt namn till lokalkontor. Dessutom finns i Borås ett kontor för förarprövare.

Regionen leds av en vägdirektör. Regionen organiserades från början med åtta avdelningar: marknads-, ekonomi-, projekterings-, teknik-, trafik-, personal-, byggnads- och underhållsavdelningar. Vid lokalkontoren finns personal underställd vissa avdelningar i Göteborg. All diarieföring sker gemensamt i hela regionen, även när handläggning av ärenden vid lokalkontoren. Vid avdelningar och lokalkontor finns närarkiv.

Den 1 januari 1994 tillkom Göteborgsprojekten, avdelning för genomförande av vägbyggnader inom ramen för "Göteborgsöverenskommelse" mellan staten och kommunerna i Göteborgsregionen.

Ekonomiavdelning och marknadsavdelningen slog ihop till ekonomi- och marknadsavdelningen den 1 januari 1995.

Region är ansvarig för statens väghållning inom de berörda länen och beställer utförande av drift, underhåll och byggande på de statliga vägnätet. Man är statlig väghållningsmyndighet i område. Man handlägger på regional nivå myndighetsuppgifter enligt instruktionen för Vägverket och deltar i länsstyrelsernas och kommunernas samhällsplanering. Som sektoransvarig för trafiksäkerheten på vägarna samverkar regionen med polis, kommuner och frivilligorganisationer. Regionen utser trafikinspektörer med rätt enligt författning att förrätta förarprov. Regionen är enligt Vägverkets interna föreskrifter ansvarig för arkivering och av sina handlingar.

1 januari 1996 bygge projekteringsavdelningen namn till Utredningsavdelningen.

Från och med 1 juli 1996 försvann körkortsenheterna från regionerna och kom att lyda direkt under Vägverket Huvudkontor i Borlänge.

Vid en omorganisation 1 juni 1996 inom Vägverket Region Väst bildades 12 avdelningar: Trafik-, Informations-, Personal-, Teknik-, Samhälls-, Marknad och Upphandling-, Analys-, Underhålls-, och Byggnadsavdelning samt Göteborgsprojekten.

I januari 1998 bildade storlänet Västra Götaland som omfattar de länen Älvsborg-, Skaraborg-, och Göteborg och Bohus län. Västra Götalands län består av 51 kommuner som de tre lokalkontoren Vänersborg, Mariestad och Göteborg har delat upp länet mellan sig så att:
Lokalkontor Vänersborg ansvarar för. Åmål, Mellerud, Bengtsfors, Dals-Ed, Färjelanda, Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Munkedal, Lysekil, Sotenäs, Orust, Strömstad, Tanum, Uddevalla, Grästorp och Essunga kommuner.

Lokalkontor Göteborg: Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö, Ale, Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda kommunder.

Lokalkontor Mariestad: Falköping, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara kommun.

Kommunerna Habo och Mullsjö fördes över till Jönköpings län i samband med bildandet av storlänet Västra Götalands län.

I januari 2002 infördes ett nytt datorbaserat Diarie- och arkivsystem VVDIARK i hela Vägverket.

Vid en omorganisation i oktober 2002 ändrades antalet avdelningar från tolv till fem inom Vägverket Region Väst. Avdelningarna Kundbehov- och Samhälle, Specialiststöd, Vägbyggnad och Trafikantservice samt Strategisk Styrning, Samtliga 5 avdelningschefer är stationerade på regionkontoret i Göteborg. Avdelningarna Kundbehov- och Samhälle, Vägbyggnad och Trafikantservice har medarbete ute på respektive lokalkontor samt person med personalansvar för lokalkontoret.

Ett Samarbetsprojekt tog sin början den 1 januari 2007 mellan Vägverket Region Väst och Banverket, Göteborg, BanaVäg i Väst, om utbyggnad av väg/järnväg väg E45 mellan Agnesberg och Älvängen.

Det beslutades för både Banverket och Vägverkets räkning skall Vägverket registrera och arkivera förekommande handlingar i projektet. Se bifogad överenskommelse 2007-06-20 (bilaga 1).

En stor omorganisation av hela Vägverket pågår just nu och skall vara till största delen färdig att träda i kraft i juli 2008. Det kommer att påverka framtida dokumenthantering och registrering. I dagsläget är det oklart hur det kommer att se ut.


VIKTIGARE TYPER AV HANDLINGAR

För byggande av väg upprättas arbetsplan, som kan föregår av vägutredningar. Formell handläggning sker enligt väglagen. Vid genomförande av vägbyggnads-, underhålls-, och driftåtgärder sker upphandling med stöd av förfrågningsunderlag. Alla handlingar rörande ett vägbyggnadsobjekt samlas under en gemensamt begrepp: objektnummer.

Som statlig väghållningsmyndighet fattar regionen beslut med stöd av väglagens ordnings- och säkerhetsföreskrifter gällande väganslutningar och åtgärder inom vägområdet. Frågor om åtgärder i vägområdets närhet avgörs av länsstyrelse efter yttrande av regionen. Regionen yttrar sis även över frågor om kommunernas planläggning.

I samband med regionens tillsyn av och bidragsgivning till enskilda vägar skapas kartor, protokoll och beslut, som samlas enligt ett särskilt vägnummersystem. Regionen handläggare över frågor om utbetalning av bidrag enligt länstrafikanläggningsplan samt kollektivtrafik- och handikappfrågor.

Som ansvarig för trafiksäkerhet samlar regionen polisens rapporter om trafikolyckor och gör sammanställningar.


ARKIV

Vägingenjörens arkiv från före förstatligandet 1944 och arkiven 1944-1978 förvaras för Älvsborgs-, Skaraborgs-, Göteborgs och Bohus län och Hallands län samt Västra Byggnads distriktet på Landsarkivet i Göteborg. Även arkiven 1979-1991 för Halland-, Älvsborg-, Skaraborg-, och Göteborgs och Bohus län finns förvarade på landsarkivet. Hallands arkivhandlingar är genom deponeringsavtal med Landsarkivet i Lund överflyttade till Landsarkivet i Göteborg. Arkiven från 1992- förvaras på respektive lokalkontor.

Från 1992 förvaras gallringsbara handlingar i närarkiv på respektive lokalkontor eller vid regionkontoret. Arkivhandlingar från Vägförvaltningen i Värmlands läns arkiv 1944-1978, och 1979-1991 kommer att under år 2008 överföras till Landsarkivet i Göteborg för förvaring.


SÖKINGÅNGAR I ARKIVET

Arkivförteckning
Diarie-/dossiéplan med inbyggd gallringsplan
Datorbaserat diarium 1991/1992
Objektnummerförteckning för vägobjekt - projektering och byggnad
Vägnummerförteckning för Vägobjekt - projektering och byggnad
Konstbyggnadsförteckning

Försvarshemliga handlingar handläggs och förvaras hos säkerhetschefen.

GALLRINGSREGLER

Lokalt gallringsbeslut 1995-05-11, AL50 - A 95:4611
Lokalt gallringsbeslut 1999-06-15, AL50 - A98:2291
RA-MS 1993:49 gallring av Broarkivets handlingar
RA-MS 1994:43 gallring av diarieförda/dossiélagda handlingar enligt diarie/dossiéplan


ARKIVANSVAR

Chefen för Strategisk Styrning för ansvarig för arkivverksamheten och utser arkivvårdare.
Allmän anmärkningLev. 72/08, 74/08, 75/08, 80/08, 148/08, 150/08
Inledning (äldre form)Sökregister finns i serie F 4 AA, F 4 ABA, F 4 ABB, F 4 ABC, F4ABD, F 4 B och F 8 BA.

Ämnesord

Tillgänglighet

DepositionNej

Kontroll

Skapad2008-04-15 13:14:41
Senast ändrad2021-02-19 10:20:33