Arkiv

AMU-myndigheten i Göteborgs och Bohus län, utbildningsenheten Uddevalla med Lysekil, arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/GLA/15280

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/JyqT1r8xweZJUG018W43t3

Omfång

6 Hyllmeter (-)

Datering

1986

–

1993-06-30

(Tidsomfång)

Villkor

Nej

Arkivinstitution

Riksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)

Arkivbildare/upphov

AMU-myndigheten i Göteborgs och Bohus län, Uddevalla m. fl.

Kategori: Statlig myndighet. AMU-myndigheter i länen 1986-

Innehåll

Ordning & struktur	Arkivnr GLA/15280 Förteckning över AMU-myndigheten i Göteborgs och Bohus län, Uddevalla med Lysekil, arkiv
Allmän anmärkning	Alternativnamn: AMU-gruppen i Göteborgs och Bohus län
Inledning (äldre form)	ARKIVBESKRIVNING AMU = arbetsmarknadsutbildning När AMU-centren upphörde 1985-12-31 skulle den nya organisationen, enligt förordningen med instruktion för AMU-Gruppen SFS 1985:833, ha namnet AMU-myndigheten i länet. AMU skulle fr o m 1986-01-01 vara uppdragsmyndigheter. AMU-Gruppen var enligt instruktionen samlingsnamn för alla länsmyndigheter och den centrala myndigheten var AMU-styrelsen. Namnet som kom att användas i verksamheten var AMU eller AMU-Gruppen med tillägg av utbildningsortens eller utbildningsenhetens namn. AMU-styrelsen var den centrala förvaltningsmyndigheten, den skulle bl a ansvara för den övergripande utvecklingen, planeringen och uppföljningen av AMU-Gruppens verksamhet och ekonomi, (SFS 1985:833 § 6, 7). Enligt samma instruktion från den 31 oktober 1985 så skulle varje AMU-myndighet inom sitt verksamhetsområde i första hand anordna arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av Arbetsmarknadsverket, (§ 2). AMU-Gruppens verksamhet skulle finansieras genom intäkter. Varje AMU-myndighet skulle fastställa priset för sina tjänster och ansvara för det ekonomiska resultatet av verksamheten. De regionala AMU-myndigheterna skulle samverka med länsskolnämnderna, skolväsendet, högskolan och arbetsmarknadens parter, (§ 25). Varje regional myndighet skulle ledas av en styrelse, (§ 28). Inom varje regional AMU-myndighet skulle det finnas ett kansli och det antal utbildningsenheter som myndigheten bestämde, (§ 30). SFS 1985:833 upphörde att gälla 31 december 1988 då den ersattes av SFS 1988:1076 som är betydligt mindre detaljerad än den tidigare förordningen. Här sägs t ex inte längre någonting om att varje regional myndighet skall ha ett kansli. Organisationen med länsvisa AMU-myndigheter bestod bara till 1993-06-30 då AMU bolagiserades. År 2000 bytte AMU namn till Lernia AB. AMU-myndigheternas organisation och arbetssätt kom att skilja sig betydligt mellan olika län. I en del län skedde arkivbildningen endast hos en länsmyndighet, medan hos andra län arkivbildningen skedde även hos utbildningsenheterna. För AMU i Göteborgs och Bohus län skedde arkivbildningen dels i Göteborg, där man finner handlingar från utbildningsenheterna i Göteborg och regionsstyrelsens handlingar, dels vid utbildningsenheten i Uddevalla. 1987 utgjordes AMU i Göteborgs och Bohus län av fyra utbildningsenheter varav Uddevalla var en. I spetsen för varje utbildningsenhet stod en Utbildningschef (Uc). Varje utbildningsenhet bestod av ett antal Utbildningsledarområden (ULO), som leddes av en Utbildningsledare (Ul). Utbildningsenheten i Uddevalla hade filialer i Strömstad och Lysekil. Utbildning gavs också i Tanum och Färgelanda. Trots att organisationen blev kortvarig hann man med flera omorganisationer under tiden. Eftersom man skulle finansiera verksamheten med intäkter var man väldigt konjunkturkänslig, när det var stor efterfråga på arbetskraft sjönk efterfrågan på arbetsmarknadsutbildning och man hade då för många anställda inom AMU. Efterhand flyttades också fler av de administrativa uppgifterna till Göteborg. FREKVENTA HANDLINGAR Serie B 1 Kopior av elevernas betyg och intyg 1986-1993 Handlingarna är sorterade efter kursår, personnummer och utbildningsort. Serie D 1 Elevkort 1986-1993 Korten är sorterade efter kursår och utbildningsort, för åren 1992-93 även i personnummerordning. Serie F 1 A Personalakter 1986-1993 Akterna är sorterade i pesronnummerordning. OBS! Tjänstgöringsmatriklar för de anställda finns i AMU-myndigheten i Göteborgs och Bohus län, utbildningsenheten Göteborg arkiv.

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll

Skapad	1999-05-31 00:00:00
Senast ändrad	2018-01-12 08:19:38

ARKIVBESKRIVNING

AMU = arbetsmarknadsutbildning

När AMU-centren upphörde 1985-12-31 skulle den nya organisationen, enligt förordningen med instruktion för AMU-Gruppen SFS 1985:833, ha namnet AMU-myndigheten i länet. AMU skulle fr o m 1986-01-01 vara uppdragsmyndigheter. AMU-Gruppen var enligt instruktionen samlingsnamn för alla länsmyndigheter och den centrala myndigheten var AMU-styrelsen.

Namnet som kom att användas i verksamheten var AMU eller AMU-Gruppen med tillägg av utbildningsortens eller utbildningsenhetens namn.

AMU-styrelsen var den centrala förvaltningsmyndigheten, den skulle bl a ansvara för den övergripande utvecklingen, planeringen och uppföljningen av AMU-Gruppens verksamhet och ekonomi, (SFS 1985:833 § 6, 7).

Enligt samma instruktion från den 31 oktober 1985 så skulle varje AMU-myndighet inom sitt verksamhetsområde i första hand anordna arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av Arbetsmarknadsverket, (§ 2).

AMU-Gruppens verksamhet skulle finansieras genom intäkter. Varje AMU-myndighet skulle fastställa priset för sina tjänster och ansvara för det ekonomiska resultatet av verksamheten.

De regionala AMU-myndigheterna skulle samverka med länsskolnämnderna, skolväsendet, högskolan och arbetsmarknadens parter, (§ 25).

Varje regional myndighet skulle ledas av en styrelse, (§ 28). Inom varje regional AMU-myndighet skulle det finnas ett kansli och det antal utbildningsenheter som myndigheten bestämde, (§ 30).

SFS 1985:833 upphörde att gälla 31 december 1988 då den ersattes av SFS 1988:1076 som är betydligt mindre detaljerad än den tidigare förordningen. Här sägs t ex inte längre någonting om att varje regional myndighet skall ha ett kansli.

Organisationen med länsvisa AMU-myndigheter bestod bara till 1993-06-30 då AMU bolagiserades. År 2000 bytte AMU namn till Lernia AB.

AMU-myndigheternas organisation och arbetssätt kom att skilja sig betydligt mellan olika län. I en del län skedde arkivbildningen endast hos en länsmyndighet, medan hos andra län arkivbildningen skedde även hos utbildningsenheterna. För AMU i Göteborgs och Bohus län skedde arkivbildningen dels i Göteborg, där man finner handlingar från utbildningsenheterna i Göteborg och regionsstyrelsens handlingar, dels vid utbildningsenheten i Uddevalla.

1987 utgjordes AMU i Göteborgs och Bohus län av fyra utbildningsenheter varav Uddevalla var en. I spetsen för varje utbildningsenhet stod en Utbildningschef (Uc). Varje utbildningsenhet bestod av ett antal Utbildningsledarområden (ULO), som leddes av en Utbildningsledare (Ul).

Utbildningsenheten i Uddevalla hade filialer i Strömstad och Lysekil. Utbildning gavs också i Tanum och Färgelanda.

Trots att organisationen blev kortvarig hann man med flera omorganisationer under tiden. Eftersom man skulle finansiera verksamheten med intäkter var man väldigt konjunkturkänslig, när det var stor efterfråga på arbetskraft sjönk efterfrågan på arbetsmarknadsutbildning och man hade då för många anställda inom AMU. Efterhand flyttades också fler av de administrativa uppgifterna till Göteborg.

FREKVENTA HANDLINGAR

Serie B 1 Kopior av elevernas betyg och intyg 1986-1993
Handlingarna är sorterade efter kursår, personnummer och utbildningsort.

Serie D 1 Elevkort 1986-1993
Korten är sorterade efter kursår och utbildningsort, för åren 1992-93 även i personnummerordning.

Serie F 1 A Personalakter 1986-1993
Akterna är sorterade i pesronnummerordning.

OBS! Tjänstgöringsmatriklar för de anställda finns i AMU-myndigheten i Göteborgs och Bohus län, utbildningsenheten Göteborg arkiv.

Serier (18 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	PROTOKOLL OCH MINNESANTECKNINGAR		Läsesal
A 1	Operativa gruppens minnesanteckningar
A 2	Övriga protokoll och minnesanteckningar	Serien i kartonger.
B	ARKIVEXEMPLAR AV UTGÅENDE HANDLINGAR		Läsesal
B 1	Kopior av elevernas betyg och intyg	Serien i kartonger. I personnummerordning.
C	DIARIER		Läsesal
C 1	Diarium
D	REGISTER OCH LIGGARE		Läsesal
D 1	Elevkort	Serien i kartonger. I personnummerordning. Även uppgifter före 1986 kan förekomma.
D 2	Statistikkort, personal	Serien i kartonger.
D 3	Arkivförteckning
E	KORRESPONDENS		Läsesal
E 1	In- och utgående handlingar
F	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE		Läsesal
F 1 A	Personalakter	Serien i kartonger.
F 1 B	Övriga handlingar rörande personal	Serien i kartonger.
F 2	Handlingar rörande kurser	Serien i kartong. Avtal, offerter, kontrakt m m.
F 3	Övriga ämnesordnade handlingar