Sök i arkiven
Genvägar MENY

GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTING. FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN  (1990 – 1998)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (LEDNINGS- OCH STÖDPROCESSER)
Alternativa namn
Byggnadsavdelningen (inom Bohuslanstingets kansli)
Byggnads- och upphandlingsavdelningen (inom Bohuslandstingets kansli)
HistorikHISTORIK
Fastighetsförvaltningen bildades 1 januari 1990, som en serviceförvaltning till Byggnads- och upphandlingsnämnden. Syftet med den nya förvaltningen var att förbättra hushållningen med lokaler och fastighetsförvaltningsresurser inom landstinget. Då Byggnads- och upphandlingsnämnden upphörde 1991 blev Fastighetsförvaltningen från och med 1992 direkt underställd landstingsstyrelsen. (Se bilaga 2 - Bohuslandstingets organisation) En ledningsgrupp bildades och sammanträdde sju gånger per år. Även ett ledningsråd bestående av fastighetsdirektören, biträdande fastighetsdirektören och tjänstemän från landstingsledningen tillsattes. Som egen och intäktsfinansierad resultatenhet hade Fastighetsförvaltningen det samlade ansvaret för byggande, förvaltning, drift och underhåll av landstingets fastighetsbestånd. Det uppgick 1996 till sammanlagt ca 365 000 kvm och omfattade till största delen sjukhusen i Mölndal, Kungälv och Uddevalla, men också mer udda fastigheter som t. ex. Vitlycke hällristningsmuseum. I huvudsak hade Fastighetsförvaltningen internhyresavtal med förvaltningar och nämnder inom Bohuslandstinget. Utöver dessa fanns också ett antal externa hyresgäster, såsom Apoteksbolaget.
Fastighetsförvaltningen bestod 1990 av 25 personer fördelade på förvaltningsledningen och två distriktskontor, ett i Mölndal och ett i Uddevalla, samt utrustningsenheten. Den sistnämnda övergick 1 januari 1991 till den nybildade MA-förvaltningen. Under åren 1990-91 utvidgades Fastighetsförvaltningen och personalen ökade till 90 personer. Organisationen indelades i tre distriktskontor, Norr, Mitten och Söder, med uppgift att sköta hyresgästkontakter, planerat fastighetsunderhåll och mindre ombyggnader. Dessutom införlivades tekniska avdelningar med hemvist på sjukhusen i Mölndal, Kungälv, Uddevalla och Lysekil/Strömstad, vilka ansvarade för fastighetsdriften, den dagliga tillsynen samt underhållsarbeten av akut- och förebyggande karaktär. (Se bilaga 1 - Organisationskarta)
Förvaltningsledningen hade sitt kontor i landstingshuset i Göteborg, tillsammans med förvaltningens ekonomienhet, administrativa och tekniska stab. Inom den tekniska staben fanns projektledarna som utförde tekniska utredningar och svarade för förvaltningens större projekt.
När Skaraborgs läns landsting, Älvsborgslandstinget och Bohuslandstinget gick upp i Västra Götalandsregionen 1999 sammanfördes verksamheterna på fastighetsförvaltningens område. Bohuslandstingets fastighetsförvaltning, delar av MedicHus, fastighetsenheten i landstinget Skaraborg och Älvsborgsfastigheter slogs samman och bildade från 1 januari 1999 den nya förvaltningen Västfastigheter.
ARKIVBESKRIVNING
I samband med planerad flytt av Bohuslandstingets arkiv från Region- och stadsarkivets lokaler i Göteborg till Regionarkivet i Vänersborg, ordnades och förtecknades Bohushälsans administrativa och ekonomiska handlingar. Den nuvarande förteckningen bygger på en struktur från en tidigare påbörjad förteckning, i vilken alla serier inte blivit levererade till Regionarkivet. Detta gör att det finns luckor i befintlig förteckning, t.ex. serie F1-2 och F6.
Arkivet är till stora delar uppbyggt och sorterat efter Fastighetsförvaltningens eget system med littrabeteckningar. Littrats första bokstavsdel är en förkortning av en byggnadsorts namn. Om flera ortsnamn har samma begynnelsebokstav särskiljs de genom ytterligare en bokstav, exempelvis Mölndal: Ml, Munkedal: Mkl. Den andra delen av littrat består av en siffra, vilken står för anläggning inom orten i fråga. Samma ort har ofta flera olika slags anläggningar, t.ex. lasarett, vårdhem, skolor etc och den äldsta anläggningen är numrerad 1-99, den näst äldsta anläggningen 101-199 osv. Inom samma anläggning kan det också finnas olika byggnader och då får den äldsta byggnaden det lägsta numret.
Det kan se ut på följande vis:
Ml 101-199 avser epedemisjukhuset i Mölndal, där den äldsta delen betecknas 101. Nästa anläggning som byggts i Mölndal är centraldispensären, vilket då får nr 202-299 o.s.v. Byggnaderna är alltså numrerade i löpande följd allteftersom deras anläggningsår.
Handlingarna i övrigt måste också särskiljas och dessa olika delar betecknas med små bokstäver a - ö. Dessa avser följande:
a = byggnadsritningar (även konstruktionsritningar)
b = byggnadskontraktshandlingar (även målning)
c = övriga skrivna handlingar rörande byggnadsarbetet
d = i myndigheter fastställda ritningar (byggnadsnämnd, länsarbetsnämnd, styrelser av olika slag)
e = ritningar rörande värme och sanitära anläggningar
f = kontraktshandlingar rörande värme och sanitet
g = övriga handlingar rörande värme och sanitet
h = ventilation
i = elektriska installationer
j = hissar
Övriga bokstäver står för specialanläggningar av olika slag, t.ex. inventarier, köksutrustning, syrgasledningar etc. Observera dock att variationer förekommer, ovanstående är vägledande men stämmer inte alltid helt.
Vissa handlingar av allmän karaktär (så som utredningar, årsredovisningar, rapporter av olika slag, budget och prognoser m.m.) har också fått littrabeteckningar och kallas Diverse, vilket ger bokstaven D som första del. Därefter ett löpnummer. Dessa handlingar ligger främst i serie F5, men årsredovisningar och budget har brutits ut och återfinns under serie F2. Visst tryckt material med littran har också brutits ut och ingår i serie L1.
Verifikationer från förvaltningens sista år av verksamheten inom Bohuslandstinget (1998) förtecknades för bevarande och utgör nu serie G6.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/O258/VGR_358
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/8mcPIJGyxwFUfNhsf3LJS6
SpråkSvenska
ExtraIDVGR_358