SOLNA LANDSKOMMUN KOMMUNALFULLMÄKTIGES ARKIV  (1919 – 1942)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Kommunal myndighet)
HistorikKommunalfullmäktige (kommunfullmäktige från 1917) blev 1918 obligatoriska i landskommuner med över 1.500 invånare men kunde även finnas i mindre kommuner. Före 1918 hade 33 kommuner kommunalfullmäktige som beslutande organ, som annars var kommunalstämma. Enligt SFS 1938:108 skulle kommunalfullmäktige inrättas i landskommun med över 700 invånare. Om invånarantalet sjönk under 700, skulle kommunalfullmäktige fortfarande vara beslutande, om inte kommunalstämman bestämde något annat. I kommun med mindre än 700 invånare kunde kommunalstämman överlämna beslutanderätten till kommunalfullmäktige, sedan de fungerat i 4 år. Kommunalstämman ställdes alltså på avskrivning, liksom allmänrådstuga i stad. I nya kommunallagen SFS 1953:753, som infördes från 1955 (enligt nr 754 som upphävde 1930:251 om kommunal styrelse på landet med alla tillägg) nämns inte kommunalstämma.Kommunalfullmäktige valdes sedan 1920 vid allmänna val för 4 år och beslutade om nämndorganisation, budget, skatt m fl viktiga frågor.
Källa: De första kommunalfullmäktigevalen med allmän och lika rösträtt av Sven Ulric Palme (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 285 ff).
Landskommun var mellan 1863 och 1970 ett administrativt begrepp för kommuner som inte var stad, köping, municipalsamhälle eller motsvarande.
Solna var en sådan landskommun mellan åren 1863 och 1942. I landskommunen Solna ingick de fyra municipalsamhällena Hagalund, Huvudsta, Lilla Alby och Råsunda.
Åren 1943 till 1971 var Solna kommunalrättsligt en stad. I och med att Solna blev stad upphörde municipalsamhällena att vara egna enheter.
Från och med kommunreformen 1971 finns det bara kommuner i Sverige, som alla omfattas av samma lagstiftning. En del gamla städer har valt att kalla sig stad och Solna stad är en av dem.
ReferenskodSE/AB010/SOSA_10028
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/Q7IK6w6bm4wQ34xUyR2cZ7
SpråkSvenska
ExtraIDSOSA_10028