Sök i arkiven
Genvägar MENY

Vimmerby landskommun / Livsmedelsnämnden  (1914 – 1920)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Kommunal myndighet)
HistorikH I S T O R I K
Vimmerby kommun, Centralarkiv 227
1611 Vimmerby landskommun / Livsmedelsnämndens arkiv
Gustav V (1858-1950) var svensk kung under första världskriget som bröt ut i augusti 1914. Sverige och de övriga nordiska länderna lyckades hålla sig neutrala men situationen kändes allvarlig nog, och eftersom landets främsta handelspartners - Tyskland och England - utgjorde huvudfiender uppstod handelsproblem.
Den politiska situationen var också laddad och detta nödvändiggjorde brådskande åtgärder genom en mängd nya lagar och förordningar samt upprättandet av särskilda myndigheter. Först utfärdades lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara med rätt för konungen att sätta maximipris på livsmedel foder, bränsle, beklädnadsvaror och liknande förnödenheter. Konungen hade även rätt att förordna om sådan varors övertagande av staten mot lösen till fulla värdet. År 1916 avlöstes denna lag av särskilda lagar om maximipris och förfoganderätt, varvid den senare utsträcktes till allehanda andra varor och produktionsmedel.
Statens livsmedelskommission med underlydande byråer fick, med anledning av bristen på livsförnödenheter, i uppdrag att importera brödsäd och fodermedel så länge det var möjligt. Kött, fläsk, ägg, smör och fisk ställdes under ransonering och försäljningen av dessa reglerades. Livsmedelskommissionens förvaltningsuppgifter flyttades 1/7 1917 över på Folkhushållningskommissionen, som byggde upp en omfattande lokal organisation.
Folkhushållningskommissionen som tillsattes 28/9 1916 skulle ge förslag till reglering av livsmedelskonsumtion under pågående krig och fick från september 1916 det viktiga uppdraget att reglera konsumtionen av socker och andra livsförnödenheter. Kommissionen tillsatte i varje län en eller flera livsmedelsstyrelser. Kommunala livsmedelsnämnder, som förut var frivilligt tillsatta på många håll, blev obligatoriska. Fr.o.m. november 1916 erhöll varje person rätt att enligt särskilda kort köpa högst 1 kg socker per månad (för december 2 kg ). Sedan staten den 8 januari 1917 lagt beslag på all brödsäd , mjöl och bröd erhöll varje jordbruksidkare 12 kg brödsäd per person i månaden och andra personer enligt särskilda "brödkort" 250 gram mjöl eller 325 gram mjukt bröd eller 200 gram hårt bröd per dag . Ökad ranson tilldelades personer med tungt arbete enligt särskilda s.k. "påbrödskort".
Kaffet beslagtogs och åtgärder vidtogs att reglera försäljningen av mjölk m.m. På spannmål sattes minimipris för att uppmuntra brödsädsodlingen. Brännvinsbränning förbjöds från 1 oktober 1917 utom i samband med pressjästberedning eller framställning av brännvin från avfallslut vid sulfittillverkning. 1917 års klena skörd nödvändiggjorde statsbeslag på och ransonering av hö och andra fodermedel.
Det var viktigt att hålla stadsbefolkningen lugn genom försörjning av livsmedel, vilket dock inte lyckades särskilt bra. Livsmedeltillgången blev i slutet av kriget besvärlig för många stadsbor som inte hade släktingar på landet. Socker var det första som ransonerades, men de största regleringarna gällde spannmål, vilket medförde brist på bröd i storstäderna, höjda brödpriser och brödupplopp av fattiga hungriga människor. Folkkök inrättades för att servera hungrande mat och de kommunala livsmedelsnämnderna försökte tillhandahålla vissa förnödenheter åt mindre bemedlade för lägre pris. Våren 1917 uppstod på flera platser i landet oroligheter med anledning av livsmedelsfördelningen, men dessa blev snart stillade. Även potatis ransonerades på kort under periodens senare del och potatis var, jämte brödet, basfödan i många hushåll. På landsbygden fanns det mat, även om det kunde bli ont om bränsle för maskiner.
Under första världskriget, samt några år därefter (1916-1920), fungerade således Folkhushållningskommissionen centralt som organisatör av ransoneringen och försörjningen av livsmedel. På länsnivå förekom livsmedelsstyrelser, jordbruksråd och konsumentråd och inom kommunerna fanns livsmedelsnämnder. När kriget slutade i november 1918, började folkhushållningskommissionens alla organ avvecklas. Hösten 1919 upphörde de sista kortransoneringarna. Då varubristen upphört, avvecklades organisationen, som inom den statliga sektorn sammanlagt sysselsatte c:a 3.000 personer, år 1920.
Kommunal Livsmedelsnämnd 1914 - 1920.
Sedan första världskriget brutit ut fick kommunerna under hösten år 1914 rätt att inrätta livsmedelsnämnder. Trycket på kommunerna att inrätta dessa nämnder blev med tiden allt hårdare. Under år 1915 anmodade jordbruksdepartementet länsstyrelserna att uppmuntra landets städer och kommuner att inrätta livsmedelsnämnder. I mindre kommuner kunde dock kommunalnämnd eller annan myndighet fungera som sådan nämnd.
Livsmedelsnämnder blev inte obligatoriska förrän den 22 juli 1917, då SFS 1917:483 trädde i kraft. Enligt denna skall det i varje kommun finnas en livsmedelsnämnd som ska sköta den offentliga regleringen av livsmedelsförbrukningen och ha tillsyn över den allmänna hushållningen med livsmedel. Närmare bestämt skulle nämnden:
- fullgöra de uppdrag som lämnades till den från högre ort
- se till att produkter som kunde användas som människo- eller kreatursföda tillvaratogs
- se till att det livsmedel som behövdes för kommunens försörjning införskaffades, lagrades och fördelades på lämpligt sätt
- se till att gällande föreskrifter om livsmedelsregleringen efterlevdes
- och följa de instruktioner som livsmedelsstyrelsen i länet gav dem.
Livsmedelsnämnden skulle bestå av ordförande och minst två ledamöter. Ordförande tillsattes av livsmedelsstyrelsen och de två ledamöterna av kommunen. Ordförande och ledamöterna skulle, enligt förordningen, sökas bland dem som hade kunskap om produktion av livsmedel, handel och även om de mindre bemedlades levnadsförhållanden.
Val till livsmedelsnämnderna skulle hållas senast den 20 augusti 1917, varefter dessa omedelbart startade sin verksamhet. När livsmedelsnämnden startades tog den över samtliga arbetsuppgifter kring livsmedelsreglering från övriga myndigheter inom kommunen. Livsmedelsnämnderna lades ner den 1 januari 1921.

Statens folkhushållningskommissions arkiv förvaras hos Riksarkivet.
Livsmedelsstyrelsernas arkiv förvaras hos respektive landsarkiv.
Livsmedelsnämndernas arkiv förvaras hos respektive kommun
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/H252/VIMKOARK_1611
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/3flqmXunIqkFJ8HDVXm8z1
SpråkSvenska
ExtraIDVIMKOARK_1611