Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Skarhults godsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30989:01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/MzUOAMYvvw3HW0JVuHpY75
ExtraID30989:01
Omfång
23,5 Hyllmeter  (-)
49 Hyllmeter  (Tilläggsleverans i april 2017.)
15 Kartor och ritningar  (Tilläggsleverans i april 2017.)
15,5 Hyllmeter  (Tilläggsleverans i maj 2019.)
2 blad.  (Tilläggsleverans i juni 2021.)
Datering
1772–1970t(Huvudsaklig tid)
1730t–2010t(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmVolymerna D 2:1 och D 2:2 innehåller uppgifter om barn i Skarhults socken vilka erhållit stöd från barnavårdsnämnden. Personuppgifter i handlingarna ska behandlas som sekretessbelagda uppgifter i statliga arkiv.

Privata handlingar yngre än 100 år ska inte lämnas ut till forskare utan familjens tillstånd.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 135/2008., Arkivet ordnat och förtecknat av arkivassistent Robert Iwenstam 2008.
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Skarhults gods (1400-tal?)
Alternativa namn: Skarhults slott
Alternativa namn: Skarhults gods AB
Alternativa namn: Skarhults borg
Kategori: Gård. Gårdar (gods)
Kategori: Gård. Gårdar (gods)
Kategori: Gård. Herrgårdar

Innehåll

Allmän anmärkningI leveransen ingår handlingar från EDAC Handels AB, Hushållskolan på Skarhult AB samt Frosta härads kontraktskommitté av Malmöhus läns hushållningssällskap.
En tilläggsleverans inkom i april 2017 av 49 hyllmeter handlingar. Ytterligare en tilläggsleverans i juni 2018 av "Familjearkivet på Skarhult". Ytterligare en tilläggsleverans på 15,5 hyllmeter handlingar inkom i maj 2019. En del av handlingarna hör ev. till "Familjearkivet på Skarhult".
Inledning (äldre form)Skarhults gods i Skarhults socken, Frosta härad är känt sedan medeltiden. Den äldste, med säkerhet, kände ägaren var Johannes Nielsen Rosensparre vilken skrev sig till Skarholt redan på 1350-talet. Med största sannolikhet har här dock funnits en gård av större mått redan tidigare än så.
Skarhult förblev i släkten Rosensparres ägo på svärdssidan fram till Oluf Steensen Rosensparres död 1624. Dennes far Steen Rosensparre (d.1568), lät år 1562 tillsammans med sin maka Mette Rosencrantz (d. 1588), uppföra merparten av de byggnader man kan se än idag. Delar av byggnaderna är emellertid från tidigt 1500-tal.
Genom arvsskiftet 1624 tillföll Skarhult Oluf Steensen Rosensparres döttrar i äktenskapet med Lisbeth Gyldenstierne. Den yngre av dessa, Birgitte Olufsdatter Rosensparre med maken Corfitz Eriksen Rud, löste till sig hela egendomen. 1630 tog deras dotter Mette Rud (1606-1632) g. m. Niels Trolle (1599-1667) i hans första gifte, över gården. Deras son Corfitz Trolle g. m. Birgitte Rantzau innehade sedan godset fram till 1661 då det såldes till Pontus Fredrik De la Gardie (1630-1692). Han blev därmed borgens förste svenske ägare. Denne lät även köpa Pugerups gård vilken förblev under Skarhult fram till 1845 då den såldes till Einar Reventlow. Han var gift med Beata Elisabeth Königsmarck (1637-1723) och troligen den som lät återuppföra ladugården efter Karl XI:s stora skånska krig 1647. Beata Elisabeth Köningsmarck satt änka på slottet i inte mindre än 31 år. Hon överlevde inte bara sin make utan även sin dotter Johanna Eleonora (1661-1708) och dotterdotter Fredrika Vilhelmina (1701-1723). När hon slutligen dog 1723 var avtagaren, hennes dotterdotterson Erik Brahe (1722-1756) bara knappt två år gammal.
Erik Brahe kom genom arv och förvärv att inneha flera stora uppsvenska gods bl. a. Rydboholm och Skokloster. Han gifte sig med Christina Charlotta Piper (1734-1800) i hennes första gifte, dotter till Carl Fredrik Piper (1700-1770) och dennes hustru Ulrika Christina Mörner af Morlanda (1709-1778). Erik Brahe blev tidigt en hängiven politiker och ingick i den konspiration som drottning Lovisa Ulrika drev för att stärka kungamakten och fick för detta sona med sitt liv genom halshuggning 1756. Samma år förlorade hans maka även fyra av deras barn och sonen Magnus Fredrik (1756-1826), arvtagaren till Skarhult, föddes efter faderns död. Under flera år kom därför godset att skötas av inspektor Olof Wallstedt.
Erik Magnus Brahe kom till slut att inneha Skarhult i sjuttio år. Liksom flera av de tidigare ägarna till Skarhult verkar han inte ha bebott egendomen i någon större omfattning. Inga av de elva barn han fick i sitt äktenskap med Ulrika Catharina Koskull (1759-1805) respektive dennas brorsdotter Aurore Vilhelmina Koskull (1778-1852), var födda på Skarhult. Mot slutet av sin levnad påbörjade Erik Magnus en renovering av slottet vilket dock avbröts av hans bortgång 1826. Arvingarna till den förmögne Erik Magnus lät samma år sälja egendomen till hans och sonen Magnus vän, Karl XIV Johan (1763-1844). Kungen lät utöka egendomen med ett antal utsockne frälsehemman vilka tidigare legat under Hviderups gods. Inte heller han bodde på slottet men lät ett år innan sin död C. G. Brunius påbörja en renovering av byggnaderna.
När kungen avled 1844 såldes egendomen av Oscar I (1799-1859) till Carl Johan Gustaf Adolf Julius (Jules) von Schwerin (1810-1880) g. m. Ingeborg Rosencrantz (1828-1894). Han var son till Werner Gottlob von Schwerin (1772-1840) och Martina Törngren (1789-1875). Denne man var förutom militär även ordförande för Orups lantbruksskola och ledamot av riksdagens första kammare. För första gången på mycket länge blev nu Skarhult en permanent bostad. Han lät slutföra det av Karl XIV Johan påbörjade renoveringsarbetet. Han innehade efter fadern en del i det Schwerinska stamgodset Spantekow i Tyskland samt Sireköpinge gods i Sireköpinge socken. Vid Jules von Schwerins död 1880 ärvdes Skarhult av sonen Werner Gottlob (1851-1922). Han var en man med många styrelseuppdrag bl. a. efterträdde han fadern som ledamot i styrelsen för Orups lantbruksskola. Han var nämndeman och blev slutligen häradsdomare och liksom fadern var han ledamot av riksdagens första kammare. Han gifte sig dock aldrig och vid hans död 1922 tillföll därför Skarhult hans brorson Hans Hugold Julius von Schwerin (1906-1957).
Han var son till Hans Hugold von Schwerin (1853-1912) och Tilda Maria Kaunitz (1864-1952). Liksom sin far valde han den akademiska banan. Han gjorde sig känd för eftervärlden som författare till flera böcker bl. a. om skånska slott och herresäten ur ett konstvetenskapligt perspektiv. Han gifte sig först med Margareta Uddenberg (1908-1998) och i ett andra äktenskap med Lizzie Thorup Nielsen (1913-1994). Av de tre barn som föddes i det första äktenskapet tog sonen Werner Gottlob (1934-1988) över Skarhult. Han gifte sig 1968 med Lykke Horneman (f. 1938) och idag innehas egendomen av deras son Carl-Johan von Schwerin (f. 1971) vilket sedan 1998 även sköter lantbruket på godset.

Arkivet
Den äldsta handlingen i arkivet är en lantmäterihandling rörande Skeglinge från Erik Magnus Brahes tid. I huvudsak omfattar arkivet dock handlingar från familjen von Schwerins förvärvande av egendomen 1844. Tidigare handlingar rörande Skarhult finns dels i de De la Gardieska handlingarna i Rydboholmssamlingen och dels i Karl XIV Johans arkiv, båda på Riksarkivet.
Arkivet utgörs av räkenskaper från senare hälften av 1800-talet, arrendekontrakt m. m. rörande driften av godset däribland handlingar rörande den Ayrshirebesättning man hade under många år. Lantbruket var åtminstone från 1867 fram till 1967 utarrenderat vilket framgår av arrendehandlingarna i serie C 1.
Det finns ett fåtal köpehandlingar rörande egendomar under Sireköpinge gods samt rörande försäljningen av Pugerups gård. Endast en handling i arkivet berör det von Schwerinska stamgodset Spantekow vilket Jules von Schwerin blev innehavare av efter sin far Werner von Schwerin. Detta gods har varit i von Schwerins ägo sedan 1258 och blev 1715 exproprierat för att sedan återlämnas till familjen av den preussiska kronan 1833. Enligt ett brev mellan Hans Hugold Julius von Schwerin (1906-1957) och Ragnar Knös 1950 framkommer att den svenska släkten von Schwerins andel ur fideikommisskapitalet Spantekow löstes ut 1928.
En del privata handlingar ingår i arkivet. Däribland finns tre stycken brev av Martina von Schwerins, f. Törngren, hand. Hon var på sin tid känd som "den svenska madame de Staël" och sin nära bekantskap med Esaias Tegnér. Breven är skänkta till Ingeborg Richissa von Schwerin (1867-1942), syster till Werner Gottlob (1851-1922) och Hans Hugold (1853-1912) von Schwerin.
Till Jules von Schwerins handlingar har lagt sex stycken anteckningsböcker på tyska med rubriker som "Einleitung in die Kriegskunst", "Generalstabswissenschaft" vilka förts av minst två olika personer. Enligt Gustaf Elgenstierna bevistade Jules von Schwerin föreläsningarna i Allgemeine Kriegsschule i Berlin 1832-1834 och troligtvis har böckerna ett samband med denna vistelse. Skolans chef, den preussiske generalen och inflytelserika militärteoretikern Carl von Clausewitz hade dött året innan Schwerin kom till Berlin men hans verk började ges ut postumt under dessa år.
Efter Jules son Werner G. von Schwerin (1851-1922) finns handlingar från hans tid som riksdagsledamot liksom handlingar från industriell och finansiell verksamhet. Genom honom kommer även Frosta härads kontraktskommitté av Malmöhus läns hushållningssällskaps arkiv vilket inkom till Landsarkivet tillsammans med Skarhults godsarkiv.
Hans broder Hans Hugold von Schwerin (1853-1912) har lämnat efter sig handlingar från skol- och studietiden samt arbetsböcker till sitt författarskap bl.a. till "Odysseus irrfärder".
Även handlingar från Werner Gottlobs och Hans Hugolds systrar Elisabeth (1859-1938) och Ingeborg Richissa (1867-1942) von Schwerin ingår i arkivet. Båda dog ogifta liksom den äldre brodern.
Handlingar från Hans Hugold von Schwerins första hustru, Margaretha, f. Uddenberg, ingår även i arkivet. Hon var bl. a. aktiv Zontamedlem och den som låg bakom Hushållskolan på Skarhult AB (se detta arkiv) vilken sedermera kom att ombildas till Edac Handels AB. Handlingar efter båda dessa verksamheter följde med leveransen till Landsarkivet.

Arkivet är ordnat och förtecknat av arkivassistent Robert Iwenstam under ledning av arkivarie Annika Tergius 2008.

Källor:
Elgenstierna, Gustaf 1930: Den introducerade svenska adelns ättartavlor.
Gods och Gårdar i Sverige. CD-rom utgåva.
Kjellgren, Sven T. 1967: Svenska slott och herresäten. Del 1. Allhems förlag, Malmö.
Hauswolffska samlingen, volym A :9, Landsarkivet i Lund
Skarhults godsarkiv, Landsarkivet i Lund.

Leveranser

Nytt material har inkommit till arkivet
Omfång
49 Hyllmeter 
15 Kartor och ritningar 
Leveransdatum2017-04-25
---------------------------------------------------------------------------------
Nytt material har inkommit till arkivet
Datering
1850t–2010t
Omfång
15,5 Hyllmeter 
Leveransdatum2019-05-02

Tillgänglighet

SekretessJa

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Landskrona konstgödningsfabriks AB:s arkiv (SE/LLA/31110)
Se även: Familjearkivet på Skarhult (SE/LLA/30989:05)

Kontroll

Skapad2004-04-16 00:00:00
Senast ändrad2021-06-17 10:08:31