Sök i arkiven
Genvägar MENY

SANDKLEF, ALBERT; VARBERG  (1893 – 1990)

Person

KategoriPerson (släkt). Ospecificerad (Kulturhistoriskt material)
KategoriPerson (släkt). Ospecificerad (Person/Släkt)
HistorikH I S T O R I K
Länsmuseet Varberg Arkiv
11731 ALBERT SANDKLEF
Den 13 maj 1893 fick makarna Andreas Andersson och Hilda Johannson en son som fick heta Albert. Vad man inte visste då var att han skulle komma att bli närmare 100 år och lämna efter sig en enorm kulturgärning. Men det var just hemmiljön i Frillesås som skulle komma att prägla hans livslånga gärning att rädda och bevara hembygdens historia. Redan på 1910-talet började han samla dialekt- och folkminnesuppteckningar åt institutionerna i Göteborg och Lund.
Den unge Albert tog ingen studentexamen och prövade ett tjugotal arbeten innan journalistiken visade sig passa honom och en flerårig bana på tidningarna Varbergsposten och Halland skapade förutsättningarna att som folkbildare sprida kunskap om hembygden. I arkivet finns ett flertal ex på hans medverkan med artiklar i skilda tidningar och inte minst hans mycket uppskattade radioföredrag.
1921 behövde man en intendent för Varbergs museum och Sandklef fick jobbet och inledde därmed en bana som skulle sträcka sig över fyra decennier.
Hans nydanande insatser kom att på många håll bli vägledande i museisammanhang. Till en början var ekonomin så skral att alla resor måste företas per cykel om det så var till Göteborg eller Lund färden gick. Men anslagen blev större och resorna bar vidare ut i Europa på studieresor och till skilda kongresser. I ett brev till Bror Asklund i början av 1960-talet nämner Albert att han fått inbjudan till en internationell kongress i Moskva. Under årens lopp hade det till hans förtret blivit allt vanligare att få dela rum och eftersom hans fru inte kunde följa med så avböjde han med orden "för jag har slutat att förföra flickor och jag ligger inte med karlar".
Samlingarna växte under Alberts tid från en start på runt 1200 st till 25 000 st föremål samt ett etnologiskt forskningsarkiv omfattande 270 000 sidor traditionsuppteckningar och ritningar. Det skapades även ett ansenligt press- och fotoarkiv samt ett vetenskapligt bibliotek med 11 000 volymer.
För det stora flertalet var det ändå Bockstensmannen och kulknappen som gjorde honom känd.. Fynd som Albert själv ansåg bara vara två i raden av unika föremål som samlats in.
Arkivet speglar hans breda verksamhet omfattande bl a biskötsel, stenhuggeri, byggnadsskick, bondeseglation, Varbergs historia och textilhistoria.
Hans bibliografi upptar ca 800 nr i ett flertal ämnen men främst med inriktning på folklivsforskning, språkvetenskap och arkeologi.
Även efter att ha gått i pension så fortsatte forskningen ännu under många år, nu när han verkligen kunde ägna sig åt den. Fast efter fyra decennier på museet fanns det likväl en känsla av att inte hinna med allt. Hela tiden var det "hus som borde mätas och fotograferas, gamlingar som borde utfrågas - och så upptäcker jag att de gamle dött, att husen rivits och att jag inte hunnit".
Hans närmast lustfyllda stridbarhet lyser igenom i en del av korrespondensen och Albert följde troget det elfte bud hans far lärt honom: "Du skall icke låta skrämma dig".
Litteratur: tidningsurklipp ur arkivet samt artikel i Svenskt biografiskt lexikon.
Följande har gallrats: duplikat ss almanackor, ritningar över Varbergs slott och fästning från
60-talet, excerpter ur danska kansliets brevböcker, särtryck ur Carl XII:s död, och 2 st nr av tidningen Kedjan 1944 och 1958. Samt ett trettiotal topografiska fotografier som inte gick att härleda.
Vid komplettering mars 2007 gallrades duplikat av August Bondesons texter.
Arkivet förtecknat 2006-2007 av praktikant Anders Andersson.
Se även VMÅ1990.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
WebbsidaExtern länk
ReferenskodSE/N009/VMA_11731
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/qtLNT6OVLqMHk4Iq6NgTy1
SpråkSvenska
ExtraIDVMA_11731