bild
Arkiv

Vännernas samfund


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730383
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/WPRYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
5,4 Hyllmeter 
73 Volymer 
Datering
19281990(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Vännernas samfund (1920t)
Alternativa namn: Kväkarna
Alternativa namn: V.S.
Kategori: Förening. Religiösa föreningar
 
Sigmer, Elin (Ö 4)
Kategori: Person (släkt)
 
Bronner, Margareta (Ö 4)
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Allmän anmärkningOförtecknad efterleverans 2000
Inledning (äldre form)INLEDNING

I 1600-talets England frambröt den religiösa rörelse som kallas kväkare. Rörelsens upphovsman var George Fox (1624-1691). Av sina motståndare erhöll Foxs anhängare smädenamnet kväkare. Antingen till följd av sina häftiga rörelser och sitt extatiska tillstånd under gudstjänsten eller p g a att Fox slutat ett tal inför en domstol med orden "Darren (quake) för Guds vrede". Själv kallar sig kväkarna för Vännernas samfund. Vännernas samfund har sin historiska bakgrund i kongregationalismen, som i sin tur är framsprungen ur den engelska kalvinismen. Kongregationalisterna hävdar att endast de verkligt troende inom en lokalförsamling, bildar den i nya testamentet åsyftade formen för en kyrka (congregation). Alla medlemmar i varje sådan församling är likaberättigade inför Gud och något prästerskap eller överordnad kyrkostyrelse förekommer inte. Församlingarna är självständiga gentemot varandra. Medlemmarna sammanträder en gång i månaden för att ordna och avgöra församlingens angelägenheter (månadsmöte).
Månadsmötet utser ombud till kommitteer och till årsmötet.

Det svenska samfundet, vilket 1937 erkändes av svenska staten som ett självständigt kristet samfund, framväxte
ur en grupp intresserade som samlats under 1920-talet.
Den svenska grenen av Vännernas samfund är en del av en världsvid rörelse med förgreningar i alla världsdelar.


Vid arkivbildningen har till protokollen förts alla handlingar som har ansetts ha med ifrågavarande mötesprotokoll att göra. Detta har resulterat i att serierna med protokoll blivit omfångsrika. Till de framträdande karaktärsdragen i arkivet hör även en betydande korrespondensserie. Arkivet överlämnades till Riksarkivet under november 1988.




Michael Raab

december 1988



En efterleverans inordnades i arkivet av Maria Belov
sommaren 1998.

Kontroll

Skapad1998-09-17 00:00:00
Senast ändrad2016-07-22 12:22:40