Arkiv

Sveriges Hembygdsförbunds arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730207

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ffJYFecRrH6d0G02H087k3

Omfång

69,2 Hyllmeter

Datering

1916

–

2010

(Tidsomfång)

Villkor

Tillståndsgivare

Arkivbildaren/deponenten

Villkorsanm

(§3 ur depositionsavtalet daterat 1 mars 1999):
"Det deponerade arkivet är tillgängligt för forskning endast efter medgivande av Sveriges Hembygdsförbund."

Tillståndsgivare är generalsekreteraren på Sveriges Hembygdsförbund.

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Marieberg)

Arkivbildare/upphov

Sveriges hembygdsförbund (1916)

Alternativa namn: Samfundet för hembygdsvård (1916 – 1975)

Alternativa namn: Riksförbundet för Hembygdsvård (1975 – )

Kategori: Förening

Innehåll

Allmän anmärkning

Kartor och ritningar överförda till Kart- och ritningsavdelningen och förvaras både i Marieberg och Arninge.

En särskild ordnad fotosamling förvaras i Marieberg, med separat pappersförteckning.

Inledning (äldre form)

Hembygdsrörelsen växte fram i början av 1900-talet som en protest mot industrialismen. 1800-talets stora samhällsförändringar medförde att den gamla folkkulturen var hotad. Författaren Karl-Erik Forsslunds bok Storgården, som utkom år 1900, betraktas dom hembygdsrörelsens "väckelseskrift". I boken framhölls lantlivet som idealet medan industrialismens samhälle fördömdes. Den s.k. Ungdomsrörelsen var en opolitisk radikal bildnings- nykterhets- och upplysningsrörelse fungerade som en skola för flera hembygsföreningar.

Samfundet för Hembygdsvård bildades vid ett konstituerande möte den 31/10 1916, då bildades också ett särskilt arbetsutskott. Utskottet bestod av ordföranden, vice ordföranden och sekreteraren. Lektorn och riksdagsmannen Karl Starbäck blev samfundets första ordförande. Arbetsutskottet skulle sköta de löpande ärendena och träffades oftare än styrelsen som bara hade 2-3 möten per år. En centralbyrå skapades 1916 i Stockholm, ekonomiskt var man beroende av medlemsavgifter och donationer.

Namnet Samfundet för Hembygdsvård behölls till 1975 då man antog namnet Riksförbundet för Hembygdsvård. 1991 antog föreningen sitt nuvarande namn Sveriges Hembygdsförbund.

Med Skansen som förebild skapades friluftsmuseer och lokala hembygdsföreningar. Först bildades lokala bygdemuséer, senare ersattes dessa av levande hembygdsgårdar. Här visar man främst det lokala kulturarvet och bygdens särart. På 1920-talet skedde en våg av nybildade hembygdsföreningar, fram till 1929 hade 275 sådana bildats. Idag finns det mer än 1 400 hembygdsgårdar i Sverige.

Byggnadsvård spelade från början en stor roll. Redan 1919 inledde man med att ge konsultationer i byggnadsärenden och erhöll även statliga bidrag för detta. Vid 1924 års omorganisation startades Byggnadsbyrån. Den sysslade bl.a. med att ge kurser i byggnadsvård, 1926 startade man en byggmästarskola som stod under Skolöverstyrelsens SÖ kontroll. 1934 startade man ytterligare en skola på Steneby. Byråns verksamhet, som hade karaktären av en konsulterande arkitektbyrå, ifrågasattes av statsmakten under 1940-talet och avvecklades 1946/47 sedan anslagen dragits in. Byggnadsbyråns ärenden ingår i serie F 3.

1937 framställde Samfundet till Kommunikationsdepartemenet en ansökan om anslag för samordnadet landskaps- och hembygdsfrågor med vägfrågor. Anslag beviljades b.å. 1939/40 med vilket man skapade en Vägbyrå och anställde en vägvårdskonsulent. I slutet av 1940-talets ändrades namnet till Landskapbyrån, dess handlingar återfinns i serie F 2.

John Nihlén tillträdde 1935 som biträdande sekreterare, året efter blev han ordinarie, en befattning som han behöll fram till 1949. Nihlén satsade på upplysning och propaganda för att lyfta rörelsen ur dess 30-talskris. Han reste omkring i landet som folkbildare och höll föredrag. Han tog också initiativ till en tävling i samarbete med skolradion där barn fick skriva uppsatser om sin hembygd. Vissa uppsatser har bevarats och finns i serie F 6. Aktiviterna ledde till att medlemsantalet åter växte. Nihlén arbetade också för ett samgående med organisationerna Svenska Naturskyddsföreningen och Svenska Ungdomsringen för bygdekultur. Idén vann dock inget gehör hos de andra rörelserna och planerna lades ned 1940. Dock samarbetade samfundet med naturskyddsföreningen i den nya tidskriften Bygd och Kultur som startade 1940. Tidigare hade Samfundet utgivit "Tidskrift för hembygdsvård" sedan 1919.

Samfundet fick fr.o.m. slutet av 1940-talet tillsammans med andra organisationer, som t.ex. Svenska Naturvårdsföreningen och Svenska Turistföreningen, att få ett ökat inflytande som beskyddare av naturen i avsaknad av en myndighet på området. Man drev frågor om fredande av sjöar, vattendrag och vattenfall. En samarbetsnämnd bildades 1951 för att utarbeta en förteckning över skyddsvärda vatten i norrland. Den kom att bilda embryo till den senare bildade Naturvårdsdelegationen. Under åren 1952-1964 var Samfundet för Hembygsvård remissinstans i landskapsvårdande frågor, deras remissvar återfinns i serie F 9 A.

Under senare år har studier och forskning i den lokala historien blivit viktigare. Hembygdsforskning är idag ett begrepp. Föreningarna arbetar också aktivt med att visa och berätta om bygden. Inte minst för skolan är hembygdsföreningarna en viktig resurs för att tydliggöra den lokala historien. Hembygdsturismen växer för varje år: allt fler föreningar väljer att öppna café eller låta turister bo på hembygdsgård. Ju mer hoten mot vår miljö vuxit desto mer har vården av kulturlandskapet och kulturmiljöerna satts i förgrunden. Hembygdsrörelsen har engagerat sig särskilt för ortnamnens bevarande och för en levande landsbygd.

Av tradition har de flesta hembygdsföreningarna funnits på landsbygden. Idag har engagemanget för hembygden också flyttat till staden. Nya former för hembygdsarbete i stadsmiljön diskuteras. Här gäller det inte minst att skapa social gemenskap och trygghet med hembygdskänslan som grund. Opinionsbildning är en viktig del av hembygdsföreningarnas arbete. Många föreningar fungerar som remissinstans på kommunal nivå. Sveriges Hembygdsförbund strävar efter att lyfta upp och belysa frågor på riksnivå. Hembygdsrörelsens framtida utmaning är dokumentationen av 1900-talets kultur, det gäller såväl föremål och bilder som arbetsliv och folkliga minnen.

Den svenska hembygdsrörelsen idag:

Sveriges Hembygdsförbund omfattar drygt 2 000 hembygdsföreningar med 450 000 medlemmar sammanlagt. Föreningar är medlemmar i Sveriges Hembygdsförbund via sina regionala hembygdsförbund (bygger på län eller landskap). I nästan varje svensk socken finns det en hembygdsförening. Tillsammans förvaltar de fler än 1 400 hembygdsgårdar med 10 000 byggnader. Det finns även hembygdsmuseer med föremål inte bara från 1800-talets självhushåll utan också från 1900-talets arbetarhem, ortens näringsliv och skolor. Hembygdsföreningen är navet i kulturlivet. Årliga fester, slåttergillen och marknader är traditioner i bygden. Den lokala historien dokumenteras i skrifter av olika slag.

En stor uppgift för hembygdsföreningen är att skapa opinion i vissa kulturfrågor. Det handlar också om bygdens överlevnad. Kampanjen Hela Sverige ska leva, som nu lever vidare av egen kraft, tillkom på initiativ av bl a den svenska hembygdsrörelsen. Hembygdsföreningarna bedriver en mångfacetterad verksamhet. Värdet av hembygdsföreningarnas arbete i hela landet uppskattas till minst 1 miljard kronor varje år! En bygds identitet blir starkare med en aktiv hembygdsförening, det är de flesta överens om. Men det ideella arbetet har också ett ekonomiskt, socialt och kulturellt värde. Med 6 miljoner arbetstimmar per år är hembygdsföreningarna en kulturkraft att räkna med.

Sveriges Hembygdsförbunds arkiv har deponerats på Riksarkivet i flera omgångar, bl.a. 1978 (Dnr 1206/J 1/1978), 1993 och 1999 (dnr 54-674-1999). Arkivet ordnades och förtecknades av Peter Nyroos hösten 2007. Arkivet omförtecknades 2012 av undertecknad arkivarie varvid senare leveranser införtecknades.

I arkivet ingår även ett bildarkiv (serierna K3-K 6).

Arninge 19 juni 2012
Tommy Eriksson

Källor: Hembygdsförbundets hemsida www.hembygd.se och Årsboken 1991 "Samfundet för Hembygdsvård 75 år" Bygd och Natur 1991.

Tillgänglighet

Deposition	Ja
Språk	Svenska

Kontroll

Skapad	1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad	2019-03-11 16:04:44

Sveriges Hembygdsförbunds arkiv

Grunddata

Innehåll

Tillgänglighet

Kontroll

Serier (12 st)