bild
Arkiv

Sundsvalls stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1050045
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/wh9mC8ckMKc1Zo9twCkFb3
Omfång
246,7 Hyllmeter 
Datering
17681970(Tidsomfång)
18881970(Huvudsaklig tid)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): HLA 51-2012/6183
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 22, Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
Notarius publicus i Sundsvalls stad (– 1964)
Kategori: Statlig myndighet
 
Sundsvalls stad. Rådhusrätten och magistraten (1621 – 1970)
Alternativa namn: Rådhusrätten i Sundsvall
Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970
 
Överexekutor i Sundsvalls stad (1877 – 1964)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Ordning & struktur
Allmän anmärkning
Inledning (äldre form)SUNDSVALLS STAD. RÅDHUSRÄTTEN OCH MAGISTRATEN (1621-1970)

Sundsvall som är Medelpads enda stad fick sina stadsrättigheter år 1621. År 1721 angrep ryska trupper Sundsvall och plundrade och brände ner staden varmed rådhusrättens och magistratens arkiv förstördes. Den arkivbildning som tillkommit därefter fram till 1888 gick också den förlorad, dels i bränder 1764 och 1803 då de dåvarande rådhusen brann ner och dels i Sundsvallsbranden sommaren 1888 då stadens nya rådhus eldhärjades invändigt. Av rådhusrättens handlingar före stadsbranden synes i huvudsak konkursakter från åren 1768-1888 finnas bevarade.

Stadens nya rådhus, Sundsvalls stadshus, uppfördes 1868 vid Stora torget och är en av de få byggnaderna i centrala Sundsvall som finns kvar från tiden före stadsbranden. I rådhuset höll stadens kommunala och statliga förvaltning till. Magistraten som ursprungligen utgjorde stadens styrelse ersattes i denna funktion genom kommunreformen 1862 av de kommunala organen stadsfullmäktige och drätselkammaren. Magistraten kvarstod som stadens kontrollorgan men fick med tiden alltmer minskad makt och inflytande och avskaffades slutligen 1964.

Som statlig myndighet fick magistraten genom 1862 års kommunalförordningar och senare kommunallagar hand om polis- och åklagarväsendet, uppbörd och utmätning, exekution och verkställande av domstolars beslut, tillsyn och kontroll av den kommunala verksamheten, förrättning av borgmästar- och riksdagsval, överförmyndarärenden, upprättande av budgetförslag tillsammans med drätselkammaren, sammankallande och upplösning av stadsfullmäktige, rätt att tillsätta tjänstemän i stadens förvaltning och tillsättning av notarii publici.

I Sundsvalls stad sköttes skatteskrivningen av stadens uppbördsverk, som hade egen arkivbildning, utsökningsväsendet av överexekutor och stadsfogde, varav stadsfogden hade egen arkivbildning, samt polis- och åklagarväsendet av stadsfiskalen, som hade egen arkivbildning (se även Polisverkets i Sundsvall arkiv). Från 1955 upphörde magistratens överinseende över staden, den s.k. legalitetskontrollen. Polis- och åklagarväsendet samt den exekutiva verksamheten förstatligades helt fr.o.m. 1965 varmed även magistraten upphörde.

I rådhuset sammanträdde också rådhusrätten som var stadens allmänna domstol. Samma personer, borgmästare och råd, som utgjorde stadens styrelse (magistrat) var de som dömde i mål inför rådhusrätten. Enligt 1734 års lag (1 kap. rättegångsbalken) var rådhusrätt första instans i stad där framförallt civila mål (tvistemål) och brottmål behandlades. Andra mål och ärenden som behandlades vid rådhusrätten var bl.a. växel- och sjörättsmål, boskillnader mellan äkta makar, avveckling av gäldenärs skulder, inteckning, uppbud, lagfart, konkurser, förmynderskap, bouppteckningar och testamenten. Från slutet av 1930-talet hade rådhusrätt även en övervakningsfunktion över villkorligt dömda och frigivna via övervakningsnämnd.

Sundsvalls stad omfattade fram till mitten av 1900-talet i judiciellt avseende nuvarande Sundsvalls Gustav Adolfs församling, som brutits ut ur Selångers socken. Från Sköns församling överfördes 1948 Skönsmons municipalsamhälle och från Medelpads västra och östra domsagor överfördes fr.o.m. 1965 Selångers och Alnö landskommuner samt Sköns köping. Fr.o.m. den 1 januari 1971 övergick verksamheten vid Sundsvalls rådhusrätt till Sundsvalls tingsrätt.

Rådhusrätten hade i regel gemensam arkivbildning med stadens styrelse, magistraten. Gemensam förteckningsplan för rådhusrätt och magistrat fastställdes år 1903.


Källor:
Beata Losman, Svensk förvaltningshistrik (NAD)
Sundsvalls stadshus, Inger Söderholm 2009

Förordning (1862:14) om kommunstyrelse i stad
Kungörelse (1903:104) angående plan till förteckning över rådhusrätters och magistraters arkiv (s.k. stadsarkiv)
Kommunallag (1953:753)
Kungörelsen (1964:162) om fastställda planer för länens indelning i kommuner
Åklagarinstruktion (1964:739)
Polisinstruktion (1964:764)
Kronofogdeinstruktion (1964:845)

Ämnesord

Ämnesord, ort
Västernorrlands län

Kontroll

Om postens upprättande2012-02-17: Arkivförteckning HLA 51-2012/6183 upprättad. Ersätter förteckning F I:8/1974 och II:107/1974. Omfattar leveranser 4/1951, 29/1951, 4/1967, 29/1973, 36/1974, 123/1974, 89/1985, 33/2002, 330/2005, 328/2007 och 2011:147. NW
Skapad1995-08-23 00:00:00
Senast ändrad2022-08-25 09:56:37