Volym

[Dossierer, huvudserie]

Storfors bruk

Grunddata

Referenskod

SE/VA/50379/F 1/5

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/8hTkwcnq3azADhm26vCaC5

Datering

1655

–

1913

(Tidsomfång)

Arkivinstitution

Värmlandsarkiv, Region Värmland

Innehåll

Allmän anmärkning

Skogsåverkan: Fernebo Häradsrätts 2:a uppskofsprotokoll och utslag hvarigenom åbon på 1/8 mtl Storhult Jonas Andersson, på åtal af bruksförvaltaren vid Bjurbäcks Bruk A.G. Wallerstedt, dömdes att böta 280 Rdr. Riksmynt, utgifva stadgat vite 37 Rdr. 50 öre m.m. för det han olofligen afverkat 140 lass ved å Bjurbäcks hytteskog 1860, 1861 (mapp 1/1).
Hofrättens utslag orig. i afskrift hvarigenom på besvär af Jonas Andersson ingen ändring göres på Häradsrättens utslag 15.7.1862 (mapp 1/1).
Kongl. Majt:s utslag som fastställer Hofrättens utslag 20.3.1863 (mapp 1/1).
Åverkan och vitesförbud: Nolhults hemmansskog. Fernebo Häradsrätts utslag i mål angående kammarherren Claes af Geijerstams, i egenskap af disponent för Storfors bruksbolag, väckta åtal mot enkan Lisa Magnusdotter, för det hon å skogen till sitt under åborätt innehafvande hemman 1/8 mtl Nolhult afverkat och sålt 74 lass ved, hvarför hon dömmes att böta 74 Riksdaler samt utgifva stadgat vite för åverkan 37 Rdr. 50 öre, hvarjemte hon ålägges att betala kammarherrens stämningskostnad och protokollslösen samt deltaga i hans vittnesersättningar med 11 Rdr 75 öre 7.3.1861 (mapp 1/2).
Hofrättens utslag som icke gör annan ändring i Häradsrättens utslag än att enkan befrias från vittnesersättningarne 20.11.1861 (mapp 1/2).
Fernebo Häradsrätts uppskofsprotokoll i ett af disponenten för Storfors Bruk Claes af Geijerstam instämdt mål mot åboen å 1/8 mtl Wännemyra Jon Nilsson med yrkande om ansvar å denne, för det han från det af Bjurbäcks bruksegare skattelösta och samma Bruk tillhöriga hemmanet Wännemyra skog olofligen afverkat och försålt under nästlidet år 100 famnar och under året 47 famnar ved, hvar förutom 145 famnar ved och 30 timmerstockar ännu funnes kvarliggande i skogen 7.3.1861 (mapp 1/3).
En af Jon Nilsson till rätten ingifven skrift, hvari han söker påvisa disponenten af Geijerstams obehörighet att föra talan i detta mål samt styrka sin rätt att begagna skogen 17.10.1861 (mapp 1/3).
Bjurbäcks hytteskog: Fernebo Häradsrätts protokoll och utslag på Storfors Bruks åtal mot enkan Lisa Jonsdotter i Högåsen, för det hon från skogen vid sitt åboddan torp Högåsen, till hvilket skatterättigheten egdes af det under Storfors lydande Bjurbäcks Bruk, bortfört och försålt 7 famnar eller 51 lass ved. hon fälldes att härför böta 51 Riksdaler, utgifva stadgat vite 37 Rdr 50 öre, betala protokollslösen samt med 11 Rdr 25 deltaga i motpartens vittnesersättningen 3.5.1861 (mapp 1/4).
Hofrättens utslag hvarigenom ingen annan ändring göres i Häradsrättens utslag än att enkan befrias från vittnesersättningarna 20.11.1861 (mapp 1/4).
Åverkan: Fernebo Häradsrätts uppskofsprotokoll den 7/3 1861 och utslag angående Storfors Bruksbolags åtal mot Jonas Andersson, för det han från skogen till sitt åboende hemman 1/8 mantal Storhult bortfört och försålt 36 lass ved utan att förut hembjuda Bolaget, såsom skatterättsegare, köpet. Han dömdes härför att böta 36 Rdr, utgifva stadgat åverkansvite 37 Rdr 50 samt att betala kärandens vittnesersättningar i målet 21/12 1861 (mapp 1/5).
Hofrättens utslag på besvär af Jonas Andersson hvarigenom denne befrias från utgifvande af vitet och vittnesersättningarne 26.6.1862 (mapp 1/5).
Bjurbäcks hytteskog: Hofrättens utslag hvarigenom hemmansegaren Lars Nilsson i Norra Kärn, hvilken på åtal af disponenten för Storfors Bolag blifvit af Fernebo Häradsrätt genom utslag den 2 juni 1862 dömd till böter samt utgifvande af stadgat vite och rättegångskostnader , för det han sommaren 1861 på Bjurbäcks hytteskog fällt 12 lass ved å annan trakt än Bjurbäcks Bruksegare låtit åt honom utsyna, af angifna skäl befrias från ansvar och ersättningar i denna sak 31.12.1862 (mapp 1/6).
Kungl.Majts 2:a särskilda utslag på de besvär, som Storfors Bolag, såsom egare af Bjurbäcks Bruk, anfört öfver Hofrättens den 31 Dec. 1862 meddelade utslag, som på angifna skäl upp..... Fernebo Häradsrätts utslag af den 2 juni 1862, hvarigenom på särskilda åtal af bemälda Bolag dels hemmansegaren Lars Nilsson och dels hemmansegaren Jan Andersson, hvardera egare af 4 lispund osmundskatt i Norra Kärn, blifvit dömda att böta, utgifva stadgadt vite och betala rättegångskostnader, för det de på Bjurbäcks Bruks hytteskog huggit, den förre 12 och den senare 9 lass ved å annan trakt än Bjurbäcks Bruks egare åt dem anvisat, hvilket Häradsrätten betraktade såsom åverkan. Kungl.Maj:t fastställde Hofrättens utslag 24.8.1863 (mapp 1/7).
Landtmäteriprotokoll rörande belägenhet af skogstrakten, den ifrågavarande åverkningen bedrifvits 7.10.1862 (mapp 1/8).
Hofrättens utslag, hvarigenom förklaras att Jonas Anderssons besvär icke kunde till pröfning upptagas, enär den bifogade borgenförbindelsen icke omfattade allt, hvad den borde 4.2.1864 (mapp 1/8).
Fernebo Häradsrätts 4 protokoll med utslag i mål angående bruksförvaltaren A.G. Wallerstedts, i egenskap af ombud för Storfors och Bjurbäcks Bruksegare, väckta åtal mot inhysesmannen Jonas Claesson i Björnmyren för åverkan af 2 timmer samt 4 större och 14 mindre slanor på Bjurbäcks hytteskog. Den åtalade dömdes att böta 25 Riksdaler och ersätta det åverkade virket med 18 Riksdaler 50 öre 1863-1865 (mapp 1/9).
Fernebo Häradsrätts uppskofsprotokoll i mål angående bruksförvaltaren A.G. Wallerstedts å Bjurbäcken Bruksegares vägnar väckta åtal mot Anders Henriksson i Sundet för åverkan på Bruksegarnes hemmansskog vid Asphyttan 10.3.1864 (mapp 1/10).
Samma Häradsrättsprotokoll angående kärandes anmälan att han afstode från fullföljandet af målet 20.10.1864 (mapp 1/10).
Murborepet i Asphytte hemmansskog: Fernebo Häradsrätts 2:a protokoll af den 18/4 och 7/11 1872 samt utslag i mål angående skogsförvaltaren hos Storfors Bruks Aktiebolag G.W de Freses åtal mot smeden Daniel Eriksson i Norra Grönnäset för åverkan af torr granskogsved till ett värde af 2 riksdaler å d.s.k. Murborepet på Asphyttae hemmans skog. Den åtalade friade sig genom edgång 22.4.1873 (mapp 1/11).
Åverkan och vitesförbud: Bjurbäcks hytteskog. Fernebo Häradsrätts protokoll och utslag i ett af bruksförvaltaren A.G. Wallerstedt på Bjurbäcken, å Storfors Bruks AB:s vägnar, väckt åtal mot enkan Maria Olsdotter i Högåsen, för det hon å hytteskogen i närheten af det af henne åbodda, under Bjurbäckens Bruk lydande bergsskattetorpet Högåsen om 7 1/2 L. osmundskatt utan föregående utsyning afverkat 10 lass barrved. Hon dömdes att härför böta 20 och ersätta motpartens rätteg.kostnad med 25 kr. 20.6.1876 (mapp 1/12).
Hofrättens utslag, som undanröjer Häradsrättens utslag och befriar enkan från böter och kostnader 30.12.1876 (mapp 1/12).
Kungl. Majts utslag som fastställer Hofrättens utslag i målet 19.10.1877 (mapp 1/12).
Bruksegarnes inlagor till Hofrätten och Kungl. Majt. 1876.1877 (mapp 1/12).
Ett intyg från kronofogden i orten att Bjurbäcks Bruksegor vore egare till bergstorpet Högåsen om 7 1/2 L. osmundsskatt eller 15/129 hemman och derför betalade hemmansbevillning, samt att enkan Maria Olsdotter stode skrifven såsom brukare af torpet 16.8.1876 (mapp 1/12).
Skogsåverkan: Instrument öfver hållen granskning af rågången mellan hemmanen Svartsång och Björskogsnäs samt värdering af den milved, som Bergsmansenkan Anna Carlsdotter Nyman i Björskogsnäs skulle hafva tillgripit på Svartsång skog 29.10.1890 (mapp 1/13).
Gammelkroppa Aktiebolags utverkade stämning å bemälda Bergsmansenka med påstående dels om ansvar å henne för tillgrepp af skog dels åläggande för henne att betala den åverkade skogens värde med 204 kronor 22.9.1891 (mapp 1/13).
Grythytte och Hellefors Häradsrätts beslut att, på grund af stridigheter om råskillnaden mellan Svartsångs och Björkskogsnäs egor, parterna egde att genom särskild rättegång få afgjordt angående eganderätten, innan åverkansmålet kunde företagas 23.10.1891 (mapp 1/13).
En ansökan om stämning å hemmansegaren Carl Johansson i Österskogen, Kristinehamn, med ansvarsyrkande å honom för åverkan å Storfors tillhörig skog 26.3.1913 (mapp 1/14).
En mellan parterna uppgjord förlikning 13.4.1913 (mapp 1/14).
Skogsinkräktningar: Bjurbäcks Bruksskog. Protokoll öfver förrättade syner dels hos torparen Petter Bryngelsson vid nedre Bjurbäcken, hos hvilken gärdesgården befanns på 2:a ställen vara flyttad in på Bjurbäcks Bruksskog, dels och hos åbon Anders Jansson i Stormåshult, hvilken jemväl flyttat gärdesgården af sålunda inkräktat på Brukskogen 7.11.1758 (mapp 2/1).
Bergstingsrättens protokoll angående uppgjord förlikning i det af assessorn Johan Gustaf Linroth instämda målet mot torparen Petter Bryngelsson vid Bjurbäcken angående 2:a gjorda inkräktningar på Bjurbäcks bruks skog 27.4.1759 (mapp 2/1).
Skogsintagor: Bergstingsrättens utslag i mål rörande assessorn Johan Gustaf Linroths åtal mot torparne Anders Jonsson och Olof Andersson i Stornäshult, för det de genom utflyttning af gärdesgårdarne gjort intag å Bjurbäcks Bruks hytteskog. Rätten ålade torparne att genast återflytta gärdesgårdarna till deras förra läge och dömde dem att plikta tillhopa 5 m. Koppmt. 23.4.1759 (mapp 2/2).
Skogsinkräktningar: Häradsrättens utslag i ett af majoren Johan Linroth instämdt mål mot Jonas Jansson i Nedre Bjurbäcken med påstående om laga plikt , för det han, hvilken innehade samma torp som Petter Bryngelson innehaft, tvärt emot 1759 års förlikning med Bryngelsson inkräktat på Brukskogen genom gärdesgårdens utflyttning. Domstolen förklarade att fråga om åverkan å Bruksskogen i Bergslagen icke hörer till Häradsrättens upptagande 20.11.1773 (mapp 2/3).
Bergstingsrättens utslag i förestående sak mellan majoren Johan Linroth och bergsmannen Jonas Jansson i Nedre Bjurbäcken, hvilken i genstämning påstått att han hade full rätt att begagna skogen, enär hans hemman blifvit skattelöst långt innan Bruket tillkom och derför yrkade på delning af skogen. Jonas Jansson ålades emellertid att flytta gärdesgården tillbaka och till skogen återställa de intagor, han gjort, dock medgafs honom att till torpets årliga gårdsfång å Bruksskogen afverka 20 lass ved samt 10 lass gärdsel och stör efter utsyning 4.5.1774 (mapp 2/3).
Ett synebevis om de intagor som Jonas Jansson gjort på Bruksskogen 1.11.1773 (mapp 2/3).
Skogsintagor: Instrument öfver förrättad syn å de skogsintag, som tullskrifvaren Anders Bjursströms enka i nedre Bjurbäcken olofligen gjort på Bjurbäcks bruksskog 6.6.1775 (mapp 2/4).
Bjurbäcks Bruksegares med Bjurströms enka och hennes son Fredrik Bjurström ingångna förlikning, sedan dessa blifvit vid Häradsrätten åtalade för ofvannämnda intagor 7.11.1775 (mapp 2/4).
Kaptenen grefve Carl Gustaf Löwenhielms ingångna förlikningar dels med torparen Olof Larsson i Ladubäcken och del med Jan Jansson i Mostorp angående intag, som de gjort på Bruksskogen medels flyttning af gärdesgårdarne. Jan Jansson hade låtit komma sig till last 2:a sådana intag. Bland andra villkor som ingingo i förlikningarne, skulle gärdesgårdarne återflyttas på de gamla ställena 24.10.1794 (mapp 2/5).
Skogsinkräktningar: Instrument öfver förrättad besigtning och uppskattning af de hyggen och intagor, som blifvit gjorda på Bjurbäcks Bruks skog af Mats Jonsson och Jonas Matsson i Myren, Petter Pettersson och Jon Nilsson i Lillebäck samt Jan Jansson i Mosstorp 23.10.1794 (mapp 2/6).
Bergstingsrättens utslag hvarigenom på yrkande af Bjurbäcks Bruksegare Mats Jonsson i Myren blifvit dömd till 1 Rdr i böter och att utgifva stadgadt vite 6 Rdr 32 skill samt vid lika vite ålagd att på första bar mark utlägga intagorna äfvensom ersätta virket till det af honom uppbyggda huset med 2 Rdr 4 sk. 27.3.1795 (mapp 2/6).
Bergstingsrättens utslag i Bjurbäcks Bruksegares mål mot nämndemannen Jonas Matsson och åboen Nils Nilsson i Myren angående ansvar för gjorda intagor på bruksskogen. De ålades vid vite att vid första bar mark utlägga intagorna och dömdes att betala bruksegarens rättegångskostnader med 5 Rdr. 24 skillingar 28.3.1795 (mapp 2/6).
Instrument vid hållen syn, huruvida intagorna blifvit utlagda till skogen 30.7.1795 (mapp 2/6).
Protokoll vid besigtning och uppskattning af de intagor, som blifvit gjorda af åboerna i Werremynt och Fallet 12.11.1795 (mapp 2/6).
Bjurbäcks Bruksskog: Bergstingsrättens utslag på Bjurbäcks Bruksegare åtal mot mot torparen Jan Nilsson i Lillebäck för den intaga han gjort på Bjurbäcks bruksskog derigenom att han medels gärdesgårdens utflyttning på skogen sökt utvidga sin inhägnad. Jan Nilsson dömdes att utgifva fastställd vite 16 Rdr. 32 skill. samt ersätta kostnaderna 27.3.1795 (mapp 2/7).
Instrument öfver förrättad syn å intagor, som blifvit gjorda på Bjurbäcks Bruksskog, nemligen af Jonas Jansson vid Nedre Bjurbäcken, Lars Jonsson i bäcken och Jan Carlsson på Högåsens egor se även Högåsen 27.10.1796 (mapp 2/8).
Bergstingsrättens resolution i anledning af Bjurbäcks Bruksegares genom inspektoren Fredr. Svenonius förda talan mot åbon Anders Jönsson och hans son Jonas Andersson i Storhult med påstående att de måtte dömmas skyldige att till Bjurbäcks hytteskog utlägga alla de olofliga inkräktningar, som blifvit gjorda sedan 1733 års skattläggning. Åboerna i Nolhult, Högåsen och Wännemyren hade för samma ändamål blifvit särskildt kallade och förenades under samma mål. Rätten förordnade att bergssyn skulle hållas på skogen der inkräktningarne blifvit gjorda 5.4.1832 (mapp 2/9).
Svedjning: Bergstingsrättens utslag, hvarigenom på åtal af majoren Claes Linroth genom bokhållaren Jonas Kruse, Jan Adersson i Wargetorp, Lars Halfvarsson på Mohn, Jon Persson i Jordkullen, Mats Andersson i Finnfallet med flera uppräknade torpare i Kroppa socken dömmas till 40 mark Silfmts plikt, för det de utan lof och tillstånd på Storfors Bruksskog svedjat och bränt fall, hvarpå de utsålt tillhopa 5 1/2 fjerding råg. För grödan fingo de betala särskilt 21.4.1718 (mapp 3/1).
Instrument öfver en af sexmännen Olof Jonsson i Gammelkroppa och Nils Olsson i Svartsången förrättad syn å de svedjefall, som upptagits af Hans Göransson i Klenoret, Per Persson i Björnbotten, Olof Jansson i Källtorp. Anders Persson i Källmo, Olaf Jansson i Klenoret, Erik Simonsson i stegelviken och Per Larsson i Lilla Lungen. Olof Hindersson i mossen och Jan Andersson i Näset befunnes hafva gjort intagor af utmarker allt på Storfors Bruks skog 3-5/6 1741 (mapp 3/2).
Disponenten Carl Arendt Jerelströms utfärdade kungörelse i anledning deraf att Storfors Bruks torpare, som året förut erhållit hans löfte att få svedja, helt och hållet missbrukat detta löfte, så att skogen fördenskull förbjuda all svedja på utmarken och skogar 6.6.1741 (mapp 3/3).
Gethållning: Bergstingsrättens protokoll i mål angående Bjurbäcks Bruksegares åtal mot mästersvennen Jan Lekberg vid Bjurbäcken för oloflig getvallning i Bjurbäcks Bruks skog. Då den åtalade lofvade att göra sig af med getterna eller att icke utsläppa dem på andras mark, fick i anseende till Lekebergs torftighet dervid bero 1.4.1794 (mapp 3/4).
Bergtingsrättens protokoll angående Bjurbäcks Bruksegares åtal mot Sven Larsson Bock vid Bjurbäcken, för det han olofligen utsläppt och vallat getter på Bjurbäcks Bruksskog. På grund af den åtalades fattigdom afstod Brukets ombud för sitt ansvarsyrkande 1.4.1794 (mapp 3/4).
Ang. afskaffandet af getter. Bergskollegii skrifvelse till landshöfdingen baron Conr. Ribbing i anledning af assessorskan fru Juliana Linroths anförda beklagande af den stora skada, som tillfogades skogarne under Bjurbäcks Bruk i Filipstads bergslag genom getterna, som åboerna deromkring till stor myckenhet underhölle, hvarför hon anhölle, att dessa i synnerhet för ungskogen skadliga djur måtte der liksom annorstädes i bergslagerna afskaffas. Landshöfdingen anmodades att låta föreställa allmogen i orten den skada, som getterna gjorde för skogarnes tillväxt och för deras egen näring af skogarne förmå dem att efter hand göra sig af med getterna i annan händelse vore Kollegiet betänkt på andra utvägar för getternas afskaffande 21.5.1724 (mapp 3/5).
Bergstingsrättens stadgande af vite af 16 Rdr. 32 skill. specie mot åverkan på Bjurbäcks Bruks skogar äfvensom mot getters vallande 1.4.1794 (mapp 3/5).
Mulbete: Bergstingsrättens förbud för åboerna i Flottufvan, Råglanda, Ängen och Carlstorp att fäbeta på Storfors Bruks skog eller der göra åverkan eller annat annat förstörelse, såsom nedtrampning af unga skogsplantor m.m. 15.6.1732 (mapp 3/6).
Filipstads Bergslags Häradsrätts utslag hvarigenom efter stämning åboerna å torpen Östra och Vestra Snårbråten förklaras berättigade till mulbete på Skälstabackens skog, enär enligt 1666 års fastebref Snårbotten vore upptaget på Skälstabackens egor 2.6.1760 (mapp 3/7).
Filipstads Bergslags Häradsrätts i anledning af klagomål deröfver att bruksidkaren Nils Hagberg å Skarphyttan och hans torpare genom olofligt vallande ofredade den till Skarphytte skogangränsande Storfors skogen, på grund häraf utfärdade förbud, vid vite af 5 daler Silfmt. för dem som utan tillstånd drefve eller vallade sina kreatur å Storfors Bruks enskilda skog 21.2.1765 (mapp 3/8).
Fernebo Häradsrätts fördubbling af det år 1732 åsatta vitet för fredande af Storfors Bruks skog för olofligt vallande 5.2.1788 (mapp 3/8).
Fernebo Häradsrätts stadgande af ett vite af 10 Rdr. Banco, hvartill utom böter och skadans ersättande den gjorde sig förfallen, som genom boskaps, getters, hästars eller andra kreaturs påsläppande och vallande gjorde intrång i mulbetet på Storfors Bruk tillhörande skog och mark 22.10.1814 (mapp 3/9).
Fernebo Häradsrätts utslag i mål angående Olof Perssons i Asphyttan, i egenskap af hyttfogde derstädes, gjorde stämningspåstående mot namngifna åboerna eller egarne i Sjöändan, Björnbotten, Södra Gränäset, Edsbäcken, Sundet och Daglösedet med yrkande af ansvar och ersättning för det de olofligen vallat sina kreatur på Asphyttans skog. De tilltalade kunde icke fällas till ansvar och ersättning, enär dessa hade utsläppt sina kreatur på deras egna skogar, som gränsade till Asphytte skogen, utan att någon hägnad funnes deremellan, och det ej heller blifvit påstått att svarandena med afsigt släppt sina kreatur på Asphytteskogen 25.2.1852 (mapp 3/10).
Fernebo Häradsrätts utslag angående Bruksförvaltaren C A Casperssons i Storfors Bruksbolags vägnar väckta åtal mot skomakaren Anders Jansson i Gränäset, för det han olofligen begagnat bete för sina kreatur å Bolagets skog vid Asphyttan. Anders Janssons friades från åtalet dels på den grund att det icke blifvit visadt, att han med afsigt släppt sina kreatur att beta på Bolagets mark och dels derför att någon hägnad icke funnes 2.3.1853 (mapp 3/11).
Hornkullsböndernas skrifvelse till Storfors Bruks AB med anhållan att Bolaget, som blifvit egare af Gammelkroppa, måtte låta borttaga stängseln i rågången mellan Hornkulls och Gammelkroppa skogsmark för erhållande af en samfäld betesmark. De upplysa, huruledes Storfors underhafvande hittills gjort intrång på deras område derigenom att åboerna i Daglösviken, Daglösedet, Sommerstad m.fl. hemman för sina tillhopa egande 36 kor hvarje dag begagnat deras betesmark 1.5.1899 (mapp 3/12).
Kolningsskyldighet: Tingsprotokoll angående Bjurbäcks Bruksegares hemman och torp, hvare omförmäles, huruledes Jon Hansson försålt några hemman kring bäcken till åtskilligt folk men behållit kolskogen till sin hytta och hammare, dock med det förord att, om han sålde Bruket, hemmansegarne skulle få lösa skogen. Då hauptmannen Tore Olofsson Ollenberg hade köpt bruket och de behållna hemmanen af Jon Hansson, lemnade han utan lösen skogen åter till de försålda hemmanen med det villkor att egarne skulle vara förpliktade att kola åt hans Bruk det mesta de kunde och icke åt någon annan för skälig betalning. Men om torparen hemmansegaren icke skulle vilja eller orka kola, finge han icke några vägra att bruksegaren satte dit sitt eget folk för att verkställa kolningen hvilket af Rätten fastställdes 10.8.1655 (mapp 4/1).
Tingsrättens utslag hvarigenom ett vite af 3 mark bestämmes för de med skatt eller kolande under Bjurbäcks Bruk sorterande torpare, som icke komma att uppgöra räkning när de vore kallade 4.10.1658 (mapp 4/1).
Tingsprotokoll rörande hauptmannen Tore Olofsson Ollenbergs klagomål deröfver, att torparne, som vore lagda under hans Bruk vid Bjurbäcken med kolning, sålt sina kol till Mickel Hansson. Torparne ursäktade sig med att kolen vore tillverkade på deras enskilda skog, men Rätten förehöll dem att de först skulle erbjuda hauptmannen kolen, vare sig de vore kolade på deras egen eller hans skog 25.5.1659 (mapp 4/2).
Ett af bruksegaren hauptmannen Ollenberg till Rätten anfördt klagompål i 15 punkter mot rådmannen Mickel hansson hvilken jemväl egde del i Bjurbäcks Bruk 16.7.1660 (mapp 4/2).
2:a uppgifter af Tore Olofsson Ollenberg å de torpare, som sorterade under honom och vore skyldiga att kola till hans masugn och hans hamrar vid Bjurbäcken 1662, 1664 (mapp 4/2).
Häradsrättens varning till Nils och Per i Skälstabacken för dombrott med åtföljande straff, hvartill de gjorde sig skyldiga, om de tvärt emot Rättens bestämmelse den 10 aug. 1655 sålde sina kol till någon annan än hauptmannen Tore Olofsson Ollenberg å Bjurbäcks Bruk 30.6.1662 (mapp 4/3).
Bergstingsrättens förbud för Skälstabacken åboar att vid 40 dalers vite, sälja sina kol till någon annan än bergsfogden Elias Hult hvilken klagat deröfver att de sålde kolen till Mickel Hansson, oaktadt skogen vore lagd under Bjurbäck öfre hamrar, som nu efter hauptmannen Tore Olofsson Ollenberg innehades af Elias Linroth, länsmannen Nils Nilsson anmodades att meddela åboerna förbudet 20.11.1676 (mapp 4/3).
Länsmannen meddelande af förbudet för åboerna 27.11.1676 (mapp 4/3).
Tingsrättens beslut i anledning af bergsfogden Elias Hults klagomål att Skälstabackens åbor sålde kolen till Mickel Hansson. Rätten förklarade dem berättigade att sälja sina kol till hvem de ville inom hyttelaget 16.2.1677 (mapp 4/3).
Lagmansrättens dom som anser saken höra under bergmästarens afgörande 9.2.1678 (mapp 4/3).
Bergs och Hammartingsrättens resolution angående bruksegaren Johan Linroths anklagelse mot Håkan Carlsson i Bjurbäcken att han icke ville kola till Bjurbäcks Bruk mot den stora frihet, han åtnjöte, och då Håkan invände att han vore gammal och oförmögen att kola, ålades han att för friheten kola åtminstone i mila om året 18.9.1683 (mapp 4/4).
Kolnings och andra skyldigheter: Bruksegaren Johan Linroths hos landshöfdingen anförda klagomål deröfver att en del torpare, som sitta på Bjurbäcks Bruk skatteskog, draga sig ifrån Bruket med sitt skyldiga arbete icke allenast med kolning, utan med körslar och dagsverken, ehuru Bergskollegii resolution den 1 juni 1689 föreskrifver att de hemman, torpare och lägenheter, som förhjelpte Bruket med kolning, körslar m.m. icke finge med sitt arbete skiljas derifrån, hvarför han utbeder sig landshöfdingens handräckning mot de tredskande, som åtnjöte bergsfrihet men icke gitte utgöra motsvarande skyldigheter 1695 (mapp 4/5).
Landshöfdingens order till befallningsmannen kronofogden Ekman att förklara bruksegaren Linroth bibehållen vid Bergskollegii resolution af den 1 juni 1689, hvarefter de hemman, torp och lägenheter, som jemlidt resolutionen legat under Bjurbäcks Bruk med sitt arbete, skulle tillhålla att framgent utgöra arbete åt Bruket vid 40 mark straff för underlåtenhet 26.1.1695 (mapp 4/5).
Tingsrättens utslag, hvarigenom enkan Elin i Bjurbäck ådömmes 40 marks plikt, derför att hon kört två lass malm från Persberget till patron Using på Carlskoga och dermed försummat att betjena Bjurbäcks Bruk 9.3.1697 (mapp 4/5).
Tingsrättens resolution, hvarigenom på yrkande af bruksegaren Johan Linroth, Gösta Ersson, Erik Thorsson, Nils Persson och Jon Nilsson vid Bjurbäcken, på grund deraf att de kört malm till Carlskoga, fälldes jemlikt landshöfdingens förbud den 26 jan. 1695 att böta hvardera 40 mark, änskönt de påstodo, att de såsom varande skattebönder icke hade några skyldigheter gent emot Bruket 2 orig. 7.2.1705 (mapp 4/6).
Kolningsskyldighet: Bergmästaren Gustaf Norns resolution i anledning af bruksegaren Johan Linroths klagomål deröfver att, ehuruväl samtlige Bjurbäcks Bruk underlagda torpare vore genom landshöfdingens resolution den 26 jan 1695 allvarligen tillsagda att, vid 40 mark Silfmt. vite, icke afföra och på annat ställe försälja kol, som vore tillverkade på Brukets skogar, åtskilliga torpare det oaktat understått sig att draga kol ifrån hans Bruk. Genom resolutionen påminnas torparne ytterligare om deras skyldighet med kolens levererande till Bjurbäck Bruk. Den som sålde kolen annorstädes vore förfallen till 40 mark Silfmts straff, 2 ex. 3.7.1717 (mapp 4/7).
Samtlige torpares och arbetares med några undantag under Bjurbäcks och Kongskogs Bruk hos landshöfdingen anförda klagomål att deras patroner gåfve dem för liten betalning för deras kolningsarbete, hvarför de utbredde sig att få göra arbete till den, som betalade bäst. Häröfver infordrades förklaring från bruksegaren Johan Linroth sterbhus intressenter 2.1.1721 (mapp 4/8).
Fru Juliana Linroths genom Joh. Kiellman till landshöfdingen afgifna förklaring med landshöfdingen derå tecknade utslag att, om arbetarne ville söka ändring i de om kolningarne gifna resolutioner finge de besvära sig i vederbörlig ort 13.2.1721 (mapp 4/8).
Bergskollegii skrifvelse till bergmästaren Nat. Ekman angående förenämnda klagomål under erinran att de klagande bönderna icke hade egen skog, utan skulle endast hafva betalning för sitt kolningsarbete, med anmodan att derest icke en öfverenskommelse i godo kunde träffas mellan fru Juliana Linroth och torparne om betalningen, bergmästaren skulle reglera densamma efter i orten gängse arbetspris 15.10.1723 (mapp 4/8).
Ang. kolningspris. Bergskollegii skrifvelse till bergmästaren Nat. Ekman i anledning dersf att torparne under Bjurbäcks och Storfors Bruk klagat att de vid dessa Bruk erhålla för liten betalning för deras kolningsarbete, med anmodan att undersöka och derefter delgifva Kollegiet, af hvad natur torpen vore och de skogar af torparne kolade, väglängden till Bruken med kolen m.m. 5.10.1738 (mapp 4/9).
Bergmästaren Kungörelse om tider för sammanträden, till hvilka såväl bruksegarne som torparne kallats 1.9.1739 (mapp 4/9).
Bergmästarens digra protokoll öfver de undersökningar som hållits med Storfors och Bjurbäcks Bruksegare och torpare vid sammanträden 18 och 21/9 1739 (mapp 4/9).
Bergskollegii utslag, hvarigenom Kollegium finnes skäligt, att torparne åtnöjdes med kolningspriset, och om de hade att klaga öfver ålagda bördor och dagsverken hade de att anmäla sådant hos domaren 27.11.1740 (mapp 4/9).
En inlaga till Bergskollegium af Sune Andersson å Bjurbäcks torparnes vägnar med anförande af de vanliga klagomålen i nov 1740 (mapp 4/9).
Kong. Maj:ts resolution i afskrift med inneliggande protokoll af den 6/2 1741 hvarigenom Bergskollegii förestående utslag gillas och fastställes 14.5.1742 (mapp 4/9).
Bruksegaren Jean Gustaf Linroths hos landshöfdingen i Örebro anförda klagomål deröfver att en del af Bjurbäcks Bruks torpare, oaktadt de många resolutionerna med utsatta bötesstraff och änskönt de bo på Brukets skog och åtnjuta bergsfrihet samt dessutom stå i skuld till Bruket, likväl visa sig ovilliga att kola och utgöra körslar åt detsamma, hvaremot de gått Asphytte bergsmän och andra tillhanda med körslor, hvarför han utbeder sig landshöfdingens tjenstehandräckning för vinnande af ändring i missförhållandet med landshöfdingens remissorialorder till bergsfogden i orten som hade att bibehålla assessor Linroth vid sina privilegier och resolution, så att alla åbor och torpare under Bjurbäcks Bruk sin skyldighet till brukets betjening behöriga fullgjorde 4.12.1759 (mapp 4/10).
Kolningsskyldigheten som ålåge brukare af hästtorp under Storfors Bruk ? med den 14 mars 1910. 24.1.1910 (mapp 4/11).

Tillgänglighet

Sekretess	Nej
Restriktioner p.g.a. personuppgifter	Nej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Reproducerad på: A0074225 (SE/RA/83002/2015/17/A0074225)

Reproducerad på: (SE/RA/8204/VA/VA-23AE-23)

Kontroll

Skapad	2015-04-30 10:12:53
Senast ändrad	2016-01-25 16:12:07

Success! You have made an order!

An error ocurred!