Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 23 maj, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.

YNGVE VON SCHMIDTEN

Person

KategoriPerson (släkt). Ospecificerad
HistorikH I S T O R I K
Kulturmagasinet
188 YNGVE VON SCHMIDTEN
Sammanfattning av arbetet med uppsortering av arkivmaterialet efter Yngve von Schmidtens dödsbo
I Berättelsen över Hälsingborgs museum för år 1954 kan man under rubriken Samlingarna läsa; Från skriftställaren fil. Lic. Yngve von Schmidtens dödsbo har förvärvats ett antal möbler, konstverk - av vilka flertalet utgjort gåvor av konstnärs vänner - silhuetter, prydnadsföremål och personliga minnen.
Den 30 augusti 2010 kunde jag inte fortsätta mitt arbete med dataregistrering på grund av byte av databas och antikvarierna Birgitta Witting och Therese Kruse tog då med mig till magasinen för att vi skulle se vad jag kunde göra istället. Vi hittade 14 ganska stora dammiga arkivlådor med det som ovan nämns som von Schmidtens personliga minnen och jag ombads sortera upp materialet. Mitt arbete började med en grovsortering. Där fanns tidningsurklipp, personlig korrespondens, manus material och mycket annat. Bortsett från tidningsurklipp och korrespondens har jag dammsugit en hel del av innehållet i lådorna för att få bort damm och på det sättet öka förvärvets livslängd.
Mina första kunskaper om Yngve von Schmidten hittade jag i Helsingborgs stadslexikon. Yngve levde 1877 - 1953, han föddes i Helsingborg och var författare och journalist eller skriftställare som man sade då. Han avlade studentexamen 1898 och började sedan studera i Lund där han 1909 tog en fil. Lic. examen. 1909 återvänder Yngve von Schmidten till Helsingborg. Samma år debuterade han som skald med diktsamlingen ”Min ungdoms visor”. Denna följdes året därpå av ”På hemmets mark”, vers och prosa. ”Hjärtats rosor” utkom 1911.
Med denna information i bagaget började jag sortera och i en excelfil lista tidningsurklippen iform av artiklar, notiser och hela tidningar. Jag har låtit en del korrekturmaterial och handskrivna manus ligga kvar bland urklippen som nu återfinns i nitton arkivlådor i museets arkiv. Min registrering slutar på 2300 poster. Den aktuella tidsperioden är 1900-1945 med tyngdpunkt på 1905-1925. Samlingen består av det material Yngve skrivit själv och på artiklar av andra inom samma ämnesområden. Yngves skriver inom ett flertal humanistiska områden och då med tyngdpunkt på Skåne. Bredden åskådliggörs av ämnen som litteratur, konst, historia, religion, hantverk, teater, personhistorik, naturbeskrivning samt resmålskildring. Yngve är också mycket engagerad i lokalpolitiska frågor. Ibland förekommer publicering av Yngves dikter. Flera olika dagstidningar och tidskrifter är representerade, både svenska och danska. Här finns rikspress som Göteborgs handels och sjöfartstidning, Dagen Nyheter och Svenska dagbladet. Lokal press som Lunds dagblad, Helsingborgs dagblad, Helsingborgs posten och Öresundsposten. Dansk press som Politiken och Nationaltidende. Tidskriften IDUN, illustrerad tidning för kvinnan och hemmet och Jul vid sundet. Yngve undertecknar sina artiklar med åtminstone; Yngve von Schmidten, Y. v. S., Schmn eller -e.
Några få exempel ur materialet; Från 1910 finns en samling på 45 artiklar från något som betecknas som Strindbergsfejden i Morgontidningen. 1913 firar Helsingborgs stadsfullmäktige 50 år, vilket uppmärksammas med några artiklar. 1914 arrangeras baltiska utställningen, och materialet om den är ganska omfattande. 1920 debatteras Helsingborgs museum och Yngve skriver en artikel med rubriken ”Skall staden behöfva skämmas för sitt museum?”. 1922 skrivs mycket om Nordiska studieveckan. 1923 hittar man flera artiklar om Davidsstatyn, som känns aktuella idag då David har fått flytta tillbaka till Stortorget. 1923 debatteras också stadsteaterns vara eller inte vara.
Tidningsurklippen utgör knappt hälften av förvärvet. När jag tog itu med återstoden fann jag anteckningsmaterial från studietiden, korrespondens, vykort, pass, fotografier, kassaböcker, ransoneringskuponger, almanackor, protokoll, telegram, inbjudningskort och annat. Där finns också handskrivna underlag till hans diktning liksom till artiklar och föredrag samt handskrivna listor troligen också underlag till hans arbete. Allt är nu fördelat i ett trettiotal nya arkivkartonger. Samlingen av kataloger från konstutställningar från åren 1898- 1945, är samlade i två kartonger och listade i en excelfil, på 200 poster. Bara korrespondensen fyller åtta arkivlådor, allt frånbrevväxling med släktingar till vänner och brev som mer måste höra till professionen som skriftställare.
Yngve von Schmidtens far var köpmannen Ludvig August von Schmidten och modern var Betty Pyk, dotter till den vittbereste sjökaptenen, också titulerad hamnkapten Nils Pyk, från egendomen Kulla i Mölle, på Kullaberg. Båda föräldrarna var bosatta i Helsingborg men var skilda. Yngve har en syster Bibbi född 1875 som dör 1893 endast 18 år gammal. Yngve själv föds 3 december 1877. Under en period kring 1915 är Yngve förlovad med Ebba Orstadius , född 1885 som är konstnär bördig från Stehag och bosatt i Malmö. Deras förlovningsannons finns bland tidningsurklippen.
Av korrespondensen har jag läst vad Yngve och hans mamma Betty Pyk, skriver till varandra under studietiden i Lund 1898-1909, samt brev från sommarsemestrar under åren därefter, samt breven från Ebba Orstadius 1913-1916 och två brev från pappan August von Schmidten
Breven från Betty Pyk berättar mycket om hennes liv i Helsingborg i början på 1900-talet. Betty bor i ett hus på Drottninggatan 46 i Helsingborg, hon har jungfru och hyr ut våning och rum. Trädgården som hör till är ett av hennes stora intresse. Som den sanna mamma hon är bekymrar hon sig om sonens tvätt och klädsel. Betty umgås mycket med sina syskon och deras familjer, framförallt systern Emma som är gift Aaris och bosatt i Köpenhamn. Betty går på teater, föredrag, ”tafvel utställningar”, musik och middagsbjudningar med dans, vilket hon beskriver med stor uppskattning. Betty semestrar på somrarna och bor hos släktingar och bekanta. Tidningar är viktiga också för henne. När hon är på semester skriver hon om att tidningen kommer som den ska. Apropå tidningsurklippssamlingen skriver Betty ofta och tackar för olika tidningar Yngve sänt henne samt kommenterar saker hon läst i tidningen.
Yngves brev till mamma under studieåren i Lund ger en intressant bild av hur det var att vara student på den tiden. Man förstår att det var kämpigt ekonomiskt, innan systemet med studielån inrättades. I Yngves första brev berättar han hur han flyttar in i ett rum två trappor upp på Grönegatan 7, där uppassning ingår i terminsavgiften. I nästa brev har han hittat ett matställe beläget nära sin bostad och han betalar för maten månadsvis. Mitt intryck är också att han själv får hålla sig med ved. Yngve beskriver efter en tid sitt rum som blivit trevligare, han har en liten bokhylla till, en skrivbordsduk, soffkudde, samt porträtt av mamma och Bibbi på bordet. Yngve är aktiv i studentlivet på olika sätt från starten och håller tal redan på sin första nationsfest. Han berättar också om att han är med och bildar litterärt samfund i mars 1898. Yngve är ombedd hålla oration (högtidstal), då Helsingborg Landskrona nation ska ha jubileumsfest, i början på 1900, i anledning av sin tioåriga tillvaro och tänker tala för hembygden. Yngve är tiden 1902-1903 ordförande i föreningen ”Studenter och arbetare i Lund” (en radikal förening). Ett för tiden speciellt inslag är raden i ett brev från april 1898 om att han ”Härom morgonen var jag för första gången och promenerade i Gyllenkrokska promenade och på ”vallen”, hvarest jag mötte August Strindberg”. När det gäller studierna nämns olika ämnen som historia, petrografi, nordiska språk, estetik, latin, litteraturhistoria, praktisk filosofi, praktisk astronomi, geologi, konsthistoria och studieresa till Köpenhamn avseende konstmuseer. Yngve får en del stipendier. I Lund är tyst, dött, instängt skriver Yngve 1906 och han har uttryckt sig liknande tidigare. Yngve avslutar sina brev med orden ”-min kära Mammas tillgifne”.
Yngves pappa var August von Schmidten, handlande men också titulerad köpman bosatt i Helsingborg och kom hit 1871. Farfadern var i sin tur godsägaren Christian Björn von Schmidten bosatt i Köpenhamn. Släkten är av tysk ätt och inflyttade till Danmark och blev adlad i Köpenhamn 10 december 1783. Yngve verkar ha lite kontakt med fastrar i Köpenhamn för övrigt har inte framkommit så mycket om denna sida av släkten hittils. I Helsingborgsposten 29 juni 1909 skriver man ”Till Köpenhamn fördes i går stoftet efter aflidne revisorn August von Schmidten för att jordas i familjegrafven på Assistentkyrkogården. Kistan var prydd med en rik blomsterskörd……. Med färjan följde den aflidnes son fil. Doktor Yngve von Schmidten”.
I Sydsvenska Dagbladet skriver man 8 december 1902 att en sammanslutning av skånska konstnärer bildat ”Skånska konstnärslaget”… ”Sekreteraren är den unge konstkritikern fil kand Yngve von Schmidten”. Stockholms Dagblad skriver 26 mars 1912 ”Skånska konstnärslagets 10 årsjubileum” ”Tanken på en lokalsammanslutning framfördes först af den varmt intresserade skriftställaren fil lic Yngve von Schmidten, hvilken alltsedan varit Skånelagets sekreterare”. I februari 1913 kan man i Skånetidningar läsa om Skånska konstnärslagets upplösning.
I en arkivlåda har jag behållit en samling artiklar (30 st) som Yngve själv samlat till en bok och som behandlar Yngves egna anteckningar angående en samling uppklistrade tidningsartiklar om studentliv och om konst, skrivna under 1905 - 1907. (”låda åtta”)
I tidningsurklippssamlingen finns utgivningsnotiser och recensioner av Yngves diktsamlingar. Enligt ”Diktarnas Helsingborg” karakteriseras von Schmidtens poesi av en romantisk ton i moll, gärna med ett stänk av nostalgi och ibland också bitterhet och landskapet är alltid det skånska. I Öresundsposten och Simrishamns bladet recenserar man Min ungdoms visor. Yngve beskrivs som poetiskt betydande. Båda tidningar skriver om dikter i mollton ”Hvilket personligt, rent och äkta klingande instrument dess författare bär hos sig”. ”Det är också något mer, något bättre: det är människan som levat sig till -lidit sig till något; ej blott värskompositören som noggrant studerat sin metrik”.
Apropå ”På hemmets mark” skriver man i Aftonbladet 31 dec 1910 ”I dess vers och prosa möte vi ett känsligt enstörings jag, länge fjättradt i en av de ungdoms- och lärdomsstäder….”. ”Schmidtens prosaskisser äro nämligen i regel dylika landskapsminiatyrer….”
Göteborgs handels och sjöfartstidning skriver om ”Hjärtats rosor”, ….”vittnar liksom sina föregångare om lyrisk sensibilitet, men därjämte om ökat herravälde öfver hans tekniska värkningsmedel…..”. Y v S dikter är mer en skånsk än en svensk angelägenhet. ”Hans dikter äro efterklang, utan ringaste tvifvel, men på ett sympatiskt sätt, man märker mycket väl att känslorna äro hans egna om man också inte kan säga detsamma om uttrycksmedlen”.
Ebbas brev till Yngve (1913-1916) handlar om arbetet med att ordna utställningar, om de recensioner hon får i tidningar, om svårigheten att få ekonomin att gå ihop, tidvis berättar hon om alla bjudningar hon är på, och formulerar sig roligt ibland ” . ”Nu satt jag och skrev och glömde mig, så att maten jag kokt mig stått och blivit kall. Herr Godt! Det finns intet tristare på jorden än att laga mat!! Antingen pyser den - och det gjorde den nyss eller brännes den -och det gjorde den slutligen - eller står den och blir kall igen”. ”Men jag har gapskrattat åt att du undrar om jag deltar i hushållet !-! Nä-ä, vid Gud Yngve -näi! -inte i mitt eget och långt mindre i andras!”. Även Ebba förekommer bland tidningsurklippen. 1916 skriver man i Dagens Nyheter om Ebba Orstadius på Permanenta konstsalongen; ett 40-tal landskapsbilder i akvarell. ”Utställningen vittnar i det hela om en kultiverad smak och en ganska avsevärd manuell färdighet” och därefter fortsätter lovorden. I mars 1916 skriver man också om denna utställning i IDUN ”en intresseväckande och med rätta uppmärksammad utställning.” ”friska och färgstarka naturbilder”.
Genom annonser om föredrag Yngve ska hålla och recensioner av föredrag han har hållit, som finns i tidningsurklippsmaterialet förstår jag att Yngve von Schmidten var en flitig och mycket omtyckt föredragshållare. Han håller föredrag från Trelleborg i söder till Kiruna i norr och visar scioptikon bilder, vilket påtalas i annonserna. Bland annat skriver man i en notis i Skånska Aftonbladet 1915 att ”D:r Yngve von Schmidten från Helsingborg håller på söndag afton föredrag om Belgien på Politikens sal i Köpenhamn. Herr Schmidten känner Belgien mycket noga och har företagit många resor kors och tvärs genom landet” . Samma föredrag hålls också bland annat i Trelleborg, Engelholm, Ronneby, Åsbo-Fagerhult, Helsingborg, Landskrona och Kalmar. Yngve får mycket goda recensioner för sitt Belgien föredrag och här några citat ”Den 2 timmar långa föreläsningen följdes med spänt intresse och aftackades med lifliga applåder af den fulltaliga publiken”. ”Det instruktiva och medryckande föredraget illustrerades av en serie vackra scioptikonbilder och rönte lifligaste bifall”. ”Det var en synnerligen vidtfamnande skildring, omspännande flera sekel men på samma gång gifvande en god inblick i en mängd för flertalet säkerligen obekanta förhållanden om Belgiens industri, handel, jordbruk och icke minst dess konstverksamhet mm gafs en mångsidig belysning. Dess befolknings- och arbetarföhållanden, egendomliga institutioner, seder och bruk, de stora och mindre städerna skildrades lifullt och medryckande på ett omedelbart och okonstlat sätt, som fängslade åhörarna”. I en annan tidning skriver man ”..återgivande belgisk natur, och belgiskt folkliv, säregna konstverk, arkitektoniska minnesmärken samt pittoreska stadsvyer”.
Föredraget ”Målarkonstens mästerverk” recenseras i Ronnebyposten 1911 och föredraget om ”Skånska målare” i Karlskrona tidningen 1911 och bägge föredragen mottogs med stort bifall. 1920 21/9 till 10/10 genomför Yngve en föreläsningsturné i Norrbotten och besöker Malmberget, Dennewitz, Kiruna, Luleå och Gellivare. Doktor v Schmidten föreläser över konsthistoriska, geografiska o. a. ämnen (Norrskensflamman 21/9-1920). Ämnen som anges i olika Norrbottens tidningar är ”Vasaborgarna (Gripsholm, Kalmar och Vadstena slott)”, ”Warburg och dess minnen”, ”Konststilar och smakriktningar”, ”Visingsö dess natur, sägner och historia”, ”Målarkonstens mästerverk”. 1/12-1920 föreläser Yngve om ”Skånemålaren Gustaf Rydberg”, i Skånetidningen Dagen skriver man den 3/12 ”Den talrika publiken följde med stort intresse den utmärkta föreläsningen.”
Yngve är mycket aktiv i Helsingborgs kulturliv. Enligt Helsingborgsposten 26 mars 1920 konstituerades Helsingborgs konstmusei vänner och Yngve von Schmidten väljs in i styrelsen. I materialet har jag också funnit inbjudan till öppnandet av Friluftsmuseet vid Fredriksdal den 8:e juni 1923, inbjudan till invigning av Hälsingborgs Konstmuseum i Vikingsbergs parken 22 aug 1929, inklusive middag på Grand hotell på kvällen, inbjudan till Hälsingborgs konserthus invigning 12 november 1932 klockan 4.30, samt dansafton på samma plats 9 em. Yngve var aktiv i flera föreningar ; Skånska konstnärslaget (sekreterare), Skånes Konstförening, Svenska journalistföreningen, Svenska slöjdföreningen (ledamot), Helsingborgs konstmusei vänner, Kommittén för konstutställningen i Helsingborg 1903, Helsingborgs historik kommitté, Eldbegängelseförening, Sveriges författareförening.
Yngves 40 årsdag 3/12 1917 uppmärksammas med bild och text i flera olika tidningar. Enligt texten är han i främsta rummet känd som lyriker och hans trenne diktsamlingar, vilka haft att glädja sig åt stor spridning i vida kretsar där man lärt högt skatta hans idealistiska av hög och ren poesi burna diktning. Dessutom har Schmidten gjort sig gällande som synnerligen kunskapsrik skriftställare på de bildande konsternas område samt såsom en mycket anlitad och populär föreläsare i skilda ämnen. Redigerade Folkets tidning sommaren 1907 och har sedan vid åtskilliga perioder varit medarbetare.
I Helsingborgs dagblad skriver man 1953. En känd och aktad Helsingborgare som i krafts dagar betydde mycket i stadens kulturella liv skriftställare fil. Lic. Yngve von Schmidten avled igår i en ålder av 76 år. I texten kan man bland annat läsa Under en följd av år var han ofta anlitad föredragshållare, som vann uppskattning för sina gedigna kunskaper. År 1928 utgav han från trycket en skolupplaga av Runebergs Fänrik Ståhls sägner med anmärkningar och förklaringar. I yngre år deltog han med stort intresse i det dåtida skånska konstlivet han var en aktad och kanske även fruktad konstkritiker. Med Yngve von Schmidten har gått bort en fint bildad helsingborgare som visste det mesta om sin stad och som älskade sin stad.
Katarina Jönsson
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/M031/HSA09_3
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/zzaPNRe9EX2W2L16uRD2p5
SpråkSvenska
ExtraIDHSA09_3