Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 23 maj, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Volym

[Dossierer, huvudserie]

Storfors bruk

Grunddata

ReferenskodSE/VA/50379/F 1/19
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/HyWwmvc8aI1SVZtyR5q4M1
Datering
1652–1880(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland


Bild

Innehåll

Allmän anmärkningIndustri, järnbruk och masugnar, Bjurbäcks bruk, Stångjärnsverket: Specifikation å tillverkat och vågfört stångjärn samt tillverkat och använt ämnesjärn vid Bjurbäcks bruk åren 1823-1832 (mapp 2/1).
Uppgift till Bergskommissionen rörande Bjurbäcks bruk 1835 (mapp 2/1).
Uppgifter till bergmästaren, bergsfogden m.fl. om tillverkningarna vid Bjurbäcks och Åminnefors bruk åren 1843-1851 (mapp 2/1).
Uppgift om kolankomsten till Bjurbäcken samt å de därifrån till Storfors och Nykroppa samt till Kungsskogen och Persberg levererade kol 1841-1876 (mapp 2/2).
Förslag till värdering av Bjurbäcks och Åminnefors vattenverk 1855 (mapp 2/3).
Åtskilliga brev från disponenten Jonas Herlenius på Storfors till bruksförvaltningen vid Bjurbäcken, innehållande huvudsakligen smidesanordningar 1865-1874 (mapp 2/4).
Månadsrapport över utsmidet vid Bjurbäcken enligt dimensionsförteckningar med uppgifter om smideshinder under smidesåret 1880 (mapp 2/5).
Rapporter Rapporter över verkssmidet vid Bjurbäcken år 1880 (mapp 2/6).
Tvenne uppgifter om kolleveranserna till bruket år 1880 (mapp 2/7).
Masugnen: Köpebrev, varigenom Peter Johansson Gagge försäljer till Börje Olsson på Skälstabacken sin egen, brodern Robert och systern Elenas andel i vid arvskifte efter föräldrarna den 2 juli 1642 bekomna 1/8 i Bjurbäcks masugn med lika andel i skog och mark 1/9 1652 (mapp 3/2).
Fastebrev för Thore Olofsson Ollenberg på bland annat 1/2 masugn vid Bjurbäckenen, som han år 1653 köpt av Jan Hansson från Mariestad 4/10 1658 (mapp 3/3) se även Bjurbäcks bruk 18 2/4.
Privilegium för hauptmannen över Leckö grevskap Thore Olofsson Ollonberg å en vid Bjurbäcken å en vid Bjurbäcken ånyo upprättad masugn, samt under tio år legat öde och obrukat , även som å en ny hammare därstädes, sedan den gamla hammaren genom vådeld år 1658 blivit uppbränd 19/3 1659 (mapp 3/1).
Köpebrev av Thore Olofsson Ollenberg till Elias Larsson Linderoth å bland annat 5/8 i Bjurbäcks masugn 11/5 1664 (mapp 3/4) se även Bjurbäcks Bruk 18 2/5.
Tingshandling, varigenom styrkes, att Elias Larsson Linderoth vore ägare av 5/8 i Bjurbäcks masugn, där han blåst alltsedan masugnen för några år sedan blev ånyo färdigbyggd 24/11 1668 (mapp 3/5) se även bergstorpet Fallet 43 7/11.
Instrument över förrättad värdering av framlidne tullnären och bruksägaren Michel Hanssons åt arvingarna efterlämnande egendom, bestående av dels 3/16 i Bjurbäcks masugn med tillhörande skog och mark dels en hammare med 2 härdar 1/6 1685 (mapp 4/1) se även Bjurbäcks bruk 18 3/4.
Utdrag av Hammarkommissionens protokoll vid hållen undersöknng rörande bland andra Bjurbäcks masugn 1687, 1688 (mapp 4/2).
Utdrag av Bergskollegii protokoll angående bestämmande av rekognitionsskogsavgiften för åtskilliga masugnar, som betjänade sig av allmänningarna, bland dem Bjurbäcks masugn 20/10 1690 (mapp 4/3).
Köpebrev, varigenom Hans Mickelsson och hans hustru försälja till någon Chrisoffer Bäck hälften av 1/16 i Bjurbäcks masugn. För köpeskillingen lovade Hans Mickelsson att reparera masugnen 25/5 1693 (mapp 3/6).
Köpebrev, varigenom änkan Margareta Mickelsdotter försäljer till Christoffer Bäck 1/16 i Bjurbäcks masugn med tillhörigheter 8/7 1693 (mapp 3/6).
Köpebrev varigenom Christoffer Bäck, försäljer till assessor Johan Linroth 1/16 i Bjurbäcks nyexponerande masugn med därtill hörande andel i skog och mark, torp mm. 20/10 1693 (mapp 3/6).
Köpebrev, varigenom Hans Mickelsson till avbetalning å skuld försälja till assessorn Johan Linroth hälften av 1/16 i Bjurbäcks masugn med åtföljande tillhörigheter. För postbäring erhöll Hans Mickelsson 1/2 tunna malt årligen och förband han sig att till Bjurbäcks bruk utgöra körslar, men ej till någon annan 19/10 1693 (mapp 3/7).
Köpehandlingar och fastebrev för Johan Linroth å 1/16 i Bjurbäcks masugn, som bland annat han köpt av Johan och Anders Asp och dess svåger 14/6 1701, 16/10 1703 (mapp 3/8) se även Bjurbäcks bruk 18 2/9.
Utdrag av bergmästaren Johan Kiällmans angivna relation om bergverken i Värmland angående Bjurbäckshyttan 1711 (mapp 4/4).
Bergskollegii skrivelse till landshövdingen Conrad Ribbing angående bergsmännens från Filipstad, Värmlands Nora, Linde och Grythytte bergslagen för någon tid sedan gjorda framställning av de olägenheter, som förorsakades av förbudet att, medan blåsningarna pågingo, uttaga något järn från hyttorna, förrän tionderättigheten var avräknad, i anledning varav kollegiet hemställt till Kungl. Maj:t att hyttorna i berörda bergslager måtte, i likhet med hyttorna i Östra och västra bergslagen, Ovansjö och Roslyn, taxeras till en viss tiondeavgift om dygnet, vilket vunnit Kungl. Maf:ts bifall. landshövdingen anmodades att jämte ledamot av Bergskollegiet verkställa tiondetaxering 11/7 1720 (mapp 4/5).
Landshövdingsämbetet remissorder till bergsfogden Magnus Kathern att kungöra förenämnda tiondetaxering samt inhämta kännedom om beskaffenheten av varje masugn för att underlätta den blivande tiondeersättningen 18/7 1720 (mapp 4/5).
Relationen till bergmästaren angående Bjurbäcks masugn och trenne stångjärnshamrar avgivna dels av fru Juliana Linroth och dels av bergsmännen i Näversviken och Skälstabacken 1722, 1723 (mapp 4/6) se även Bjurbäcks Bruk 18 4/1.
Nils Jansson i Norra Skälstabackens , å egna och de andra bergsmännens vägnar, hos Bergskollegiet gjorda förfrågan, huruvida Bjurbäcks hytta vare till sin natur än som en bergsmanhytta eller ståndpersoners hytta, så att i händelse en bergsman nödgades för skuld sälja sin andel i hyttan, frågan bleve om en bergsman hade företrädesrätt till inlösen av denna andel framför assessor Johan Linroths sterbhusdelägare, som ägde 13/16 i hyttan och vore fordringsägare med Bergskollegii remiss däri till assessorn Linroths stabhusintressenter, som hade att inom 14 dagar inkomma till kollegiet med vad i ärendet kunde lova andraga 16/12 1738 (mapp 4/7).
Köpebrev, fastebrev och landshövdingsämbetets resolution, varigenom bergsmannen Johan Nilsson blivit ägare av 5/10 i hemmanet södra Skälstabacken och lika stor andel 1/32 i Bjurbäckshyttan 1755-1766 (mapp 3/9) se Skälstabacken södra 61 3/4.
Köpebrev av Anders Jonsson till sondottern Annika Jonsdotter på 1/64 i Bjurbäcks hytta 11/11 1767 (mapp 3/10) se ävem Södra Skällstabacken 61 4/1.
Fastebrev för Annika Jonsdotter på detta köp 9/8 1773 (mapp 3/10) se även Södra Skällstabacken 61 4/1.
Köpebrev av Nils Nilsson och hans hustru till bergsmannen Johan Olsson å 6/6 i halva bergskronotorpet Norra Skälstabacken och lika andelar i 1/16 i Bjurbäcks hytta. Protokoll nov 1772 och gåvobrev 12.8.1776 26/3 1770 (mapp 3/11) se även Norra Skällstabacken 61 1/1.
Köpebrev av Olav Nilsson till bergsmannen Jonas Jansson på bland annat 1/192 i Bjurbäcks masugn 24/6 1776. Uppbudsprotokoll 28/1 1780 (mapp 3/12) se även Skällstabacken södra 61 4/3.
En fullständig uppgift eller redogörelse över tackjärnstillverkningen vid Bjurbäcken jämte det efter blåsningarna erhållna stamptjänst 1776-1826 (mapp 4/8).
Fastebrev för bergsmannen Nils Magnusson å 1/64 i Bjurbäcks hytta samt bland annat han köpt av sin moder Maria Nilsdotter 16/2 1779 (mapp 3/13) se även Skällstabacken södra 61 4/5.
Bergstingsrättens utslag med bifall till bergsmannen Jonas Jansson vid nedre Bjurbäcken gjorda ansökan att, som hyttbacken vid Bjurbäcken inte vore delad, så att var och en hade kolhus, järn och malmbod, rätten måtte besluta om en sådan delning. Bergsfogden Anders Fahlbeck förordnades att med biträde av tvenne sexmän verkställa en proportionell delning av Bjurbäcks hyttbacke (mapp 4/9).
Bergsfogdens protokoll över förrättad delning av Bjurbäcks hyttbacke 6/10 1780 (mapp 4/9).
Köpebrev av Anders Göransson till Bjurbäcks bruks intressenter på bland annat 1/64 i Bjurbäcks masugn 2377 1784. Lagfartsprotokoll 12/11 1784 och egendomsbeskrivning 14/7 1784 (mapp 3/14) se även 61 5/1.
Köpebrev av Janne Jansson till Bjurbäcks bruks intressenter på bland annat 2/64 i Bjurbäcks masugn 1/10 1790. Köpebrev 27/11 1782. Protokoll 16/2 1785 (mapp 3/15) se även 61 4/6.
Bergtingsrättens protokoll angående et av kaptenen greve C.G. Löwenhielm samt bergsmännen Jonas Jonsson i Bjurbäcken och Jan Olsson i Skälstabacken instämt mål mot bergsmännen Carl Jonsson, Olof Nilsson och änkan Lisa Nilsdotter i Näverviken med yrkande om skadeersättning av dessa, för det de genom begagnade av oduglig och högst skadlig malm förorsakat, att blåsningen utan omställning icke kunde fortsättas. Masmästarens och andra vittnesmål tydde på, att felet mycket berodde därav att uppsättaren skött sin tjänst illa. Målet uppsköts 29/3 1792 (mapp 4/10).
Köpebrev av Jan Olsson till grevinnan Sara Catharina Löwenhielm på bland annat 2/64 i Bjurbäcks masugn 11/12 1792 (mapp 3/16) se även Skällstabacken norra 61 1/3.
Avhandling, varigenom bergsmannen Carl Jonsson i Näverviken förklarar sig nedlägga den rättegång, som han börjat mot Bjurbäcks bruksägare därför att han hade att fodra ersättning för 5 skålpund, vilka vid vägning avdragits på vart skeppund tackjärn, som han levererat till bruket, varom han hade vunnit klarhet, att dessa 5 skåppund utgjorde det vanliga sandvikts avdraget på tackjärnet. Även hade han ansett sig äga rätt till proportionerlig del i brukets slaggstamp och i det järn, som frambringats sedan dess anläggning 12/4 1793 (mapp 4/11).
Domboksprotokoll rörande förenämnda avhandling 1/4 1794 (mapp 4/11).
Längd över tiondetackjärnet vid Bjurbäcks masugn för år 1798 (mapp 4/12).
Anna Cajsa Widbergs kvitto å till bergsfogden utbetalt löningsjärn? från Bjurbäcks och Kungsskogs masugnar 25/5 1799 (mapp 4/12).
Köpebrev av Carl Ersson i södra Skälstabacken och Nils Jonsson i norra Skälstabacken till grevinnan Sara Cath. Löwenhielm på bland annat 3/32 i Bjurbäcks masugn 22/2 1811. Fastebrev 17/4 1812 (mapp 3/17) se även 61 5/7.
Fastebrev för Gustaf Wahlund på bland annat 1/32 i Bjurbäcks masugn 30/10 1819 (mapp 3/18) se även Skällstabacken norra 61 2/2.
Köpebrev av Gustaf Wahlund till Lars Ekelund på bland annat 1/32 i Bjurbäcks masugn 2/5 1820. Lagfart å köp 18/10 1820 (mapp 3/19) se även Skällsta norra 61 2/3.
Bytesbrev, varigenom disponenten vid Storfors E.A. von Gerdten bortbyter till Lars Ekelund bland annat 1/64 i Bjurbäcks masugn 16/6 1820. Lagfartsprotokoll 18/10 1820. Fasteberv 15/11 1821 (mapp 3/20) se även Näverviken 58 4/9.
Bytesbrev, varigenom disponenten E.A von Gerdten tillbyter sig av Lars Ekelund bland annat 1/32 i Bjurbäcks masugn 16/6 1820 (mapp 3/21) se även Skällstabacken norra 61 2/4.
Fastebrev för E.A von Gerdten på nämnda 1/32 i masugnen 5/11 1821 (mapp 3/21) se även Skällstabacken norra 61 2/4.
Uppgift till Bergskommissionen angående Bjurbäcks masugn 1835 (mapp 4/13).
Elias Larsson Linderoths tackjärns affärer: Bergsfogden och bruksägaren Elias Larsson Linderoth hade åren 1663, 1666, 1669 och 1672 ingått kontrakten med Bergskollegium att, mot vissa prisa per skeppund inleverering av av betalningen på bestämda tider, lösa kronans tiondetackjärn vid hyttorna i Filipstad och Karlskoga bergslager i egenskap av arrendator och därefter såsom tiondeskrivare eller förvaltare. Betalningen erlades icke alltid till Bergskollegiet, utan ofta utfärdades assignationer å olika belopp att leverera till andra , som fordran hos kronan. Härigenom uppstodo i brist på riktiga anteckningar å ömse sidor oreda och anmärkningar, som långt efter Elias Linderoths frånfälle vållade hans arvingar mycket arbete och besvär. Från arrendetiden finnes 9 stycken assignationer och kvittenser jämte en förteckning däröver 1665-1669 (mapp 1/1).
Bergskollegii dom angående Fiskalämbetets yrkande att Linderoth, vilken vid tillvägningen av tiondetackjärnet tagit 12 marker i övervikt på varje skeppund, måtte därefter ersätta kronan. Han dömdes till ersättning under den tid han varit tiondeskrivare eller under åren 1670-1674 19/12 1689 (mapp 1/2).
Bergskollegii vid räkning med Elias Larsson Linderoth för åren 1670-1674 jämte inneliggande verifikationer 25/2 1690 (mapp 1/2).
Bergskollegii resolution angående den balans, för vilken inspektoren Elias Linderoth stode debiterad, bestående huvudsakligast i ränteskuld 4/4 1690 (mapp 1/2).
Elias Linderoths sterbhusdelägares skrivelse till kung. Maj:t i anledning av nyssnämnda resolution, underdånigt anhållande att bliva fria från den av Bergkollegiet debiterade ränteskulden, som uppkommit därigenom att deras fader någon gång inkommit med penningleveranserna en eller två månader för sent med Kungl. Maj:ts hänvisning till supplikanten att andraga sina skäl hos Kungl. Bergskollegium 24/3 1692 (mapp 1/2).
Bergskollegii räkenskaper över det till framlidne inspektoren Elias Linderoth under åren 1664-1675 utarrenderade tiondetackjärnet i Filipstads och Karlskoga bergslagen 20/11 1703 (mapp 1/3).
Förklaringsräkenskaper till Bergskollegium avgivna av assessorn Joakim Linroth 20/12 1705 (mapp 1/3).
Balanskommissionens i Örebro år 1698 gjorda anmärkningar över inspektoren Elias Linderoths i landsböckerna stående balanser, vilka anmärkningar ankommo till förklaringsgivande av arvingarna 22/3 1763 (mapp 1/4).
Assessor Johan Gustaf Linroths till Balanskommissionen avgivna tvenne förklaringar över den 90-åriga balansen efter farfadern Elias Linderoth 17/11 1764 och 11/3 1765 (mapp 1/4).
Manufakturverket: Bergskollegii utslag med bifall till bruksägaren assessor Johan Gustaf Linroths ansökan att vid Bjurbäcks stångjärnsverk få inrätta en svanshammare med vattenhjul till åtskilligt husbehovs klensmide 8/4 1754 (mapp 5/1).
Bruksägaren greve Carl Gustaf Löwenhielms hos Bergskollegium gjorda ansökan att vid Bjurbäcks bruk, där en manufaktursmedja för husbehovs klensmide den 8 april 1754 blivit privilegierad, få på obestämd tid nedlägga 1/4 skeppund hammarskatt eller 25 skeppund årligt smide och i dess ställe för av.... tillverka diverse manufaktursmiden, såsom spik, hästskor, söm m.m. med förbindelse att för det nedlagda smidet betala hammarskatten, för den händelse det skulle löna sig bättre att återupptaga detsamma 23/6 1796 (mapp 5/2).
Bergskollegii protokoll angående denna ansökan 13/6 1796 (mapp 5/2).
Bergskollegii utslag, varigenom Bjurbäcks bruksägare beviljas rättighet att vid den förut tillåtna manufaktursmedjan av eget eller köpt stångjärn under brukets vanliga stämpel förädla 100 skeppund till spik. hästskor, söm m.m. mot det att 25 skeppund av stångjärnssmidet inställes, för vilket likväl erlägges hammarskatt och övriga utskylder 5/7 1796 (mapp 5/2).
Bjurbäcks bruksägares kontrakt med till spiksmedsmästare vid bruket antagna spiksmeden Erik Bjurström 7/4 1828 (mapp 5/3).
Bouppteckning efter spiksmedsmästare Erik Bjurström 22/2 1839 (mapp 15/3).
Uppgift till Bergskommissionen angående Bjurbäcks manufakturverk 1835 (mapp 5/4).
Tegelbruket: Avhandling varigenom Lars Svensson Bock vid Övre Bjurbäcken upplåta till brukspatronen Johan Gustaf Linroth erfoderlig fyllnadsmark av sin vallvret för uppförande av en tegellada 20/8 1763 (mapp 5/5).
Avhandling . varigenom Lars Svensson Bock avstår till brukspatronen Johan Gustaf Linroth mark till ny tegellada 23/2 1766 (mapp 5/5).
Domboksprotokoll rörande dessa avhandlingar 13/11 1769 (mapp 5/5).
Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag rörande denna anläggning 1866, 1868 (mapp 5/6). se Storfors Bruk 1/11, 30/6. 26 7/2.

Tillgänglighet

SekretessNej
Restriktioner p.g.a. personuppgifterNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Reproducerad på: (SE/RA/8204/VA/VA-24AE-24)
Reproducerad på: A0074235 (SE/RA/83002/2015/17/A0074235)

Kontroll

Skapad2015-04-30 10:12:53
Senast ändrad2015-10-21 11:25:21